Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skyddad identitet.
Den vanligaste åtgärden för att skydda personuppgifter för en person som är utsatt för förföljelse eller av annan anledning behöver ha skyddad identitet är att Skatteverket inför en s.k. sekretessmarkering av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen. Om detta inte är tillräckligt kan Skatteverket besluta om kvarskrivning. Det innebär att om en person byter bostadsort får hon eller han ändå vara folkbokförd på den gamla orten. Om inte vare sig kvarskrivning eller sekretessmarkering ger tillräckligt skydd kan personen i fråga få fingerade personuppgifter.
Alltfler skaffar skyddad identitet. Det kan man också se i statistik från Skatteverket. En stor del av ökningen består i första hand av kvinnor som förföljs och trakasseras av män. Kvinnor som behöver skydd på grund av hedersrelaterat våld uppvisar också en ökning.
I takt med att fler får skyddad identitet aktualiseras problemet med att alltfler identiteter röjs. Det är inte alls ovanligt att det är myndigheter som bär skulden. Ett återkommande problem är att den skyddade personens personnummer, trots skyddad identitet, ändå hamnar i offentliga register och i olika register hos företag.
Man kan spekulera i vad detta beror på, men okunskap eller att man i vissa fall inte tar dessa frågor på tillräckligt stort allvar ligger kanske nära till hands. Det allvarliga är att många kvinnor lever i stor osäkerhet i och med att information läcker ut så lätt. Det gör att dels måste arbetet med att strama upp regelsystemet påskyndas, dels behövs informations- och utbildningsinsatser vid olika myndigheter intensifieras. I svar på fråga av Marie Engström till finansministern hänvisar regeringen till pågående utredning och att man därmed avvaktar slutsatserna. Vi menar att oavsett utredning kan man redan nu öka informations- eller utbildningsinsatser gentemot myndigheter.
Vad som anförts i motionen om skyddad identitet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.