Motion till riksdagen
2007/08:Sf348
av Tomas Eneroth m.fl. (s)

Utgiftsområde 8 Migrationspolitik i utveckling och omvandling


s68015

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökat mottagande av kvotflyktingar.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade såväl nationella som internationella insatser mot människohandel.1

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder mot terrorism och dess negativa konsekvenser för migrationens positiva sidor.1

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av översyn av NIPU.

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av de juridiska ombudens roll och funktion i asylprocessen.

  6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tolkarnas roll i domstolsprocessen.

  7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av arbetsmarknadsprövning.

  8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nödvändigheten av att hålla isär asylprövning och arbetskraftsinvandring.

  9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att inom EU verka för en översyn av den svenska viseringspraxisen.

  10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kraftfullt agerande inom EU för ett solidariskt flyktingmottagande i enlighet med gällande konventioner.

  11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kraftfulla åtgärder för en ökad solidarisk fördelning av ansvaret för flyktingar som kommer till Sverige.

  12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av EBO för att förbättra boendesituationen för barn och vuxna men också för att underlätta integrationen.

  13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att fullfölja de mål som tidigare satts upp vad gäller handläggningstider i asylprövningsärenden.

  14. Riksdagen avslår regeringens förslag till utformning av återetableringsstödet.

  15. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt förslag om återetableringsstöd.

  16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av begreppet väpnad konflikt i utlänningslagen.

1 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till UU.

Motivering

Sverige är ett litet land i världen men har en stark röst i det internationella världssamfundet.

Så har Sveriges betydelse i den internationella debatten ofta uttryckts. Med ca 9 miljoner innevånare har Sveriges hållning i en rad frågor fått en betydligt större genomslagskraft än många andra länders.

Det har också inneburit att Sverige blivit känt över hela världen genom att svenska medborgare kunnat röra sig och bosätta sig i många av världens länder. Den globala situationen med stor rörlighet över nationsgränser har gett svenskar nya miljöer och upplevelser. Det har gjort att svensk teknik, politik och tradition fått utrymme att kunna utveckla de svenska demokratiska traditionerna och kunskaperna över hela världen. Sverige har gjort sig känt för en stor öppenhet.

Den globala rörligheten har gjort att människor i ökad utsträckning rör sig över gränser mellan nationer. Flera hundra miljoner människor bor i idag ett annat land än där de är födda. Sverige har alla skäl att bejaka denna utveckling. Sverige har en tradition av att såväl utvandra till andra länder som att ta emot människor som vill arbeta och utvecklas i vårt land.

Samtidigt är den globala migrationen för många människor en följd av negativa konsekvenser. En FN-utredning visar att många miljoner människor lever i flykt från sina hemländer på grund av förföljelse. En rad krig som pågår liksom miljöförstörelser tvingar på olika sätt människor på flykt. De flesta av dessa flyktingar finns i ländernas närområden och ofta i stora läger eller i gettoliknande förhållanden.

Även om antalet flyktingar tenderar att skifta över år, har vi i Sverige kunnat se ett ökande antal asylsökande. Under de senaste åren har antalet människor från Irak starkt ökat som ett resultat av de oroligheter som pågår och även som en följd av USA:s folkrättsvidriga intåg i landet.

Även i flera andra länder pågår konflikter. Ett annat inslag utgörs av den handel och smuggling som sker med människor. Inte minst många kvinnor och barn drabbas svårt av de brott som begås av internationella kriminella ligor.

Sverige måste kunna förhålla sig till såväl den positiva som den negativa utvecklingen inom det migrationspolitiska området. Sverige har goda traditioner av en bred folklig och politisk förankring för öppenhet vad gäller människors rätt att söka trygghet och utveckling i vårt land.

