Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att de som fått avslag på sin ansökan enligt den tidsbegränsade lydelsen i 2 kap. 5 b § utlänningslagen ska beviljas uppehållstillstånd om det inte föreligger särskilda skäl som talar emot detta som att han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att den som kan göra sannolikt att hon eller han varaktigt befunnit sig i Sverige sedan den 1 januari 2007 och inte gjort sig skyldig till grov brottslighet ges permanent uppehållstillstånd.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa nödvändig kunskap om sekretesslagens innehåll i fråga om gömda personer som söker sjukvård och sprida kunskapen i form av särskild utbildningsinsats för sjukvårdspersonal.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över rutinerna hos landstingen i ärenden som rör gömda asylsökande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att gömda asylsökande omedelbart ges rätt till sjukvård på samma villkor som i dag gäller för övriga asylsökande.
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om hur barn till gömda ska kunna gå i skolan på samma villkor som alla andra barn enligt vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att straffet för den som arbetar illegalt ska avskaffas.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur straffet för arbetsgivare som anlitar svart arbetskraft ska skärpas.
I Sverige finns människor, oklart hur många, som lever gömda och utan papper. Dessa kallas papperslösa, vilket betyder att de saknar formell rätt att vistas i landet men att de likväl är här. Utan tillgång till de vanliga strukturerna för sjukvård, skola och arbete, helt ställda vid sidan av det skyddsnät som de flesta av oss tar för givna lever papperslösa i ett slags skuggvärld utan trygghet och säkerhet. Man tvingas arbeta svart för att överleva, bygga nätverk med sina landsmän och andra papperslösa eftersom man inte har tillgång till samhällets ordinarie strukturer. För löner långt under avtal och utan ordinarie skyddsregler utgör de papperslösa en utnyttjad och hunsad grupp på arbetsmarknaden. Ofta talas det från myndigheters sida om att dessa människor är ”illegala”, vilket ger sken av att det rör sig om brottslingar och bedragare. Det är helt felaktigt. Ingen människa kan vara ”illegal”. Regeringen har också gett sitt tydliga besked till dem som lever papperslösa i Sverige: ni har er själva att skylla för er situation och borde omgående åka härifrån för ni har inget att frukta vid hemresa. Men regeringen blundar för att många av dem som lever gömda aldrig prövats i den mer rättssäkra asylprocess som införts sedan Utlänningsnämnden lades ner, och överprövningen av asylärenden sköts i vanliga domstolar. Många har rotat sig i Sverige efter många års vistelse.
Vänsterpartiet kämpar för de papperslösa och gömdas rättigheter. För oss är det självklart att de mänskliga rättigheterna gäller för alla och vi vill att också gömda och papperslösa skall få rätt till vård och barnen rätt att gå i skolan. Vi kräver en starkare ställning för papperslösa på arbetsmarknaden, väl medvetna om att det är de arbetsgivare som utnyttjar de papperslösa som är de största brottslingarna och inte de papperslösa. Samtidigt nöjer vi oss inte med att bara stärka de papperslösas ställning i samhället, eftersom det trots allt riskerar att innebära att befolkningen delas in i ett A- och ett B-lag. En sådan uppdelning är förödande för såväl den som lever utan papper som för andra i Sverige, vars rättigheter och ställning på inte minst arbetsmarknaden urholkas. Ytterst handlar det därför om rätten för gömda och papperslösa att få bygga ett nytt liv i Sverige, ett liv utan fruktan för utvisning. Därför är det också nödvändigt att arbeta för att alla som befinner sig i Sverige sedan en tid tillbaka ges rätten att stanna och här bygga sin framtid.
