Riksdagen avslår regeringens förslag om förstärkt skattereduktion för arbetsinkomster.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag som innebär att de ändrade reglerna för behandlingen av sjöinkomstavdrag tillämpas redan fr.o.m. den 1 januari 2007.
Det går bra för Sverige, sysselsättningen stiger och arbetslösheten faller. Skatteintäkterna ökar i både staten och kommunsektorn.
Vi menar att det är viktigt att nu ta till vara de möjligheter som högkonjunkturen ger för att bryta långtidsarbetslösheten och investera i framtida konkurrenskraft. Det är också viktigt att alla får del av välståndsökningen. Därför krävs en avvägning mellan en ansvarsfull ekonomisk politik och nödvändiga satsningar för framtiden också för rättvisa. Det är en uppgift som regeringen inte är intresserad av. Den budgetproposition som presenterades för 2008 innehöll få eller inga välfärdssatsningar. Sverige har Europas osynligaste socialminister. Fokus ligger istället på skattesänkningar för mer välbeställda som finansieras med sämre trygghet för vanliga löntagare, inte minst kvinnor, och en ökad otrygghet för alla äldre, sjuka och arbetslösa. Pensionärerna, som byggt upp välståndet, bestraffas med högre skatt än löntagare och näringsidkare.
Vi tror inte på en sådan orättfärdig politik. Ökade klyftor är varken bra för tillväxt eller sysselsättning. Orättvisor är improduktiva, skapar motsättningar samt undergräver arbetsvilja och framtidstro. Sverige tjänar på en rättvis fördelning.
Skattesystemet ska vara effektivt utformat samtidigt som det främjar rättvisa. Genom generellt inriktade åtgärder undviks snedvridningar av ekonomin och avgränsningsproblem. Utgångspunkten är att skapa så enkla, neutrala och likformiga skatteregler som möjligt. Det säkrar den långsiktiga finansieringen av vår gemensamma välfärd.
Skatterna har förändrats kraftigt sedan den 1 januari 2007 då de borgerliga skattesänkningarna började träda i kraft. Sammantaget kommer skatterna att ha sänkts med 65 miljarder kronor om den nuvarande budgetpropositionen accepteras av riksdagen. Det är en historiskt stor skattesänkning som uppgår till hälften av de 130 miljarder kronor i skattesänkning som Moderaterna föreslog i valrörelsen 2002. Dessutom kommer skatterna att sänkas ännu mer. Statsministern upprepade så sent som den 29 september 2007 att skatterna skulle ner till ett europeiskt genomsnitt.
Riksdagens utredningstjänst har studerat konsekvenserna av den borgerliga regeringens politik. Effekterna är slående. De tre rikaste tiondelarna av befolkningen får nästan 70 procent av alla inkomstförstärkningar, medan de fyra tiondelarna med lägst inkomster får försämrade eller oförändrade villkor.
Den borgerliga regeringen genomför systematiskt och successivt så kallade skattereformer som i en lågkonjunktur riskerar att minska skatteintäkterna och försvaga de offentliga finanserna. Inflationstakten skruvas upp och därmed stiger också räntan. Vi anser att den borgerliga regeringens färdplan för skattepolitiken är orättvis, oansvarig och omodern samt att den bakomliggande människosynen är anmärkningsvärd. Vi vill ha ett rättvist skattesystem utan skilda skattetabeller beroende på vilka typer av inkomster och ersättningar vederbörande har.
Regeringens förvärvsavdrag, som infördes vid årsskiftet, syftar till att öka skillnaderna mellan de som arbetar och de som inte arbetar. Effekten av förvärvsavdraget är att den som blir sjuk, arbetslös, frånvarande på grund av arbetsskada eller går i pension inte bara får lägre inkomst, utan dessutom får höjd skatt. Det ökar orättvisorna i samhället och drabbar alla som står utanför arbetsmarknaden, inte minst pensionärerna.
Vi motsätter oss att förvärvsavdraget fortsätter att byggas ut. Liksom i det första steget är fördelningsprofilen orättvis. Huvuddelen av jobbskatteavdraget tillfaller den halva av befolkningen som har högst inkomster, och över hälften av jobbskatteavdraget tillfaller den tredjedel av befolkningen som har högst inkomster. Dessutom går förvärvsavdraget emot utjämning av inkomster över livscykeln. Det som blir kvar av inkomsten efter skatt ökar under de år man arbetar samtidigt som det som blir kvar av pensionen efter skatt är oförändrat. Skillnaden i levnadsstandard mellan åren då man är yrkesaktiv och då man blivit pensionär växer istället för att utjämnas.
Regeringens förvärvsavdrag underminerar den generella välfärden. Dess första steg finansierades framför allt av sänkta ersättningsnivåer i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna samt genom höjda avgifter för fackföreningsmedlemskap och medlemskap i a-kassa. Förvärvsavdraget fungerar inte som incitament till ökat arbetskraftsdeltagande och fler arbetade timmar för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det behövs istället mer av aktiv arbetsmarknadspolitik och större rehabiliteringsinsatser gentemot långtidssjuka och förtidspensionerade. Inkomstförsäkringar som sjukersättning och arbetslöshetskassa kvalificerar vi oss till genom arbete. Syftet med dessa försäkringar är att upprätthålla en dräglig levnadsstandard även för den som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller vid omställningen mellan två jobb. Den arbetslinje som regeringen företräder i propositionen har inget med den moderna välfärdsstatens arbetslinje att göra.
Propositionen avser att lösa regeringens slarv i fråga om sjömän som gjordes i samband med budgetpropositionen för 2007. Sjömän skall genom den aktuella propositionen också få ett förvärvsavdrag från och med den 1 januari 2008. Sjömän får dock genom den aktuella propositionen ingen retroaktiv ersättning för vad de förlorar under 2007.
Vi yrkar avslag på regeringens förslag om förstärkt skattereduktion för arbetsinkomster. Skatteavdraget är ekonomiskt oansvarigt, fördelningspolitiskt orättvist och omodernt.
Vi yrkar att regeringen återkommer med ett förslag som innebär att de ändrade reglerna för behandlingen av sjöinkomstavdrag tillämpas redan fr.o.m. den 1 januari 2007.