Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en ändring i lagstiftningen så att karensdagen delas på de två första dagarna vid sjukdom.
När man blir sjuk har man i dag en karensdag innan man får sjuklön, som betalas av arbetsgivaren. Att ha en viss självrisk kan vara rimligt, men en dag med 100-procentigt inkomstbortfall drabbar vissa personer väldigt hårt. Det rör framför allt dem som har dåliga möjligheter till flexibilitet och inflytande över sina arbetstider.
Särskilt hårt drabbas kvinnor i branscher med deltidsarbete. Det slår speciellt mot dem som arbetar deltid förlagd till få dagar. För dem kan en karensdag innebära löneavdrag med till exempel tre dagar.
Vi vill förändra detta till exempel genom att man får 50 procent av lönen i ersättning de två första dagarna.
Den föreslagna reformen skulle innebära ökade sjuklönekostnader för arbetsgivarna och i tabell 1 redovisas dessa extra sjuklönekostnader (inkl. arbetsgivaravgifter), enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst RUT. Kostnaderna fördelas på privata, kommunala och statliga arbetsgivare i proportion till den sektorfördelade sjuklönesumman i Facit. Den privata, kommunala och statliga sektorn står för 66 %, 29 % respektive 5 % av den utbetalda sjuklönesumman.
Kostnader (inkl. arbetsgivaravgifter på 32,46 %) för arbetsgivarna av den föreslagna reformen, år 2008, miljoner kronor
Avvikelser i summeringen kan förekomma på grund av avrundningar.
Sammantaget ökar arbetsgivarnas kostnader för sjuklön med ca 450 miljoner kronor (ca 110 miljoner av dessa avser arbetsgivaravgifter).
Staten kan välja att kompensera arbetsgivarna för detta genom att sänka arbetsgivaravgifterna i motsvarande grad.
Vi anser att regeringen bör utreda ändrad lagstiftning så att jämställdhet främjas och deltidsarbetande inte drabbas av högre självrisk än heltidsarbetande.