Riksdagen avslår proposition 2007/08:29 Sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av konsekvensanalyser av ökningen av den administrativa bördan för företag till följd av förslaget.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsgivaravgiften för enmansföretag som anställer sätts ned så att dessa företag endast betalar ålderspensionsavgift under det första året för den först anställda.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning med syfte att precisera utformningen av en avgiftsnedsättning för små och medelstora forskningsintensiva företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna med 10 procentenheter på en lönesumma upp till 741 500 kr för alla företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en utvärdering eller uppföljning ska göras inom två år av de effekter som förändringen i regeringens proposition har medfört.
Regeringen har genomfört flera omläggningar när det gäller socialavgifter och arbetsgivaravgifter. Några förslag har Miljöpartiet de gröna ställt sig positivt till. Bland annat har vi bejakat de så kallade nystartsjobben, även om vi var kritiska till att subventionsnivån var för låg och att de tidigare inte omfattade jobb i offentlig sektor. Regeringen har efter det bland annat infört instegsjobb och föreslår nu nyfrisksjobb med en betydligt högre subventionsnivå än nystartsjobben. Dessa förändringar har i huvudsak varit till godo och vi bedömer att dessa kan ge positiva sysselsättningseffekter. Subventionen har i dessa fall varit tydligt kopplad till nyanställningar och till att få in människor på arbetsmarknaden som stått utanför.
Flera andra av regeringens förslag har vi däremot avvisat och fortsätter att göra så. Regeringen har från och med halvårsskiftet 2007 satt ned arbetsgivaravgiften för 18–24-åringar och kommer från årsskiftet 2008 att avskaffa arbetsgivaravgifterna för vissa tjänsteföretag. Löneskatten för personer födda efter 1937 avskaffades av regeringen i budgetpropositionen hösten 2006. Nu föreslås att löneskatten för personer födda före 1937 ska avskaffas från årsskiftet 2008. När det gäller den nedsatta arbetsgivaravgiften för yngre och för vissa tjänsteföretag är sysselsättningseffekterna av dessa förslag troligtvis låga. Styckkostnaden för eventuella nya jobb kommer att vara hög.
Regeringen föreslår i propositionen Sänkta socialavgifter för vissa tjänsteföretag att socialavgifterna och egenavgifterna sätts ned för vissa delar av tjänstesektorn. Nedsättningen gäller den del av arbetsgivaravgiften och egenavgifterna som inte avser ålderspensionsavgiften. Nedsättningen gäller för branscherna reparation och underhåll av vissa fordon, reparation och underhåll av fritidsbåtar, restauranger, catering, taxi, tvätterier, reparation och underhåll av skor och vissa lädervaror, hunddagis, frisörer samt hud- och kroppsvård. Syftet med förslaget är att skapa högre sysselsättning.
Miljöpartiet har kraftiga invändningar mot det förslag som regeringen presenterat och föreslår med anledning av detta att riksdagen avslår regeringens proposition.
Den typ av lagstiftning som regeringen föreslår där vissa typer av verksamhet pekas ut och ges lägre socialavgifter skapar obönhörligen stora gränsdragningsproblem. När håller till exempel en anställd på 7-eleven på med restaurangverksamhet och när håller hon eller han på med annan verksamhet? För att få tillgång till de nedsatta arbetsuppgifterna måste företag redovisa ett underlag för hur stor andel av löneunderlaget som hänför sig till respektive verksamhet. Vi menar att detta kommer att skapa svåra gränsdragningsproblem, vilket medför att möjligheter till såväl medvetet fusk som omedveten felanvändning av nedsättningen kommer att vara betydande. Detta rimmar illa med det arbete som pågår med att försöka få ner skattefusket i samhället. Skatteverket kom i oktober 2007 med en rapport som visade att staten går miste om uppskattningsvis 133 miljarder svenska kronor på grund av skattefusk, fel eller misstag. Uppenbarligen verkar regeringen vilja öka denna summa genom att skapa regelverk som försvårar gränsdragningsproblemen.
Som förslaget är utformat undantas olika typer av bemanningsföretag från nedsättning. Enligt regeringes proposition måste den avgiftsskyldige för att vara berättigad till nedsättningen bedriva den avgiftsreducerade verksamheten själv. Den föreslagna särbehandlingen motiveras av att det annars skulle bli gränsdragningsproblem mellan bemanningsföretag som hyr ut en ekonom och ett ekonomiredovisningsföretag som sköter bokföringen åt en restaurang. Att utestänga bemanningsföretagen på det här sättet upplevs givetvis som mycket orättvist. Samtidigt blir det, om bemanningsföretag inkluderas, givetvis en svår gränsdragningsproblematik i likhet med vad som beskrivs i propositionen.
Problemet ovan visar med all tydlighet de problem som en lagstiftning av den här karaktären skapar och understryker att riksdagen bör avslå regeringens proposition.
Miljöpartiet har länge drivit frågan om att minska den administrativa bördan för företagen. Ett av områdena med hög administrativ börda är skatteområdet. Många företag upplever att skattelagstiftningens administrativa krav är tyngande.
De nu föreslagna sänkningarna av socialavgifterna för vissa tjänsteföretag kommer att kraftigt öka företagens administrativa börda. Alla företag som bedriver både verksamhet som omfattas av nedsättningen och verksamhet som inte omfattas måste särredovisa den verksamhet som omfattas för att få tillgång till nedsättningen. Detta kommer att leda till höga administrativa kostnader för företagen.
