Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om företagande och föräldraskap.
I Sverige är tre av fyra företagare män. Antalet anställda i kvinnors företag är dessutom i genomsnitt betydligt färre är antalet anställda i mäns företag. Den ökning som skett av kvinnor som företagare på senare år visar så svag förändring/uppgång att det kommer att ta åttio år innan kvinnorna kommer i kapp männen1. Initiativ och förslag som underlättar för kvinnor har den tidigare socialdemokratiska regeringen varit återhållsam med. Alliansregeringen har å sin sida visat en uttalad vilja att det ska växa fram fler företag drivna av kvinnor. Och regeringens satsningar både på kvinnors företagande och på forskning om kvinnors företagande är i sammanhanget både nödvändigt, glädjande och välkommet.
Ett problem och bekymmer för unga kvinnor (och män) som startar företag idag är de sociala trygghetssystem som gäller. Dagens ersättningar för sjukdom och föräldraledighet skiljer sig stort mellan anställda och företagare. En företagare som önskar att vara föräldraledig räknar ut sin dagersättning genom att dela företagets nettoinkomst med 365 dagar, medan en anställd delar sin årsinkomst med 260 arbetsdagar. Det kan leda till stora skillnader i ersättningsnivåerna. Inte heller kan den egna företagaren räkna med att ekonomisk framgång ska bidra till att öka ersättningen, eftersom Försäkringskassan tillämpar en jämförelseregel som säger att företagaren maximalt kan ha 10 procent högre inkomst än motsvarande anställd inom samma bransch.
Dessutom får företagaren ofta avsevärt kortare tid som föräldraledig jämfört med en anställd eftersom hon/han på grund av lägre dagersättning ser sig tvungen att ta ut sju dagars föräldraledighet per vecka, jämfört med de fem som den anställde kan välja.
Allt fler familjer väljer att dela på föräldraledigheten, men fortfarande är det kvinnor som tar ut 80 procent av dagarna. Dessutom är det fler kvinnor än män som stannar hemma och vårdar sjuka barn. Tydliga forskningsresultat visar dessutom att kvinnor är mindre riskbenägna än män. Komplicerade och dåliga trygghetssystem blir därför rent kontraproduktiva för ett land som vill se fler företagare och fler kvinnor som egna företagare.
Sverige behöver fler företagare och entreprenörer – fler hjältar – som gör verklighet av sina idéer och som vågar satsa både tid och pengar på investeringar i framtiden. Vårt välstånd och fortsatta utveckling bygger på att vi tar vara på människors kreativitet, lust att skapa och strävan att fortsätta utvecklas. För att uppnå detta krävs det en rejäl översyn av de sociala trygghetssystemen för egna företagare, så att även kvinnor som önskar kombinera livet som företagare med ett rikt familjeliv ska kunna göra det.
| [1] | Fölster, Svenskt Näringsliv 2007. |