Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kontroll och uppföljning av förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt för mindre företag.
Riksdagen avslår propositionens förslag om ändring i bestämmelsen i 4 kap. 7 § mervärdesskattelagen (1994:200) om att myndighetsutövning etc. ska kunna anses utgöra yrkesmässig verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slopandet av avdragsbegränsningsregeln i mervärdesskattelagen inte får leda till generellt sänkta kulturanslag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast måste presentera en samlad bostadspolitik i stället för att ensidigt använda bostadssektorn som intäktskälla.
Småföretagarna blir allt viktigare för tillväxt och sysselsättning i Sverige. Förutsättningarna för små och stora företag skiljer sig dock idag åt i Sverige och det finns anledning att särskilt stödja de små företagens utveckling. Den helt övervägande delen av företagen i Sverige är relativt små och de spelar en allt större roll för tillväxt och sysselsättning. Huvuddelen av alla företag har färre än 50 anställda och dessa företag svarar för 40 procent av förädlingsvärdet, 30 procent av omsättningen och 42 procent av näringslivets nettoinvesteringar. Närmare 1 miljon arbetstagare arbetar i småföretag, vilket motsvarar 41 procent av det totala antalet anställda inom det privata näringslivet. Det är därmed tydligt att småföretagens villkor spela en avgörande roll för utvecklingen av svenskt näringsliv.
Vi har inget att invända mot en förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt till tre månader för mindre företag. Den socialdemokratiska budgetpropositionen för 2006 tog upp frågan om minskad administration, och närmare 300 åtgärder höll på att genomföras.
Samtidigt måste det beaktas att Skatteverket inte får in korrekta skattebelopp av alla skattskyldiga företag, medvetet eller genom bristande kunskaper om vad som gäller. Det är medel som behövs för välfärdens finansiering. Skatteverkets så kallade skattefelskarta har visat på att 133 miljarder kronor per år saknas, vilket motsvarar 10 procent av den fastställda skatten (2005 års nivå). Skatteslaget moms stod för 35 miljarder kronor eller 14 procent av detta belopp. När det sedan gällde företagsstorlek stod företag med mindre än 50 miljoner kronor i lönesumma för 59 procent av skattefelet.
Staten kommer med de föreslagna reglerna att erhålla intäkter från mervärdesskatten senare än med dagens regler. De senarelagda inbetalningarna medför ränteförluster för statskassan som beräknas till cirka 450 miljoner kronor per år. Med en senarelagd betalning finns en risk för att skatteundandragandet och skattefusket kommer att öka. Det är inte heller säkert att förlängningen av redovisningsperioden löser småföretagens problem med sena kundbetalningar eftersom kunderna kan tänkas anpassa sitt beteende till de nya reglerna. Därför är det förvånande att det i propositionen saknas resonemang om hur förlängningen ska följas upp och utvärderas. Hur och när regeringen avser att göra detta framgår inte av propositionen. Vi kräver att förändringen noga följs upp och utvärderas i syfte att snabbt upptäcka ett eventuellt ökat skattefusk.
Regeringen har i sin konkurrenspolitik ofta ensidigt fokus på att offentlig verksamhet ibland kan hamna i en konkurrenssituation med privat näringsverksamhet. I propositionen uppmärksammas att verksamhet som utgör ett led i myndighetsutövning i vissa fall inte mervärdesbeskattas. En myndighet som tillhandahåller uppgifter till en annan myndighet betalar inte mervärdesskatt för denna tjänst. Regeringen anser inte att den begränsade konkurrensregel som redan finns i 4 kap. 7 § andra stycket ML är tillräcklig. Regeringen föreslår att konkurrensregeln utvidgas. Vi ser inget skäl till att ytterligare underlätta privatiseringar inom myndighetsutövningen eller för att fördyra att offentlig verksamhet samverkar inom myndighetsutövning.
Myndighetsutövning bör så långt möjligt bedrivas i offentlig regi. Myndighetsutövning handlar om rättstillämpning, om maktutövning med lagstöd. Att betrakta all myndighetsutövning som en marknadsverksamhet där olika konkurrerande aktörer ska tävla om vem som är bäst lämpad att utöva lagen kan inte vara korrekt ur ett demokrati- och medborgarperspektiv. Som medborgare har vi godkänt att staten utrustats med en viss tvångsmakt och genom allmänna val kontrolleras de som styr staten. Däremot är det tvivelaktigt att stat och kommun lånar ut sin tvångsmakt till andra intressenter.
