Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder mot skattefusk.
Ansvariga myndigheter räknar med att minst 100 miljarder kronor undandras det offentliga i förlorade skatteintäkter varje år. Om vi hade fått in dessa pengar hade vi haft så det räckte både till välfärdens verksamheter och till transfereringssystemen.
Tragedin ligger inte bara i de undandragna skatteinkomsterna utan även i att seriösa affärsidkare riskerar att slås ut i den osunda konkurrensen.
Skattefusket har på många håll åstadkommit en dominoeffekt. Inom kort blir hela branschen, av konkurrensskäl, infekterad. Sådana yrkesområden är idag bl.a. taxinäringen, pizzerior och övriga pubar och restauranger, frisörer, bygg-, skrot- och däckbranscherna. Följden har blivit att de laglydiga konkurreras ut och att överetablering uppstår, vilket ytterligare förvärrar konkurrensen – och därmed skattefusket.
För att komma till rätta med det utbredda fusket krävs raka, enkla regler och att missbruket kan stävjas direkt. Till detta krävs enklare bevisföringsregler så att man kommer åt de skyldiga. Dessutom måste polis och skattemyndighet få tillräckliga resurser för att hinna kontrollera verksamheterna och utreda brott.
Kontroll knuten till alkoholtillstånd fungerar utmärkt inom serveringsnäringen eftersom de flesta krögare och restaurangägare är ytterst angelägna om att kunna servera alkohol till sina kunder. Idag är det kommunerna som bestämmer över alkoholtillstånden. Det är olika vilka krav som då ställs. Ofta räcker det med att företaget har verksamhet och inte har registrerad skatteskuld. Många problem kan förebyggas om man får in uppgifter om dessa företags tidigare förehavanden.
Lämpligtvis bör berörda fackliga organisationer bli remissinstans så fort frågan om alkoholtillstånd uppkommer. Facket kan uttala sig om de tidigare haft problem med näringsidkaren, till exempel om han eller hon har behandlat sina anställda illa, inte velat teckna avtalsenliga löner eller brutit mot andra regler på arbetsmarknaden, inklusive försökt undanhålla skatter. Andra lämpliga remissinstanser är skattemyndigheten, arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, polisen, Arbetsmiljöverket och den kommunala socialförvaltningen.
Utöver detta bör den som vill ha alkoholtillstånd kunna presentera en lista över de anställda med personnummer. Presenteras inga namn, eller för få för att det ska vara trovärdigt, bör alkoholtillstånd inte ges.
Skattemyndigheten bör vidare ges utökade befogenheter och när som helst kunna besöka verksamheterna och kolla vilka som arbetar där. Är det andra än de som angetts på listan över anställda bör alkoholtillståndet dras in, såvida anställningsbevis inte kan presenteras.