Vi socialdemokrater menar att det är av stor vikt att vi kan hålla isär de olika förutsättningarna för migration. Asyl- och skyddsskäl ger enligt överenskomna internationella konventioner Sverige en skyldighet att ge skydd när så erfordras. Migration på ekonomiska eller arbetsmarknadsmässiga grunder måste ske under andra förutsättningar. En sammanblandning av de olika skälen riskerar att skyddsskälen får stå tillbaka inför de ekonomiska och arbetsmarknadsmässiga skälen. Det är en farlig utveckling om Sveriges migrationspolitik alltmer inriktas på att endast tillfredsställa det efterfrågebehov av kompetens som finns på arbetsmarknaden. Ofta glöms bort att även de som söker sig till vårt land av reella skyddsskäl har en potential som är viktig att ta till vara, även om skyddssökande ofta utgör en grupp med svåra händelser bakom sig.

Sverige har under modern tid kunnat förhålla sig till migration på ett offensivt sätt och härigenom fått internationellt erkännande för vårt agerande. Internationellt har också Sverige bedömts som en nation med stort humanitärt patos, dit man kan söka sig för att utvecklas på arbetsmarknad och i näringsliv. Vi socialdemokrater anser att det är av stor betydelse att vi värnar och utvecklar den traditionen.

Sverige, ett land för skydd och utveckling

Under de senaste åren har svensk lagstiftning, såväl i lag som instans och process, starkt förändrats. Genom den domstolsprövning i två instanser av asylsökande som nu sker, skall en öppenhet och tydlighet ge människor som kommer till Sverige klara besked om förutsättningarna att få stanna i landet. Vid ett positivt besked skall en snabb integrationsprocess ge människor det stöd och den trygghet som behövs för att snabbt komma in i det svenska samhället och bli delaktiga. Vi noterar att de mål för att korta handläggningstiderna som förra regeringen satte upp, inte nåtts. Det är angeläget att regeringen fortsätter det arbete som den socialdemokratiska regeringen påbörjade för att korta handläggningstiderna.

Vi välkomnar att regeringen nu höjer kvotflyktingmottagandet. För att tydligare ge dem som har störst behov av det skydd, och minska konflikten med arbetskraftsmigration eller ekonomisk migration, bör Sverige fortsätta att utveckla arbetet med vidarebosättning. På detta sätt kan det internationella ansvaret för människor som behöver skydd utvecklas. Att vi tar ansvar genom kvotflyktingmottagande utgör dessutom en viktig signal till att fler länder i västvärlden påtar sig ansvar och ökar förutsättningarna för en solidarisk fördelning. Vi socialdemokrater är därför beredda att framöver överväga en ytterligare utökning av kvotflyktingmottagandet, för att ge människor skydd och utvecklingsmöjligheter i vårt land.

Handel med människor utgör ett växande problem. De åtgärder som hittills vidtagits har gett vissa positiva resultat. Men den ekonomiska drivkraft som finns bakom människohandeln, gör att de kriminella grupperna finner nya och än mer sofistikerade vägar. Sverige måste vara internationellt pådrivande för att skydda människor och för att på olika sätt förhindra handeln med människor. Sverige måste också påskynda den internationella lagstiftningen mot människohandel och verka för att skydda de människor som drabbas av den.

Utvecklingen i världen har gjort att migrationsströmmarna tenderar att öka. Det innebär även att formerna för migration förändras. Inte minst ungdomars utbyte vad gäller kunskapssökande och resande under ledig tid skapar nya förutsättningar. De ökade spänningar som uppkommit under senare år och som framför allt handlat om terrorism och konflikter mellan grupper, religioner och mellan den rika världen och utvecklingsländerna kräver särskild uppmärksamhet. Sveriges regering måste följa upp, och internationellt agera för att se till att terrorism inte ges förutsättningar att hindra migrationens positiva sidor.

Sedan ett drygt år tillbaka tillämpas en ny instans och processordning vad gäller prövning av migrationsärenden. Ett beslut i första instans hos Migrationsverket kan vid ett negativt beslut prövas i migrationsdomstol och som ett tredje led lyftas upp till Migrationsöverdomstolen såsom prejudikatsdomstol. Den nya ordningen har till stor del skapat den tydlighet som riksdagsmajoriteten eftersträvade i sina intentioner.

