Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av sekretesslagen.
Namnbyten i Sverige registreras hos folkbokföringen som skickar dessa uppgifter vidare till Skatteverket. Skatteverket förmedlar därefter uppgifterna vidare till kommuner och myndigheter.
Ibland åtföljs uppgiften av noteringen att personuppgiften och adressen är skyddade. Denna uppgift förändrar dock inte utskicket till kommunen eller myndigheten. För närvarande finns det 9 000 personer i Sverige med skyddad identitet. Det kan röra sig om invandrarflickor, presumtiva vittnen i en brottmålsprocess, politiker och personer med sin dagliga gärning i rättsväsendet.
Skatteverket rekommenderar myndigheter och andra att aldrig visa uppgifter om en skyddad person, men rekommendationen är givetvis inte bindande utan respektive myndighet väljer själv tillvägagångssätt efter egen prövning. Detta sker rimligtvis utan tillgång till polisens regler eller bakgrunden till spärrbeslutet. Informationsinsatser rörande hanteringen av dessa uppgifter har gjorts, men enligt uppgift utan tillräcklig effekt. Den parlamentariskt sammansatta Integritetsskyddskommittén lämnade i mars 2007 över ett delbetänkande (SOU 2007:22) vari man konstaterar att det inte finns någon godtagbar förklaring till varför möjligheterna att på skatteområdet lämna ut uppgifter till andra myndigheter är mycket större än på andra områden där absolut sekretess råder.
Det måste ske förändringar i sekretesslagen som innebär att Skatteverket inte tvingas lämna sekretesskyddade uppgifter vidare utan särskild kontroll och prövning av orsaken till varför dessa uppgifter skall lämnas ut.