Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge föräldrarna möjlighet att överlåta delar av sin föräldrapenning på far- och morföräldrar eller någon annan för barnet viktig person som ingår i det nära familjenätverket.
Hösten 2006 kom en rapport från försäkringskassan som talade om att många föräldrar lät föräldradagar ”frysa inne”.
Samhället står i en ständig utveckling – oftast till det bättre. Ibland går dock utvecklingen så fort att grundmeningen med livet förloras. En viktig grundtanke måste vara att de barn som finns i ett samhälle ska få allt de behöver för att bli trygga och kunna arbeta på sin utveckling i sin egen takt. Poängen med det är att de i sin tur ska bli trygga vuxna som kan ge sina barn det de behöver, osv.
En sida av samhällsutvecklingen har fått effekten av sönderdelade familjenätverk och att familjens tid tillsammans med barnen har krympt.
Om detta är en lycklig lösning eller inte, kan var och en själv bedöma. Samtidigt har även globaliseringen inverkat på familjebilden. I takt med att vi blir mer rörliga, hamnar ofta familjens medlemmar på långt avstånd från varandra. Barnen är de som fått ta största smällen när få har tid med dem och när de har färre vuxna som de känner sig trygga hos. Här kan nämnas otaliga rapporter som pekar på stor konsumtion av antidepressiva medel bland barn och unga, om hur många suicid och suicidförsök som samma grupp står för, mobbning, utanförskap m.m. Detta talar om för oss vuxna att vi har misslyckats med en av de viktigaste uppgifterna, att skapa förutsättningar för barn att få känna sig trygga och behövda.
Det kan nu vara dags att börja omformulera modellen för barnens omvärld. Här gäller det att tänka i nya banor. En av flera sådana omformuleringar bör gälla föräldraförsäkringen. Vi behöver tänka i nya och tillåtande banor utifrån barnets perspektiv. Vad behöver ett litet barn? Jo, en mindre grupp människor, sitt släktnätverk, som finns runtom det och som barnet känner trygghet hos och litar på. Personer som inte är utbytbara. Kan inte den ena finnas till hands, så kan den andra. Detta fanns förr när generationerna levde närmare varandra. Vi varken kan eller ska gå tillbaka dit, men vi behöver hitta helt nya sätt för att skapa det positiva sammanhang som barn behöver befinna sig i.
Ett enkelt sätt är att skapa samband och trygghet för barnen är att ge föräldrarna valmöjlighet att överlåta delar av sin föräldrapenning på far- och morföräldrar eller någon annan som ingår i den nära familjen. Någon som barnet betyder mycket för. Detta är en vinna-vinna-lösning för samtliga parter. Det finns många far- och morföräldrar som kanske bor långt från barnbarnen eller har långa dagar på jobbet och lite fri tid, som skulle välkomna en chans att få lära känna sina barnbarn bättre. Barnet får fler vuxna att förlita sig till och får en tryggare omvärld. Den nära kontakten mellan den äldre och yngre generationen har dessutom under alla tider varit en källa till lärande om livet, som kan hjälpa till att ge barn och ungdomar den inre trygghet som så väl behövs i dagens samhälle, där allt skiftar så rasande fort. Föräldrarna kan lugnt gå till jobbet medan ettåringen får vara kvar hemma och bli ompysslad, kramad och älskad av ytterligare en vuxen.