I de förarbeten som gjordes inför den nya instans- och processordningen ingick att anpassa gällande praxis till lagtext för hantering i domstol. Under tiden sedan ikraftträdandet har vissa frågor uppkommit där domstolens utslag inte fullt ut ligger i linje med den tidigare tolkningen. I dom har Migrationsdomstolen gjort en bedömning av begreppet väpnad konflikt där den juridiska bedömningen inte fullt ut stämmer med den tidigare politiska intentionen. Detta har fått som konsekvens att exempelvis den situation som idag råder i ett land med stora interna konflikter med massdödande, inte bedömts utgöra väpnad konflikt. Det finns skäl att i sak pröva om denna nya tolkning står i linje med lagstiftarens ambitioner. Företrädare för borgerliga partier har gjort åtskilliga uttalanden som ligger i linje med behovet av en översyn av begreppet väpnad konflikt.

Regeringen bör i linje med tidigare uttalanden snarast återkomma med en översyn av den nya instans- och processordningen och en analys av den genomförda ordningens konsekvenser. Regeringen bör vidare snarast pröva om den juridiska bedömningen av begreppet väpnad konflikt ligger i linje med de förarbeten som gjordes vad gäller översynen av utlänningslagstiftningen och dess anpassning till NIPU. I regeringens uttalade uppdrag om översyn av den nya instans- och processordningen skall som första åtgärd ligga att se över frågan om de juridiska ombuden. Detta gäller dess roll men framför allt formerna för hur uppdraget som juridiskt ombud handläggs. I detta sammanhang bör även frågan om den tolkverksamhet som finns i processen tydliggöras vad gäller såväl upphandlingsförfarande som åtgärder, då feltolkningar gjorts så att enskild drabbas via utslag som uppkommit via feltolkning. Ett system med prövning av tolkens agerande vid feltolkning och eventuella påföljder vid feltolkning bör utredas.

Arbetskraftsinvandring

Sverige har en lång tradition av migration. Från att ha varit ett stort utvandringsland har Sverige under modern tid utvecklats till att bli ett land med stor invandring. Detta har inte minst gällt arbetskraftsinvandring. Sverige är ett litet land men med ett väl utbyggt näringsliv som kräver arbetstagare med goda kunskaper och med stor bredd. Tidigare har Sverige haft stor invandring från länder som numera tillhör Europas inre marknad. Denna arbetskraftsinvandring har nu inom EU fått en ny betydelse och nya förutsättningar. Vårt land har kunnat tillgodogöra sig kompetens som skapats i annat land och som nu kunnat utveckla vår nation.

Av detta skäl har nyligen en utredning presenterats för regeringen som tar fasta på vår historiska roll som arbetskraftsinvandringsland. Utredningen visar också på vilka framtida utmaningar som finns såväl nationellt som internationellt. Den historiska bedömningen bygger på de erfarenheter som finns från tidigare med stark arbetskraftsinvandring och den breda enighet som fanns mellan inte minst arbetsmarknadens parter, men också mellan riksdagspartier.

Arbetskraftsinvandring bygger på en trepartsöverenskommelse. En arbetsgivare som behöver kompetent arbetskraft som inte finns att tillgå, en arbetssökande från tredjeland som ser sig kompetent till arbetet och samhällets olika institutioner som skall fånga upp såväl individen som eventuell följdinvandring för en bra integrationsprocess. Här har också fackliga organisationer setts som en viktig del i det samhälleliga ansvarstagandet, både vad gäller att bedöma behovet av arbetskraftsinvandring från tredjeland och att fackligt se till att den enskilde inte utnyttjas samt att hon eller han kan hävda sina rättigheter.

Regeringens linje tar avsteg på flera centrala områden från Kommittén för översyn av arbetskraftsinvandring, KAKI. Den arbetsmarknadsprövning som nu sker skall lyftas bort. I ett tillkommande förslag ges rätten för asylsökande som fått avslag på sin ansökan att kunna byta spår för att bli arbetssökande inifrån landet. Dessutom vill regeringen ta bort regeln om att ansökan om arbetskraftsinvandring skall ske från hemlandet. Med förändringen försvinner också Arbetsmarknadsverkets liksom fackliga organisationers inflytande över bedömningen av arbetskraftsbehovet.

