Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbränningsskatt på avfall och restprodukter.
För några år sedan infördes förbränningsskatt på avfall. Därefter har det uppstått delade meningar mellan Skatteverket och parter på marknaden om vad som ska beskattas eller inte.
Ett tungt vägande skäl för en förbränningsskatt är att vi i största möjliga mån ska använda oss av avfallstrappan dvs. först återanvända, därefter återvinna, sedan förbränna och till sist deponera. Ett annat syfte är att vi ska sortera vårt avfall, eller restprodukter som det egentligen borde kallas. Sammantaget är det alltså en miljöskatt.
I takt med att det växer upp alltfler avfallspannor blir det mer angeläget att styra formerna för energikällan. Styrsystemet bör vara uppbyggt så att rena produkter som är avsedda för eldning och utan fossil anknytning ska vara skattefria. Osorterade massor, mjukplast m.m. som har en negativ effekt på miljön ska däremot belastas med en förbränningsskatt.
För att komma till rätta med oklarheterna och för att få största möjliga miljönytta är det angeläget att regeringen i lagstiftningen klargör förbränningsskattens framtida användning.