Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öppna upp möjligheten för permanent uppehållstillstånd för s.k. traffickingoffer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om internationellt informationsutbyte vid trafficking.
Trafficking, vars definition är handel med kvinnor med avsikten att sexuellt utnyttja dem, är ett av modern tids grövsta övergrepp mot den enskilde. Inom denna handel säljs dagligen kvinnor mot sin vilja. Denna sexuella slavmarknad värderas till drygt 7 miljarder USD årligen. Exakt hur många kvinnor som luras in i denna form av ofrivillig prostitution är okänt, men internationella beräkningar visar att ungefär 4 miljoner människor över hela världen är utsatta för människohandel. Rapporter visar att allt fler unga män även utsätts för denna form av människohandel.
De unga utlovas vanligtvis ett arbete som au-pair, hembiträde eller servitris. Ibland kan det finnas en antydan om att vissa sexuella tjänster kommer att ingå. I vissa fall är de medvetna om att det är frågan om prostitution. Vanligtvis förbinder de sig att ersätta agenten för de utgifter han haft för att arrangera resan. Det är inte ovanligt att agenterna sedan säljer kvinnorna, eller de unga männen, till mellanhänder och transportörer.
Slavhandeln med flickor och pojkar är svår att bekämpa, eftersom upptäcktsrisken är låg, vinsterna stora och straffen relativt låga. Slavhandel borde vara helt oacceptabelt, därför krävs krafttag mot denna verksamhet som internationellt sett anses vara den tredje största inkomstkällan efter smuggling av vapen och narkotika. Handel med kvinnor och pojkar är en väl organiserad brottslighet där hallickar och andra gör sig vinning genom att hänsynslöst utnyttja andra människor. Metoderna är mycket brutala. Vanligtvis tas deras pass ifrån dem, och inte sällan kränks de genom våldtäkter. De allra flesta hamnar i tvångsprostitution på bordeller eller strippklubbar, utan någon möjlighet att ta sig därifrån.
Det är viktigt att betona dimensionen av slavhandel och inte bara se det ur ett perspektiv som fokuserar på prostitution. Det är en hänsynslös handel med människor som genom utnyttjandet av andras liv, för egen vinning, lägger grund för en mycket obehaglig och vidsträckt marknad.
Dels måste stöd och hjälp ges till de utsatta flickorna, pojkarna och kvinnorna i arbetet med att få fast slavhandlarna, dels måste offren erbjudas juridisk hjälp och vittnesskydd. I arbetet med att få fast slavhandlarna är det viktigt att tillfälligt uppehållstillstånd ges. Men för den enskilda flickan, pojken eller kvinnan räcker inte det. Sverige kan inte säga tack och hej efter en fällande dom, ta bort allt stöd och skydd genom att utvisa berörda offer till en i många fall rättslös situation, ofta till ett land som inte kan erbjuda henne eller honom skydd mot den organiserade brottslighetens metoder eller hjälpa henne bearbeta tragiska upplevelser. Våra skyldigheter gentemot dessa flickor, pojkar och kvinnor måste vara större än så. För det första måste det öppnas upp möjligheter för permanent uppehållstillstånd för dem som av rädsla inte kan återvända, oavsett om de deltagit som vittne i rättegång eller inte. I många av de länder som kvinnorna och pojkarna kommer ifrån saknas effektiva regelverk och organisationer som kan hjälpa till att hindra tillväxten av den organiserade brottslighet som ligger bakom detta. Men i vissa länder finns det ideella nätverk och organisationer som arbetar med att rehabilitera traffickingoffer. För ett traffickingoffer är det många gånger avgörande för möjligheterna att ta sig ur ”traffickingfällan” att denne får kontakt med någon av dessa nätverk eller organisationer. För det andra bör därför berörda myndigheter, i detta fall Migrationsverket, erbjuda traffickingoffer hjälp med att kontakta berörda myndigheter eller frivilligorganisationer i det land flickan, pojken eller kvinnan skickas tillbaka till om avvisning sker. I dag sker inte denna informationsöverföring, vilket har lett till att människor i bl.a. Estland som jobbar inom dessa nätverk måste förlita sig till turen om de vill träffa på dessa flickor, pojkar och kvinnor för att erbjuda dem ett skyddsnät.