Det finns förvisso inget att invända mot nuvarande undantag för till exempel avfallshantering men är det särskilt bra att kriminalvårdens och socialtjänstens tjänster konkurrensutsätts? Vi menar att förändringar i ML kan vara nödvändiga, men det kräver en separat behandling samt en djupare och grundligare analys kring de praktiska konsekvenserna för staten, kommunerna och medborgarna. Det är inte bra att just denna principiellt viktiga fråga inte ges mer egna överväganden, utan i stället behandlas som en fråga bland flera andra mervärdesskattefrågor.
Regeringen vill slopa avdragsbegränsningsregeln i mervärdesskattelagen för viss verksamhet på kulturområdet. EG-domstolen har uttalat att begränsningen strider mot EG-rätten. Regeringsrätten har gjort detsamma.
Vi accepterar lagändringen men menar i likhet med Statens kulturråd och olika kulturorganisationer att frågan om hur de statliga bidragsnivåerna påverkas måste närmare analyseras. Vi vill inte att den slopade avdragsrätten blir en förevändning för generellt minskade kulturanslag framöver.
Regeringen har sedan den tillträtt bedrivit en förödande bostadspolitik i allmänhet och för hyresrätten i synnerhet.
Den borgerliga budgetpropositionen för 2007 innehöll förslag om en avveckling av räntebidrag till byggande. Dessutom upphörde möjligheten att söka investeringsbidrag för byggande av hyresbostäder efter den 31/12 2006. Möjligheten att få bidrag för planerade, men formellt sett ännu inte påbörjade, byggprojekt stoppas redan vid årsskiftet.
Samtidigt inleds en snabb avtrappning av det stöd som utgår till redan färdigställda bostäder. Bostadssektorn får knappt två veckor på sig att ställa om till helt nya förutsättningar för byggande och förvaltning av bostäder. Beslutet om slopade räntebidrag tillsammans med de slopade investeringsstöden innebar att allt statligt stöd till bostadsproduktionen upphörde. Det innebär att ett statligt ansvarstagande på området som gällt sedan början av 1940-talet bröts. Det är alltså frågan om det mest genomgripande bostadspolitiska beslutet som fattats under de senaste årtiondena. Det tog endast tio dagar för den borgerliga regeringen att fatta beslutet, men konsekvenserna har varken utretts eller insetts av regeringen. Tillsammans har räntebidrag och investeringsstöd inneburit att produktionen av hyresbostäder och studentbostäder kommit i gång och att hyresnivåerna även i nyproduktionen kunnat hållas på en rimlig nivå.
Vad som hittills inte har uppmärksammats lika mycket är de stora konsekvenser som avtrappningen av räntebidragen kommer att få för många bostäder i redan befintliga bostäder. Det är frågan om de hyres- och bostadsrättshus som har byggts sedan år 1993 och som i dagsläget får ett årligt bidrag på 30 procent av en beräknad räntekostnad. Sedan januari 2007 påbörjades en utfasning av räntebidrag under fem år med sikte på att inga räntebidrag kommer att beräknas efter utgången av 2011.
Nu hotar propositionens förslag om ändrad tidpunkt för redovisning av mervärdesskatt i bygg- och anläggningsverksamheten att ytterligare hämma byggandet och öka kostnaderna. Idag kan fastighetsbolag och byggentreprenörer komma överens om att moms inte ska ingå i betalda förskott eller aconton under pågående byggnation. Redovisning och betalning av moms skjuts till slutfaktureringen av entreprenaden. Juridiskt är det då entreprenaden är levererad och ansvaret övergår till beställaren. Regeringen föreslår att byggmoms alltid ska redovisas och betalas löpande vid varje betalning från den 1 januari 2008. Problemet sett ur fastighetsbolagens synvinkel är att uthyrning av bostäder inte är momspliktigt. Bostadsföretagen kan därför inte få tillbaka betald byggmoms av Skatteverket. En tidigareläggning av momsbetalningen innebär därför en ren ränteförlust. Enligt de allmännyttiga bostadsföretagens organisation (SABO) beräknas fördyringen av nyproduktion av hyresrätter att bli omkring 1 procent vid dagens ränteläge. Det motsvarar en ökad produktionskostnad med i runda tal 20 000 kronor för en normal trerummare. Om räntorna stiger blir ränteförlusterna och hyreshöjningarna ännu större. Staten beräknas i propositionen få in ökade ränteinkomster på cirka 400 miljoner kronor 2008 genom förslaget. Regeringen måste snarast presentera en samlad bostadspolitik för att ensidigt använda bostadssektorn som en mjölkkossa för att kunna finansiera sina oansvariga skattesänkningar.