Vänsterpartiet lyckades tillsammans med Miljöpartiet driva igenom en tidsbegränsad förändring av utlänningslagen som kom att gälla mellan den 15 november 2005 och 31 mars 2006 och som gav nya och ökade möjligheter till uppehållstillstånd för dem som fått lagakraftvunna avvisningsbeslut. Många av dem hade sedan kortare eller längre tid levt gömda då de inte ansett sig kunna återvända till hemlandet. Många barn for mycket illa av att leva gömda. Att så många inte kunnat följa de beslut om avvisning som meddelats har till stor del haft sin grund i att myndigheterna inte respekterat rätten till asyl som den stadgats både i utlänningslagen och i internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Nu föreligger facit: 17 357 personer har fått bifall på sin ansökan, varav 13 144 fick permanent uppehållstillstånd och 4 213 tidsbegränsat uppehållstillstånd medan 11 786 personer fått avslag. De som fått bifall har framför allt varit barnfamiljer och ensamstående där förhållandena i hemlandet gjort det svårt att genomföra en verkställighet. Vänsterpartiet gläds med dem som fått uppehållstillstånd och välkomnar dem varmt. Av övriga ensamstående har ca 80 procent fått avslag. Detta visar att det nya begreppet ”humanitärt angeläget”, som avsetts få en mer vidsträckt betydelse än det begrepp som ersattes, i synnerhet genom att hänsyn till intresset att upprätthålla den reglerade invandringen inte skulle tas i samma utsträckning som tidigare, inte fått den effekt som lagstiftaren åsyftade. Grundkravet om generell amnesti handlade om att ge upprättelse åt dem som felbehandlats i den tidigare processen. Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet att de som fått avslag på sin ansökan enligt den tidsbegränsade lydelsen av 2 kap. 5 b § utlänningslagen skall beviljas uppehållstillstånd om det inte föreligger särskilda skäl som talar emot detta, som att han/hon gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till en sådan lag. Detta bör riksdagen begära.
Alla som finns i landet utan papper har inte tidigare sökt asyl. En del har bedömt utsikterna att få uppehållstillstånd som små, andra har stannat kvar efter ett besök i landet och några har kommit för att arbeta. Myndigheter låtsas generellt som om dessa människor inte finns, men det gör inte att de försvinner. Istället är det dags att som en engångsåtgärd genom en amnesti ge dessa chansen att bygga en framtid i Sverige. Vi föreslår därför att riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med förslag som innebär att den som kan göra sannolikt att hon eller han varaktigt befunnit sig i Sverige sedan den 1 januari 2007 och inte gjort sig skyldig till grov brottslighet ges permanent uppehållstillstånd. Detta bör riksdagen begära.
Många gånger har gömda och papperslösa människor angelägna behov av sjukvård. Utan giltiga dokument har man inte rätt till sjukvård annat än i akuta fall och då måste man betala för denna fullt ut, vilket få papperslösa har ekonomisk möjlighet till. Sverige bryter genom denna ordning mot FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter:
12.1 Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
Det finns sjukvårdspersonal som vårdar och behandlar gömda flyktingar men de gömda vågar ofta inte vända sig till den offentliga sjukvården eftersom det är känt att sjukvårdspersonal vid flera tillfällen, i strid med gällande sekretesslagstiftning, meddelat polisen eller Migrationsverket att man har en patient hos sig för vilken ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut föreligger. Därför bör regeringen ge Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa nödvändig kunskap om sekretesslagens innehåll i fråga om gömda personer som söker sjukvård, och sprida denna i form av särskild utbildningsinsats för sjukvårdspersonal. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
I fall då uppehållstillstånd ges till asylsökande kompenserar Migrationsverket landstingen för den del av vårdkostnaden som avser tiden efter det att uppehållstillstånd beviljas. Denna ordning har fått svåra konsekvenser vad gäller gömda asylsökande. Dessa människor har ofta valt att gömma sig i rädsla för vad som skulle hända om de avvisas till det land där de tidigare utsatts för tortyr, våldtäkter eller andra svåra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Detta leder inte alltför sällan till att de blir starkt självmordsbenägna och, i en del fall, även har lagts in för psykiatrisk tvångsvård efter misslyckade självmordsförsök. Det har i flera landsting antagits en policy att i sådana fall kräva den enskilde vårdtagaren på resterande summa. Vid utebliven betalning har sedan ärendena lämnats vidare till kronofogden. Detta förfarande kan upplevas mycket kränkande för enskilde som redan lever under svår psykisk press. I sammanhanget bör även nämnas att det finns signaler att polisen allt mer börjat söka upp exempelvis psykiatrin för att genomföra avvisningar av gömda flyktingar. Mot denna bakgrund bör regeringen se över rutinerna hos landstingen i ärenden som rör gömda asylsökande. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En människa skall aldrig kunna nekas vård. I väntan på utformningen av full sjukvård enligt ovan bör gömda omedelbart ges rätt till sjukvård på samma villkor som i dag gäller för asylsökande. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet gjorde i samband med vårbudgeten för 2005 en särskild överenskommelse med den tidigare socialdemokratiska regeringen och Miljöpartiet om att se över hur de s.k. gömda barn som finns i Sverige skall garanteras rätten att gå i skolan. Gömda barn i Sverige har numera rätt till sjukvård men har fortfarande inte rätt att gå i skolan. Enligt barnkonventionen skall staten ge varje barn som befinner sig i landet tillgång till utbildning. Det innebär att även ett barn som lever gömt skall ha den rätten. I dag avgörs skolgången för dessa barn från fall till fall och av hur mycket solidaritet det finns vid varje enskild skola. FN:s kommitté för barnets rättigheter har kritiserat Sverige för dessa förhållanden. Inom EU är det endast Sverige, Danmark och Tyskland som inte erbjuder gömda barn någon lagstadgad rätt till skolgång, vilken är fastställd i barnkonventionen.
