Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om svensk elitidrott.
Sverige är en framgångsrik idrottsnation. Den svenska idrottsrörelsen omfattar uppskattningsvis 3,5 miljoner människor varav cirka 7 000 är elitidrottare. Fler än 600 000 människor arbetar mer eller mindre ideellt som ledare i
idrottsföreningarna. Den svenska breddidrotten är beroende av samhällets stöd och så kommer det att förbli. Kommunerna inser värdet av en väl fungerande idrottsrörelse.
Elitidrotten är viktig för breddidrotten. Barn och ungdom stimuleras av
idrottens förebilder att själva aktivera sig. Drömmen att vinna den stora medaljen eller att få ta på sig tröjan med de rätta färgerna stannar ofta vid en dröm, men idrotten ger ändå massvis med positiva erfarenheter och bättre hälsa.
De svenska elitidrottsföreningarna har ofta en tuff ekonomisk vardag. Verksamheterna bedrivs allt mer enligt kommersiella villkor, och den internationella konkurrensen är påtaglig. Exempelvis måste en svensk fotbollsklubb betala ungefär dubbelt så mycket brutto som i grannländerna för att spelaren skall få samma lön netto. Följden blir att allt fler spelare lämnar landet och att nivån på den inhemska ligan försämras relativt sett.
En ekonomiskt bärkraftig elitidrott är inte en kostnad för samhället utan tvärtom en tillgång. Det är bra om elitklubbarna tar ett större ansvar för att bygga, finansiera och sköta driften av sina egna arenor. Det ger goda incitament att höja sina egna intäkter. En samhällelig vinst är också att en mer självständig elitidrott inte behöver konkurrera om de kommunala bidragen med den så viktiga barn- och ungdomsidrott som kommunerna stöder.
Det vore orimligt att kräva att de svenska skattebetalarna skall betala för elitidrottens allt högre kostnader. Men det är lika orimligt att inte underlätta för svensk elitidrott att stå på egna ben. En ny idrottspolitik bör utformas där elitidrotten ges möjlighet att utvecklas och stärkas självständigt. Skattelättnader och inte bidrag bör vara smörjmedlet. Viktiga beståndsdelar i en sådan politik är följande:
Skattelättnader vid investering i egen idrottsanläggning
Kommunerna kan omöjligtvis stå för de investeringar elitidrotten behöver. De svenska arenorna är ofta äldre än motsvarande utomlands och detta ger sämre möjligheter för egna sidointäkter. Såväl klubbar som företag som investerar i idrottsanläggningar bör ges ordentliga skattelättnader. Exempelvis kan all vinst som återinvesteras i en idrottsanläggning skattebefrias. På detta sätt underlättas idrottsinvesteringar samtidigt som samhället slipper stå för anläggningskostnaderna.
Skattebefrielse vid idrottssponsring
Företag skall stimuleras att stärka den svenska idrotten. Elitklubbarna skall söka sitt ekonomiska stöd från näringslivet och inte från de kommunala skattemedlen. Företagens stöd till idrotten bör vara avdragsgilla.
Införandet av idrottskonton
Idrottskonton innebär att elitidrottare kan fördela utbetalningen och därmed skatteinbetalningar över en lång tidsperiod. Detta är rimligt då de höga inkomsterna kommer under en kort begränsad period och ger möjlighet för idrottsutövaren att skola om sig då idrottskarriären är över. Alternativet är ofta att idrottsutövaren i annat fall flyttar utomlands och att inga skatter betalas i Sverige.
Införandet av expertskatt på elitidrottsutövare
Sverige har idag svårt att konkurrera med exempelvis Danmark som har ett generösare skattesystem för elitidrottare i tre års tid. Sverige borde införa en liknande modell för att stärka de svenska ligorna. Den s.k. expertskatten kan tjäna som förebild. Den lägre skatten bör kombineras med att klubbarna tar ekonomiskt ansvar för eventuella vårdkostnader som uppstår under tiden.
Avvecklat spelmonopol
En reglerad men fri spelmarknad där idrottsklubbarna kan söka samarbete med den eller de aktörer de önskar. Idag har Svenska Spel en unik maktställning som förhindrar idrottsklubbar att söka andra samarbetspartner. Svenska Spel bör säljas och idrotten bör få del av försäljningsintäkten alternativt ett delägarskap. Många svenskar kommer att spela hos idrottens eget spelbolag för att stötta svensk idrott vilket kommer att tvinga övriga aktörer på spelmarknaden att bli viktiga sponsorer inom svensk idrott.
Tv-intäkter är publikintäkter
Det har uppstått en juridisk tvist huruvida idrottens tv-intäkter skall vara momsbefriade för idrottsföreningar. Det bör tydligt framgå i lag att ersättning från publik, vare sig den befinner sig på arenan eller framför tv:n ska vara momsbefriad.