Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en steglös handikappersättning.
Enligt dagens regler är nivåerna för handikappersättning 36, 53 eller 69 % av prisbasbeloppet. Ersättningens storlek bestäms utifrån det sammanlagda behovet av stöd för stora merkostnader och/eller tidskrävande hjälp av andra. Det är Försäkringskassan som fattar beslut om rätten till ersättning.
Ingen människa är den andre lik, och vi har alla olika behov. Detta blir extra tydligt vid en funktionsnedsättning. Det är svårt att placera in människor i olika fack och stelbenta schabloner. Dagens ersättningsnivåer är inte individanpassade. En del förlorar och en del vinner. Ett mer rättvist system där individen sätts i centrum vore att ersätta dagens tre nivåer för handikappersättning med ett steglöst system med en nedre gräns på exempelvis 25 % av prisbasbeloppet. Detta är en fråga som ofta förs på tal när jag har träffat företrädare för olika handikapporganisationer.
Försäkringskassan överlämnade i mars i år sin analys av bland annat hur väl handikappersättningens regelverk är anpassat till dagens samhälle. Försäkringskassan ser stora problem i att beräkna människors extrautgifter till följd av funktionshinder.
Försäkringskassan menar även att förutsättningarna har förändrats sedan systemet med tre olika grader av handikappersättning med fastställda procentandelar av prisbasbeloppet konstruerades.
Regeringen borde lägga fram förslag till riksdagen om att införa en steglös handikappersättning med en nedre gräns på t.ex. 25 % av prisbasbeloppet.