Man bör komma ihåg att oavsett vad man anser om föräldrarnas skäl att hålla sig och sina barn gömda måste barnen tillförsäkras så goda uppväxtvillkor som möjligt och att vistas i skolan några timmar om dagen med struktur och kamrater kan bli en livlina för dessa barn. Vänsterpartiet anser därför att den rätt till skola som gäller barn till asylsökande också skall gälla barn som lever gömda. Detta skall gälla från förskola till gymnasiet inklusive särskola. Sedan budgetpropositionen för 2006 tillförs efter krav från Vänsterpartiet kommunerna medel inom ramen för det generella statsbidraget för att tillgodose behovet av att ordna skolgång för dessa barn. En utredning tillsattes samtidigt för att se över vilka regleringar som var nödvändiga för att tillse att skolgången skall kunna ske under trygga former. I maj 2007 presenterade utredningen sina förslag. Dessvärre föreslog utredningen inga som helst förbättringar när det gäller sekretessfrågan, vilket var orsaken till att frågan överhuvudtaget behövde utredas. Fram till nu har barnens rätt till skola legat i händerna på enskilda skolledares välvilja och solidaritet. Utredningens förslag innebär att polisen skall ha rätt att gå in i skolan och hämta barn för att verkställa avvisning. Därigenom bidrar utredningen enbart med att göra en tydlig markering att förskolan och skolan inte skall vara några frizoner för barn till gömda. Risken är att utredningens förslag kommer att innebära en försämring jämfört med idag för de gömda barnens rättigheter och säkerhet om de genomförs.
Vänsterpartiet menar att alla barn skall ha rätt att gå i skolan. Därför bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag på hur barn till gömda skall kunna gå i skolan på samma villkor som alla andra barn. Detta bör riksdagen begära.
Även på andra områden utgör de papperslösa en oerhört utsatt grupp. I regel kan de inte få ett vanligt jobb utan tvingas jobba svart för slavlöner. Trygghet existerar inte. Arbetsmiljön följer inga lagar och är i regel under all kritik. Löner på 10–15 kronor i timmen är inte ovanligt, inte heller att lönen helt uteblir. Det är oacceptabelt att det på svenska arbetsplatser finns människor som tvingas arbeta under sådana villkor. Papperslösa vågar inte heller vända sig till myndigheterna för att få hjälp mot utnyttjande eftersom de riskerar att själva åtalas för att ha arbetat illegalt, vilket arbetsgivarna förstås väl känner till. Utsattheten på arbetsmarknaden är total. Därför skall straffet för den som arbetar illegalt avskaffas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det finns ett antal oseriösa arbetsgivare som sysslar med ekonomisk brottslighet genom att utnyttja papperslösa. Dessa arbetsgivare vill ha billig arbetskraft och drar sig inte för att utnyttja och profitera på den som är papperslös. Straffen för arbetsgivare som utnyttjar papperslösa måste därför bli strängare. Det är oacceptabelt att kriminella arbetsgivare riskfritt skall kunna utnyttja en grupp människor som inte har några skyddsnät. Lagstiftningen måste ändras så att oseriösa arbetsgivare som utnyttjar den som vistas i Sverige utan uppehålls- eller arbetstillstånd får betala ett högt pris. Vi menar att arbetsgivare som skor sig ska kunna bli skyldiga att betala mellanskillnaden mellan den lön de betalat och den lön som gäller i branschen. Arbetsgivare skall dessutom kunna tvingas att betala skadestånd för kränkande behandling till den som utnyttjats. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur straffet för arbetsgivare som anlitar svart arbetskraft bör skärpas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.