Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förutsättningarna för ett livskraftigt näringsliv och en god infrastruktur i Västsverige.
Västsverige har ett mycket differentierat näringsliv som består av drygt 10 300 företag som sysselsätter nästan 270 000 anställda. Regionen är Sveriges industriella centrum och blandar på ett mycket dynamiskt sätt tung verkstadsindustri, medicinteknisk industri, läkemedelsindustri, IT-industri, textil- och konfektionsindustri, livsmedelsindustri, trä- och möbelindustri med jord- och skogsbruk och turism.
Ett flertal mycket kända universitet och högskolor finns inom regionen, som Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola och högskolorna i Borås, Skövde och Halmstad. Vid dessa högskolor finns både traditionella och unika utbildningar i en mängd områden. Ofta blandas flera områden till nya helheter. Högskolorna fungerar som en viktig motor och samarbetspartner för det västsvenska näringslivet.
Västsveriges positiva utveckling beror i hög grad på utvecklingskraften hos näringslivet som verkar i skarp konkurrens på den nationella och internationella marknaden. Specifikt för näringslivet i Västsverige är hög specialisering och starka nätverk inom nationellt betydelsefulla branscher.
Det är viktigt att stärka villkoren för både befintligt näringsliv och nyskapande och nyföretagande. Vi behöver ett näringsliv med utvecklingskraft, nyskapande och förmåga att ta fram nya produkter och tjänster som kan konkurrera på en global marknad. En högt utvecklad samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle behövs för att stärka innovationer och kluster. Ett positivt klimat för entreprenörskap och nyföretagande är viktigt för att få fler företag och fler arbetstillfällen. Samtidigt måste en hållbar utveckling vara grunden för näringslivet, där resurshushållning, miljöteknik och miljöanpassning av produkter och tjänster står i förgrunden, såsom biomedicinsk utveckling.
Västsverige har bra förutsättningar att klara utvecklingen även i tider av lägre tillväxt, vilket är en styrka. Den för Sverige så viktiga verkstadsindustrin har stor betydelse som industriell tillväxtmotor. Industriell produktion har stor potential att generera tillväxt, arbetstillfällen och lönsamhet. Verkstadsföretag står fortfarande för cirka hälften av Sveriges varuexport. Verkstadsindustrins framgångar är också en förutsättning för existensen av ett stort antal underleverantörer. Andra viktiga framgångsfaktorer är satsningar på forskning och utbildning, regionala utvecklingscentra och en ökad samverkan mellan högskolor, näringsliv, region och kommuner.
Västsverige är helt dominerande i landet när det gäller fordonsindustrin, med Göteborg, Trollhättan/Uddevalla och Skövde som centra. Med de stora fordonsföretagen spridda över hela Västsverige finns underleverantörer i olika led. Huvudorterna har också starka kopplingar till högskolorna för forskning och utveckling inom fordonsindustrin. Totalt arbetar omkring 50 000 människor inom fordonsindustrin i Västsverige. Bland underleverantörerna är beroendet stort, ca 65 % har helt eller till största delen fordonsindustrin som kunder. I Sverige tillverkas nära 300 000 bilar årligen och vi är bland de tio främsta i världen. Det som kännetecknar framgångarna är främst att fordonsindustrin arbetar med hela kedjan från forskning och utveckling till produktion. För Västsverige är det säkerheten och miljöarbetet som är de främsta konkurrensmedlen.
För att vi ska kunna behålla och förstärka vår position krävs det en fortsatt satsning på forskning och utvecklingsarbete. Det är genom att utveckla kunskap och kompetens som vi har våra främsta konkurrensfördelar. Samarbetet med högskolorna måste därför förstärkas och utvecklas ytterligare. Satsningen på Produktion i Väst, ett samarbete mellan högskolorna i Göteborg, Jönköping, Skövde och Trollhättan/Uddevalla, är ett bra initiativ som tagits för att kraftsamla kring utvecklingen av industriell produktion som vi anser att regeringen aktivt bör stödja.
I Västsverige pågår det en rad initiativ. Ett exempel är en satsning på Västsveriges position som globalt ledande region för utveckling av avancerad fordonsteknologi och fordonsrelaterad kommunikationsteknologi.
