Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att Lissabonstrategin även framöver ska betona en helhetssyn på tillväxt.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att förstå och ta till vara storstadsregionens potential för att stärka svensk konkurrenskraft.
Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 lanserade stats- och regeringscheferna den s.k. Lissabonstrategin. Lissabonstrategins övergripande mål är att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi och uppnå full sysselsättning före år 2010. En revidering av Lissabonstrategin gjordes 2005.
Strategin ska vara hållbar både ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Lissabonstrategins program är omfattande inom en mängd områden. Man vill t.ex.
öka sysselsättningen,
hålla nere inflationen,
förbättra förutsättningar för en inre marknad,
öka produktiviteten,
försäkra tillgång till Internet i hela samhället,
minska sociala klyftor,
införa ett ekologiskt perspektiv.
Alla medlemsländer har tagit fram nationella handlingsprogram för att genomföra Lissabonstrategin. Varje år stämmer man av hur långt EU och de enskilda medlemsländerna har kommit.
Skrivelse 2007/08:23 Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – Uppföljningsrapport 2007 innehåller insatser och åtgärder som berör många olika politikområden. Vi har inte för avsikt att i detalj redogöra för vår politik på samtliga dessa områden utan hänvisar i stället till våra motioner med anledning av budgetpropositionen.
Storstadsregioner har goda förutsättningar för hållbar tillväxt om den potential som befolkningskoncentrationen utgör används på rätt sätt. Med det avser vi t.ex. satsning på bra och miljövänliga kommunikationer, byggande av bra bostäder som folk har råd att bo i, högklassig forskning och utbildning och en bra vård och omsorg som är tillgänglig för alla. Den nuvarande regeringens politik tar tyvärr inte vara på de här möjligheterna, och för Stockholmsregionen är den borgerliga regeringens politik på flera områden rent kontraproduktiv.
Några exempel:
Regeringens nedprioritering av forskning och utbildning hotar Stockholmsregionens tillväxt och konkurrenskraft.
Regeringen har skapat kraftigt ökade klyftor genom en politik med skattesänkningar för välbeställda som finansieras via sämre trygghet för vanliga löntagare. Ökade klyftor skapar spänningar och motsättningar och en kallare och hårdare storstadsregion.
Regeringen har avskaffat stödet till nybyggnation av billiga hyreslägenheter och driver på utförsäljning av allmännyttan, vilket fördyrar bostadsbyggandet och ökar segregeringen i boendet.
Regeringen satsar ensidigt på vägar och privatbilism samtidigt som kollektivtrafiken försämras, vilket försämrar mångas möjlighet att ta sig till jobbet samtidigt som det hotar både miljön och tillväxten.
Som socialdemokratiska riksdagsledamöter från Stockholmsregionen motsätter vi oss regeringens omoderna och orättvisa politik. Ökade klyftor försämrar Sveriges och Stockholmsregionens konkurrenskraft. En rättvis politik ger bättre förutsättningar för en hög tillväxt och ökande sysselsättning. Sverige blir inte mer konkurrenskraftigt för att vuxna inte kan få en andra chans till komvuxutbildning. Svenska företag får inte lättare att rekrytera arbetskraft när den kvalificerade arbetsmarknadsutbildningen dras ned. Sverige får inte lättare att hävda sig i den globala konkurrensen för att ungdomar förvägras möjligheten att läsa vidare på högskolan. Orättvisor är inte produktiva. Sverige tjänar på rättvisa.