Den borgerliga regeringens förslag om att asylsökande efter ett negativt beslut i asylärendet skall kunna ”byta spår” för att istället bli arbetskraftsinvandrare löper också risk att underminera asyl- och skyddsskälen enligt gällande konventioner. Graden av arbetsförhet kan bli avgörande för uppehållstillstånd och inte de inledande skyddsskälen. De mest skyddsbehövande kan härigenom få en sämre förutsättning i hanteringen av asylärenden. Det här utgör avsteg från den nyligen avlämnade utredningen om regler kring arbetskraftsinvandring. Det står även i bjärt kontrast till den överenskommelse för arbetskraftsinvandring som tidigare funnits med förankring mellan parterna och de politiska partierna. Sverige bör behålla den samsyn som funnits vad gäller arbetsmarknadsprövning vid anställning av personal från tredjeland och att tydligt markera skiljelinjen mellan arbetskraftsinvandring och asylskäl för migration till Sverige.

Visering

I Sveriges riksdag finns en bred enighet i synen på reglerad invandring. Till detta hör att Sverige har en viseringspraxis. Denna viseringspraxis ger stora möjligheter för människor att besöka vårt land men också en möjlighet för Sverige att behålla den reglerade invandringen. För år 2006 ansöktes om ca 214 000 viseringar för besök i Sverige. Av dessa bifölls mer än var tionde.

Hållningen vad gäller visering är att ha en stor generositet men genom beslut i Migrationsverkets styrelse tas en praxis fram som ligger till grund för beslut kopplade till vilket land den sökande kommer ifrån. Trots denna hållning finns i Sverige idag människor som saknar visering eller där viseringstiden löpt ut. För många som kommer från ett annat land och som idag har uppehållstillstånd är kontakten med familj och vänner som finns i det forna hemlandet av stor vikt. Att kunna besöka och framför allt få besök av dessa är en viktig del i tryggheten.

Viseringsregler är idag en viktig del i Schengenöverenskommelsen och ger medlemsländerna ett mer eller mindre tydligt regelsystem. Under kommande år kan en ytterligare skärpt beslutsordning för medlemsstaterna förväntas tas fram. Detta regelsystem kan dock kompletteras med nationella viseringsregler. Sverige bör vidmakthålla en stor öppenhet vad gäller visering inom ramen för en reglerad invandring men samtidigt, inom EU och även nationellt, se över på vilket sätt en ökad migration kan kräva en ytterligare generös viseringspraxis, detta för att främja kontakt mellan familjemedlemmar och vänner. Den svenska viseringspraxisen bör ses i syfte att möta en ökad globalisering och skapa en större öppenhet i mötet mellan människor. Detta förhållningssätt bör även känneteckna den svenska hållningen i förhandlingarna inom EU vad gäller Schengenöverenskommelsen.

Sveriges roll inom Europeiska unionen

Migrationsströmmarna i världen går i stor uträckning i riktning mot hela västvärlden. Många ser Europa som en möjlig tillflyktsregion för ett fortsatt liv i trygghet. Det innebär att alla Europas länder idag har en pågående diskussion om migration och migrationens betydelse. Denna sker såväl nationellt som inom exempelvis EU. Sverige har i detta sammanhang varit aktivt. Vår hållning har vunnit gehör men också stått i kontrast mot andra förslag som lyfts fram från vissa medlemsstater. Det är av största vikt att Sverige fortsätter att vara pådrivare inom EU för en solidarisk och generös flyktingpolitik. Ansvaret bör också i stor utsträckning återspeglas i de framställningar som görs till EU.

Alla länder måste ta ett solidariskt och gemensamt ansvar för att ge människor skydd. Detta gäller inte minst EU:s medlemsstater. Vi socialdemokrater menar att Sverige måste fortsätta att verka för en solidarisk fördelning av ansvaret vad gäller flyktingar som söker sig till Europa. Sverige måste vidare behålla en generös och offensiv hållning vad gäller EU:s arbete för en värdig flyktingpolitik.

Introduktion

För många som kommer till vårt land som asylsökande är det första mötet av stor betydelse. Det är av betydelse för den prövningsprocess som skall ske men även av stor vikt för de kommuner och orter som berörs. Efter den första kontakten med svensk myndighet har boendefrågan stor betydelse för den fortsatta kontakten med det svenska samhället. Många ges genom Migrationsverket möjlighet att bo i något av de anläggningsboenden, ABO, som finns medan andra väljer att bo bland släkt eller vänner i s.k. eget boende, EBO.

