Motion till riksdagen
2007/08:N394
av Margareta Cederfelt (m)

Uppfinningar och innovationer


m1710

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppfinningar och innovationer.

Motivering

Stödet till uppfinningar fördelas idag ojämnt. Uppfinningar som utvecklas vid universiteten och är forskningsbaserade kan få upp till 200 000 kronor i stöd från Vinnova. Uppfinningar som utvecklas utanför universitetssektorn däremot får enbart stöd med 15 000 kronor och lån med återbetalningsskyldighet på belopp över 75 000 kronor. I stället bör stödet utformas likvärdigt, oavsett varifrån uppfinningarna dyker upp.

I Storbritannien har parlamentet beslutat om skattelättnader för investerare i nystartade företag. Investerarna får 20 procents skatteavdrag på investeringar i nystartade företag.

Det finns således olika metoder för att stödja utvecklandet av idéer och arbetet med att omsätta dessa idéer i företagen. I dag talar många om att uppfinningar är grunden för företagande och att det behövs fler företag i Sverige.

Förmågan att praktiskt omsätta ny kunskap och nya idéer i kommersiella produkter är en av de viktigaste grundstenarna i utvecklings- och konkurrenskraften hos ett land, hos ett företag eller hos en region.

Patent är i detta sammanhang en grundsten som skyddar uppfinnare och innovatörer i denna känsliga initiala fas. Företagen bör ges ökade möjligheter att till låg kostnad kunna patentera sina idéer och innovationer. Ökad hjälp bör även kunna ges till att stödja uppfinnare och innovatörer i jakten på riskvilligt kapital. Dessutom bör samordningen av olika statliga myndigheter och institutioner öka i syfte att lättare kunna överblicka de hjälpmöjligheter som redan finns till hands för uppfinnare och innovatörer. Men det behövs fler idéer som uppmuntrar människor att våga pröva sina idéer och gå från tanke till handling.

En sådan åtgärd för en förbättrad uppfinnar- och innovationspolitik bör vara informationsinsatser i skolor och gymnasier. En ökad kännedom för eleverna i grund- och gymnasieskolorna kan positivt påverka benägenheten att tänka nytt och annorlunda. På så sätt kanske vi kan få fram fler idéer till kommersiella innovationer. Därmed kan grunden läggas för nästa generations livskraftiga företag.

Stockholm den 5 oktober 2007

Margareta Cederfelt (m)