Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förmånsbeskattning av vissa s.k. förmåner.
En dag, för drygt ett år sedan, fick jag ett brev från riksdagens förvaltning. Där angavs att om jag skulle komma i den situationen att jag erbjöds en varm korv som lunch skulle detta tas upp med ett kryss som erhållen lunch – och därmed skulle det bli avdrag av traktamentet. Självklart kunde man rynka på ögonbrynen och fundera hur vettigt detta är: en varm korv med bröd betraktas som en erhållen lunch?
Men är det konsekvens i alla beslut? Har jag en tidning i tjänsten så skall den beskattas. Så skedde också då jag var anställd på ett tidningsföretag och jag fick en ”gratis tidning” till bostaden.
I medierna har rapporterats om en ordförande för ett politiskt ungdomsförbund som var ute på stan och gjorde bort sig. Det blev rättegång både i länsrätten och tingsrätten. Dessa rättegångar kostar mycket pengar – bara advokatkostnaderna är omfattande, sexsiffriga belopp.
Om nu personen X döms att betala skadestånd och rättegångskostnader och hennes/hans parti går in och betalar summan, skall då inte personen förmånsbeskattas för den summan?
I medierna har vi också läst om den store partiledaren som fyllde år och bjöd på stort kalas – men vem betalade? Partiet? Borde inte partiledaren förmånsbeskattas?
Detta var två exempel, det finns säkert flera. Men funderingarna måste alltså bli: är det konsekvens i allt detta eller är det så att det är de små posterna som skattemyndigheterna ger sig på och låter de ”stora pengarna” passera? Det är detta som skatteutskottet i riksdagen bör fundera på.