För kommuner med stort mottagande har boendeformen stor betydelse vad gäller förutsättningar för integrationen. I flera av landets större kommuner kommer nu alarmerande uppgifter om trångboddhet och härigenom uppkomna problemställningar. Barnen hamnar i en särskilt utsatt situation vad gäller skolgång och kontakter med andra barn.

Genom det segregerade boende som skapas genom rörelsen mot storstäder ser kommunerna risk för ytterligare problem om inget görs för att styra om i de nationella flyttrörelser som sker.

Riksdagen har tidigare uppmärksammat problemen med trångboddhet på grund av EBO och vidtagit vissa beslut. Det kan dock konstateras att dessa bara har gett marginella resultat. Frågan om introduktionsperioden har belysts i Rådhs utredning som avlämnades till regeringen 2005. I den lades en rad förslag fram som skulle kunna bidra till en bättre hantering av integrationsprocessen, som att påskynda en förändring med syfte att skaffa ett eget boende för individ eller familj. Förslagen har beretts men ännu inte blivit föremål för någon proposition.

Inför denna mer grundläggande förändring av introduktionen i Sverige måste även snabbare och tydligare åtgärder vidtas, i syfte att få en bättre fördelning av människor i migrationsprocessen mellan landets kommuner men också för att minska trycket mot vissa kommuner och bostadsområden. För alla berörda och inte minst för barnen är detta arbete av största betydelse. Vi socialdemokrater menar att lagen om eget boende (EBO) måste ses över. Samtidigt behöver formerna för en eventuell utfasning av EBO utredas.

Återvändande

Ett värdigt återvändande för de människor som får avslag på sin asylansökan är en central del i den svenska migrationspolitiken. Efter en, ibland plågsamt lång, prövning av de individuella skälen för uppehållstillstånd i Sverige får många ett negativt besked på sin prövning. Detta besked är för många svårt, men måste alltid följas upp av en god handläggning för ett värdigt återvändande. Erfarenheter och upplevelser av tiden i Sverige kan vara värdefulla i ett återvändande till ursprungslandet. Genom en rad stödinsatser kan det svenska samhället ge bättre förutsättningar för individer att möta de prövningar som då uppstår. Det frivilliga återvändandet bör därför premieras. Vi socialdemokrater är dock kritiska till att de som får avslag på sin asylansökan skall få ett ekonomiskt återetableringsstöd, enligt den modell som den borgerliga regeringen nu vill införa. Stödet är på 20 000 kronor per vuxen, 10 000 kronor per barn och maximalt 50 000 kronor per familj. Vi anser att detta stöd inte fyller sitt syfte då det inte i första hand är pengar som gör att människor inte kan återvända till exempelvis Irak och Afghanistan, länder där det råder mycket svåra omständigheter. Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt förslag till återetableringsstöd.

I de fall där Migrationsverket genom aktivt arbete eller via handräckning från polis måste avvisa en person, måste detta ske på ett humant sätt. De etiska regler som finns för Migrationsverket och polisen måste följas vid hantering av de många gånger känsliga lägen som en avvisning innebär. Eventuella uppmärksammade avsteg måste utredas och hanteras utifrån uppställda regelsystem.

Inom EU förs nu frågan upp om återtagandeavtal med ursprungsländer. Sverige har också nationellt vidtagit liknande initiativ. Avtalen ger ursprungsländer liksom transitländer kompensatoriska villkor för mottagande av återvändare men också stöd för ett aktivt arbete för att minimera grunderna till migrationsströmmar. Vi anser det dock vara av största vikt att dessa överenskommelser inte får sådana konsekvenser att de minimerar människors möjlighet att söka skydd enligt gällande konventioner.

Stockholm den 3 oktober 2007

Tomas Eneroth (s)

Ronny Olander (s)

Siw Wittgren-Ahl (s)

Kurt Kvarnström (s)

Göte Wahlström (s)

Matilda Ernkrans (s)

Jasenko Omanovic (s)

Magdalena Streijffert (s)