Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteavdrag för hushållstjänster.
Fler kvinnor än män avstår från betalt yrkesarbete till förmån för ett obetalt hemarbete. Det bidrar till att försvaga kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för hushållstjänster. Reformen var efterlängtad och innebär för landets kvinnor att de äntligen har samma möjligheter att kombinera familjeliv med karriär på samma sätt som män haft i alla tider.
För att kunna genomföra ett av alliansens vallöften utan lång tidsutdräkt, blev skatteavdraget utformat enligt samma princip som det tidigare ROT-avdraget, med en årlig avdragsrätt för kunden. Det fungerar bra i situationer med enstaka inköp eller vid större enskilda investeringar, men sämre vid köp av hushållstjänster. Min uppfattning är att konstruktionen riskerar att medföra att ett antal familjer avstår från att köpa hushållstjänster, antingen för att den kan uppfattas som krånglig eller för att man inte anser sig ha råd att avvara pengar under så lång tid som det tar med årliga avdrag i deklarationen.
För att motverka det senare har nuvarande skatteavdrag utrustats med en möjlighet till jämkning. Det är bra, men inte optimalt för en familj med små marginaler. En jämkning kräver att man ska kunna beräkna sina inköp över året, vilket kan vara svårt för många familjer. Systemet försvårar också möjligheten att göra spontaninköp av tjänster vid en tidpunkt då hushållets ekonomi tillåter det.
Min slutsats är att förslaget om hushållstjänster är efterlängtat, välkommet och bra, men att det i sin nuvarande form är för begränsande. En skattereduktion bör konstrueras på ett sätt som gör det enkelt för kunden att köpa hushållstjänster, både regelbundet och vid spontana tillfällen. Jag förordar därför ett annat system där kunden betalar det faktiska priset utan komplicerade jämkningar månadsvis eller via årlig avdragsrätt.