Riksdagen avslår regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffad kontrolluppgiftsskyldighet.
I budgetpropositionen för 2007 meddelade regeringen att förmögenhetsskatten bör avskaffas i sin helhet från och med den 1 januari 2007.
I propositionen lämnas förslag till borttagande av förmögenhetsskatten samt ett antal följdändringar på skatteområdet. Vidare bedömer regeringen att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008. Kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder bör kvarstå bara i den utsträckning uppgifter krävs för andra beskattningsåtgärder än den nuvarande beskattningen enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Som ett led i finansieringen av borttagandet av förmögenhetsskatten har regeringen aviserat att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas till 12 000 kronor per år. Detta föreslås gälla från och med den 1 januari 2008.
I propositionen lämnas vidare flera förslag och bedömningar rörande anpassningar av förmögenhetsprövningen inom socialförsäkringssystemet och studiestödssystemet då förmögenhet inte längre kommer att vara skattepliktigt. Det gäller vid beräkning av bostadsbidrag, bostadstillägg till pensionärer och underhållsstöd samt vid ansökan om nedsättning vid återbetalning av studielån och rätten till extra tillägg inom studiehjälpen. Ändringar i socialförsäkringssystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förändringar inom studiestödssystemet bedöms träda i kraft den 1 januari 2008.
Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om borttagande av förmögenhetsskatten.
Regeringen menar att syftet med att ta bort förmögenhetsskatten är att skapa fler jobb. Det finns en föreställning om att ett borttagande av förmögenhetsskatten skulle innebära en kraftig ökning av riskvilligt kapital. Vi tror att det sambandet är starkt överdrivet. Det kan vara så att en viss ökning på marginalen av riskvilligt kapital tillkommer systemet, men det kommer med största sannolikhet inte att motsvara de förväntningar regeringen har. Det är viktigt att det finns riskvilligt kapital på marknaden, men vi anser att den frågan inte löses genom att ta bort förmögenhetsskatten. En del av problematiken är att det riskvilliga kapital som finns att tillgå inte verkar i de branscher eller platser där det bäst behövs, t.ex. i glesbygd eller i små innovativa företag.
Även om förmögenhetsskatten uppvisat vissa brister menar vi att den har fördelningspolitisk betydelse och naturligtvis ska vara kvar. Idag betalas drygt 60 procent av förmögenhetsskatten av den grupp människor, i tionde decilen, som har de högsta inkomsterna. Det är 63 procent av förmögenhetsskatten som betalas av männen och 37 procent av kvinnorna. Siffrorna talar sitt tydliga språk, nämligen att det är främst män med höga inkomster som kommer att tjäna på borttagandet av förmögenhetsskatten. Denna fråga visar än en gång vilka grupper regeringens politik gynnar, män med höga inkomster och stor förmögenhet, och vilka den missgynnar, kvinnor med låga löner och inga större förmögenheter.
Vi inser att det finns vissa problem med förmögenhetsskatten, t.ex. att det kapital som flyttas utanför landets gränser inte beskattas. I en översyn av skattesystemet kan andra metoder prövas för en stabilare bas och för att förmögenhetsskatten ska upplevas som mer rättvis. Vi anser dock att i fördelningspolitiskt syfte är förmögenhetsskatten ett bra verktyg, där de som har stora inkomster och förmögenheter får betala mer i skatt än andra grupper.
Regeringen föreslår att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten för tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008. Den ska bara kvarstå i den utsträckning uppgifter krävs för andra beskattningsåtgärder. Vänsterpartiet avvisar även det förslaget.
I januari nästa år blir sista gången som banker och andra finansiella institut måste lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. Det innebär i praktiken att det begränsar till exempel Försäkringskassans möjlighet att avgöra om bidragssökande som har förmögenheter över huvud taget skulle vara berättigade till bidrag eller kanske ha rätt till ett reducerat bidrag. Risken finns att felaktiga utbetalningar från våra trygghetssystem som relateras till personers inkomster och tillgångar, kan komma att öka. Flera tunga remissinstanser har också påtalat detta. Det är anmärkningsvärt att regeringen tar bort kontrolluppgiftsskyldigheten utan att presentera andra åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar. Det vore enklare att ha kvar de regler som finns och satsa på informationsinsatser.
Dessutom har uppgifterna betydelse i Skatteverkets kontrollarbete. Det kan gälla rekonstruktion av värdepappersinnehav, kontantberäkningar, underlag för betalningssäkringar och att påverka möjligheten att spåra penningtvätt.
Vad som ovan anförs om avskaffad kontrolluppgiftsskyldighet bör riksdagen ge regeringen till känna.