Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om särskilt behov av en fullständig sekretess för brottsutsatta kvinnor och barn i vissa fall.
För ett antal år sedan misshandlades en kvinna och hennes barn grovt av hennes man, barnets far. För detta dömdes mannen till ett långvarigt fängelsestraff. Kvinnan och barnet har sedan dess beviljats markering för särskild sekretessprövning, s.k. spärrmarkering, vilket har fungerat som en skyddad identitet ska göra. Mannen vet med all sannolikhet inte om mamman och barnet bor i Sverige eller utomlands.
På grund av att mannen inte fullgör sin underhållsskyldighet för barnet är kvinnan ekonomiskt beroende av underhållsstöd från Försäkringskassan. Sådant kan, enligt gällande föreskrifter, inte beviljas utan att ansökan kommuniceras med den betalningsskyldige, dvs. gärningsmannen och fadern till barnet. Redan det att en sådan ansökan måste kommuniceras med mannen innebär att uppgifter om kvinnan och barnet röjs även om adressuppgifter hemlighålls. Helt klart får mannen besked om att kvinnan och barnet är bosatta i Sverige och därmed ökar möjligheterna att spåra upp dem.
I Norge har statsmakten tagit konsekvensen av detta problem och för att bistå mamman och barnet infört en möjlighet för en vårdnadshavare att i denna och liknande situationer få underhållsstöd utan att detta kommuniceras med den betalningsskyldige fadern. Visserligen får detta till följd att staten möjligen inte kan regressvis återkräva utbetalda belopp, men detta får ändå anses vara ett pris som det allmänna får betala. I de flesta fall lär det ändå knappast rent faktiskt gå att utfå någon betalning av den betalningsskyldige i dessa fall.
Vi menar att vi i lagen om underhållsstöd bör införa en möjlighet att i vissa fall utge underhållsstöd till en brottsutsatt kvinna och moder utan att hennes ansökan om detta kommuniceras med den bidragsskyldige fadern.