Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda skattebefrielse för allmännyttig verksamhet som bedrivs av stiftelser och föreningar utan vinstsyfte.
Det finns i Sverige i dag en lång rad s.k. fromma stiftelser och ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet och gör en stor samhällsinsats. Dessa tillhör ofta den s.k. sociala ekonomin. I samband med att Sverige utvecklas och möter framtidens stora utmaningar, inte minst på det sociala området, kommer verksamheter inom den sociala ekonomin att behövas allt mera. Vi måste därför genom olika incitament se till att initiativ inom den sociala ekonomin utvecklas och att människors fria initiativ och ansvarstagande får uppbackning och stöd från det allmänna. Den sociala ekonomin behöver drivas på för att skapa ett sunt och stabilt ekonomiskt hållbart samhälle. Därför är det viktigt att inte försvåra för en allmännyttig, icke vinstdrivande verksamhet genom att beskatta den. Det handlar också om att verksamheten måste kunna fondera för att skapa ett eget kapital och för att det ska finnas utvecklingsmedel när verksamheten behöver det. Det kan handla om investeringar i byggnader, inventarier eller personalutveckling.
Det finns i skattelagstiftningen i dag en rad skattefria subjekt, såsom barns och ungdoms vård och fostran, understöd för undervisning osv. Men lagstiftningen behöver förtydligas så att en rad allmännyttiga verksamheter inom den sociala ekonomin, friskolor, handikappinstitutioner, verksamheter för vuxna osv. inte ständigt måste leva i osäkerhet och/eller vara involverade i skatteprocesser.
Det behöver bli tydligt att allmännyttig verksamhet som bedrivs utan enskilt vinstsyfte är kvalificerat skattefri samt att vård av barn, ungdomar och vuxna räknas till dessa skattefria ändamål. Detta gäller för verksamheter som bedriver förskola, arbete med handikappade men även för verksamheter för vuxna och många fler som alla har det gemensamt att de inte bedrivs i vinstsyfte. Även driften och uppförandet av byggnader för dessa verksamheter måste kunna räknas in i verksamheten och falla under samma bestämmelser.
Sverige står i dag inför stora förändringar, och en del av dessa förändringar kommer säkert att handla om utvecklingen av den sociala ekonomin. Samhället kommer även i framtiden att stå för merparten av den sociala servicen, men frivilliga och ideella krafter kommer att få en allt större betydelse. Inte minst kommer här kontinentala förhållanden att påverka och påskynda denna process genom EU. Om vi vill äga processen från svensk sida är det viktigt att redan nu påbörja dessa förändringsarbeten och utreda t.ex. de förändringar som skissas i denna motion, att skapa tydliga regler i syfte att skattebefria dessa verksamhetstyper.