Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av socialförsäkringssystemet så att det fungerar tillfredsställande för både gravida och mödrar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheter till boende för unga föräldrar.
När Socialstyrelsen presenterade abortstatistiken för första halvåret, för tio år sedan, var antalet tonårsaborter 2 167, vilket motsvarades av 17,7 aborter per 1 000 kvinnor i åldern 15–19 år. Detta var i ett internationellt perspektiv förhållandevis högt, men sedan dess har tonårsaborterna i många EU-länder minskat, i vissa fall mycket kraftigt, medan situationen har varit den motsatta i Sverige. Mellan januari och juni i år genomgick 3 826 tonåringar abort, den högsta siffran på minst 20 år, även om det räknat per tusen kvinnor i åldern 15–19 år var en liten minskning från förra årets rekordhöga 25,8 till årets 25,4. Ändå kvarstår fakta: De senaste tio åren har tonårsaborterna ökat från 17,7 till 25,4, en ökning med 43 procent och i absoluta tal en ökning med 77 procent.
Det hävdas ofta att abort är ett val, men för många gravida upplevs inte alternativet att föda barnet som en valmöjlighet. Det vanligaste skälet till abort är enligt en stor studie just ”ekonomiska skäl” (Larsson, Aneblom, Odlind, Tydén, Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 2002). I flera andra länder, exempelvis Norge, är kritiken mot avsaknaden av alternativ stor och den förre statsministern för Höyre, Kåre Willoch, hävdar att ”dagens fødselspolitikk er abortfremkallende”. I en jämförelse är de norska ersättningssystemen redan nu åtskilligt generösare än de svenska.
Situationen för oplanerat gravida och unga mödrar har Stiftelsen Kvinnoforum belyst i en rapport från 2003. Resultatet var nedslående. Rapporten lyfter fram åtskilliga förändringar som behövs i bland annat socialförsäkringssystem samt utbildningssatsningar och möjligheter till boende för unga föräldrar. Det otillräckliga ekonomiska stödet begränsar, enligt rapporten, unga kvinnors möjligheter ”att använda sina resurser och att påverka sin situation” och kan bidra till en ”stigmatisering av deras situation som utsatta”.
I Sverige är det den sjukpenningsgrundande inkomsten som Försäkringskassan baserar sin ersättning på för till exempel sjukpenning, föräldrapenning, havandeskapspenning och tillfällig föräldrapenning. För en kvinna som efter studier har börjat arbeta kan föräldrapenningen uppgå till ca en kvarts miljon kronor. En kvinna som inte har slutfört studierna är ofta tvungen att vända sig till socialtjänsten för att kunna klara sig över huvud taget. Det är inte rimligt att de kvinnor som behöver det mest får minst.