Med tanke på den kritik som de borgerliga partierna tidigare framfört mot regelförenklingsarbetet är det högst anmärkningsvärt att ingen uppskattning gjorts på hur mycket de administrativa kostnaderna kommer att öka. Miljöpartiet anser att konsekvensanalyser av nya förslag som på ett så omfattande sätt kommer att påverka den administrativa bördan måste redovisas.
Som flera remissinstanser påpekat är sysselsättningseffekterna av den här typen av förslag tveksamma. På grund av trögrörliga priser och löner kommer den initiala effekten av förslaget att vara ökade vinster för de berörda företagen. Givet oförändrade priser och löner leder sänkta socialavgifter till ökade vinster för företagen. Regeringens förhoppning är att konkurrens på marknaden ska göra att priserna på något längre sikt minskar och konsumtionen därmed ökar, vilket i sin tur ska leda till nyanställningar och högre sysselsättning. I själva verket är det dock troligt att en del av de ökade vinsterna för företagen också leder till högre lönekrav från de anställda och att därmed en del av sysselsättningseffekten uteblir.
Att som regeringen nu gör plocka ut vissa verksamheter som får nedsatta socialavgifter skapar en snedvridning av marknaden och märkliga incitament. Nedsatta arbetsgivaravgifter för reparation och underhåll av fritidsbåtar gör att fritidssysselsättningen att syssla med fritidsbåtar blir relativt sett billigare än att hålla på med andra fritidssysselsättningar. Nedsatta arbetsgivaravgifter för hunddagis gör det relativt sett billigare att ha hund än till exempel katt. Miljöpartiet anser inte att detta är rimligt. Om riksdag och regering på detta sätt ska skapa incitament för viss typ av konsumtion bör detta baseras på hållbar utveckling. Internalisering av externa effekter i form av till exempel miljöutsläpp och klimatpåverkan är en rimlig grund för att påverka marknadens prissignaler.
Miljöpartiet föreslår att riksdagen avslår regeringens proposition. Om ändå förslaget genomförs bör det utvärderas ordentligt. Vi föreslår att en ordentlig genomlysning av reformen genomförs efter två år. Utgångspunkten för utvärderingen bör vara reformens effekter på sysselsättningen, utvecklingen inom respektive branscher, administrativa kostnader av förslaget och hur det påverkar människors val av konsumtion.
Miljöpartiet menar att det kan vara motiverat att använda sig av sänkta socialavgifter för att stimulera sysselsättningen. Vi menar dock att denna typ av åtgärder bör vara neutral i förhållande till bransch för att inte snedvrida marknaden och att den bör vara kopplad till nyanställningar om sysselsättningsmålet är det prioriterade målet (som är fallet med olika typer av anställningsstöd, till exempel nystartsjobb).
Regeringens selektiva socialavgiftssänkningar (för vissa tjänsteföretag, vissa ålderskategorier, vissa tjänster) har finansierats genom att den generella nedsättningen av socialavgifterna som framför allt gynnat småföretag slopats. Det här har uppmärksammats av många små företag och företagarorganisationerna. Genom att nedsättningen fasats ut har deras marginaler minskat. För små företag med små marginaler handlar det om stora summor.
För att stödja småföretag att växa och anställa föreslår vi i stället en generell skattesänkning för alla företag. Den generella sänkningen utformas i enlighet med de tidigare gällande reglerna för nedsatta sociala avgifter med fem procent på en lönesumma upp till 741 500 kronor. Miljöpartiets förslag innebär nedsatta arbetsgivaravgifter på tio procent upp till en maximal lönesumma på 741 500 kronor. Alla företag med en lönesumma över 741 500 kronor får en skattelättnad med 6 200 kronor per månad eller 74 000 kronor per år. Syftet med reformen är att underlätta för små företag.
Vi föreslår också att arbetsgivaravgiften för enmansföretag som anställer sätts ned så att dessa företag endast betalar ålderspensionsavgift under det första året för den först anställda. För en enmansföretagare innebär det en mycket stor risk att anställa en första person. Ofta tar det flera månader upp till ett år innan den nyanställda är fullt produktiv samtidigt som kostnaden för den anställda blir proportionellt väldigt hög. En nedsättning med den här konstruktionen syftar till att kompensera för detta och skapa incitament för små företag att växa och anställa.
Sverige är i dag mycket framgångsrikt när det gäller forskning inom bland annat bioteknik och IT, men har inte lyckats lika bra med att kommersialisera forskningsresultaten i form av nya innovationsdrivna företag. För att se till att svenska forskningsresultat skapar arbetstillfällen i Sverige behöver förhållandena för nya och innovativa företag i Sverige förbättras. Miljöpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag med hög forskningsintensitet sätts ned, med undantag för pensionsavgiften. Nedsättningen ska vara neutral i förhållande till bransch och endast baseras på graden av forskningsintensitet. En sådan nedsättning kan skapa nya arbetstillfällen för akademiker, öka företagens vilja att investera i forskning och förbättra möjligheterna att kommersialisera svenska innovationer i Sverige. Miljöpartiet föreslår att en utredning med syfte att precisera utformningen av en sådan avgiftsnedsättning tillsätts.