Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att ompröva barnbidraget ur en fördelningssynpunkt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur ett framtida barnbidrag kan utformas så att det kommer främst ekonomiskt utsatta barn till del.
Sverige införde ett inkomstprövat barnbidrag år 1937. 1948 infördes ett s.k. allmänt barnbidrag som kom alla barn i landet till del. Det har nu gått 60 år sedan dess. Därför är det hög tid att ompröva detta bidrag som alla barnfamiljer oavsett inkomster får ta del av.
Barnbidraget utbetalas varje månad för barn upp till 16 år. Därefter utgår studiebidrag till barn över 16 år som går i gymnasieskola. Det betalas som längst till och med första kalenderhalvåret det år man fyller 20. År 2001 återinfördes det s.k. flerbarnstillägget. Följande belopp betalas ut:
Barnbidraget kan betraktas som något av ett ”heligt” bidrag som man inte ska ifrågasätta. Det har de facto varit – och är fortfarande – ett värdefullt ekonomiskt tillskott för många barnfamiljer.
Det finns dock en myt om att barnbidraget alltid tillfaller barnet. Så är det naturligtvis inte. Barnbidraget används de facto till allt möjligt. Självklart ska familjerna inte behöva redovisa vad pengarna har använts till. Några få använder det till sprit, spel, cigaretter och egna behov. Somliga använder barnbidraget för att betala hyran eller andra räkningar, vilket på sätt och vis indirekt kommer barnet till del. Andra öronmärker barnbidraget för att handla kläder, betala fritidsaktiviteter för barnet m.m. Det finns också en grupp föräldrar med goda eller mycket goda inkomster som klarar utgifterna för familjen och barnet utan att behöva använda barnbidraget. I dessa fall går barnbidraget kanske direkt in på ett sparkonto från första utbetalningsdag. Redan välbeställda barn har därmed ett rejält sparkapital när de går ut gymnasiet. En familj med ett barn kan med dagens penningvärde på så sätt fram till dess barnet fyllt 20 år spara 252 000 kr exklusive årlig ränta. För en trebarnsfamilj blir siffran 864 860 kr plus ränta eller drygt 282 000 kr/barn. Detta förhållande innebär ibland att föräldrar som inte haft möjligheter att sätta in pengarna på ett konto redan från början känner både skuld och skam. Det finns också ungdomar som frågat sig varför inte deras föräldrar lagt undan barnbidraget när deras kamraters föräldrar har gjort det.
Idag räknar man att drygt 200 000 barn i Sverige lever i hushåll med låg ekonomisk standard. Eftersom alla barnfamiljer får barnbidrag med samma belopp oavsett inkomster blir fördelningsprofilen olycklig. Argumenten för att bibehålla barnbidraget i nuvarande form har bland annat varit att det är lätt och billigt att administrera och att marginaleffekterna vid arbete blir stora vid andra bidragskonstruktioner.
Vi anser att barnbidraget förstärker skillnaden när det gäller barns olika ekonomiska villkor i Sverige idag. Därför bör regeringen utreda på vilket sätt barnbidrag kan utgå så att det framför allt gynnar låginkomsttagare och ensamstående föräldrar.