För att stärka konkurrenskraften och utvecklingsarbetet inom industri och andra näringslivsgrenar behövs en fortsatt satsning på att bygga upp regionala utvecklingscentra. Det finns idag flera framgångsrika centra där företag, högskolor, region och kommuner arbetar tillsammans för att skapa förutsättningar för företags- och produktutveckling. Innovatum i Trollhättan och Lindholmen i Göteborg är två sådana exempel som har och har haft en stor betydelse för utvecklingsarbetet inom fordonsindustrin. Genom att verka i utvecklingscentra ges det lokala och regionala näringslivet större förutsättningar till samarbete och produktutveckling.
Förra regeringens samarbete med fordonsindustrin i Västsverige har varit positivt. 900 miljoner kronor har satsats på fordons- och produktionsforskning. Samtidigt satsar Västa Götalandsregionen under de kommande åren 90 miljoner kronor inom ramen för Trollhättanpaketet. General Motors öppnar sitt tionde forskningscentrum i Trollhättan. Företaget fördubblar sin egen forskningsbudget i Sverige från 50 till 100 miljoner kronor fram till 2008. Staten skjuter till samma summa i Trollhättepaketet. Satsningen från GM:s och statens sida beräknas ge ca 100 nya forskarjobb i Sverige.
Denna satsning inom fordonsindustrin är det första resultatet av det arbete som den socialdemokratiska regeringen inledde tillsammans med näringslivet och de fackliga organisationerna inom sex nyckelbranscher. Förutom fordonsbranschen handlar det om IT och telekom, metallurgi, läkemedel, skog och trä samt bioteknikbranschen. Vi anser att det är viktigt att de branschsamtal som förts resulterar i ytterligare satsningar inom dessa nyckelbranscher.
För att vi ska kunna skapa ett mer hållbart transportsystem i vårt land och för att vi ska stärka vår framtida konkurrenskraft måste infrastrukturen prioriteras. Investeringsnivåerna är idag för låga för att täcka de stora behov som finns. Vi är öppna för att överväga nya former för samarbete med det regionala näringslivet om finansiering av investeringar i vägar och järnvägar, om det kan leda till snabbare genomförande och lägre kostnader.
Det behövs satsningar på riksväg 40, E 20 och vägförbindelsen mot Trollhättan. Även Göteborgs behov av att lösa sin trafiksituation behöver beaktas. En ny förbindelse under Göta älv ser mycket avlägsen ut.
Av de 1,5 miljarder kronor som satsas på regional tillväxt kommer mindre än 100 miljoner att användas i Västsverige. Vi kan konstatera att resurserna för regional utveckling inte är inriktade på tillväxt.
Under 2004 fattade regering och riksdag beslut om att mellan 2004 och 2015 satsa 384 miljarder kronor för att bygga ut infrastrukturen i landet. För Västsverige har vi sett fram emot att angelägna projekt kan starta under perioden. Det handlar om satsningar på E 6, E 20, E 45 och riksvägarna 40 och 44 samt Partihallsmotet i Göteborg. Järnvägssatsningarna på Västra stambanan, Västkustbanan och Norge–Vänern-banan krävs för att öka möjligheterna att flytta transporterna från vägarna till mer miljövänliga transporter på järnväg.
Det är dock problematiskt att de anvisade budgetmedlen legat långt under vad som anges i den regionala infrastrukturplanen. Konsekvensen har blivit att viktiga projekt blivit lidande. Vi anser att det är viktigt att de beslutade satsningarna kommer igång och slutförs under den tid som är fastlagd. När det gäller Partihallsförbindelsen har styrelsen för Västra Götaland beslutat att möjliggöra en tidigare igångsättning av bygget, vilket gör att ett trafikproblem som berör hela Västsverige kan lösas.
Under de närmaste tio åren är utrymmet för större satsningar intecknade och redan kända men det innebär inte att behoven är täckta. Andra viktiga projekt som sedan måste till är bl.a. den resterande delen av E 20, färdigställande av Västra stambanan, Västlänken och tågtunneln under Göteborg, färdigställande av Västkustbanan i dess helhet och Götalandsbanan.
Vid sidan av offentlig service är tillgången till väl fungerande och tillförlitliga kommunikationer en grundläggande förutsättning för ett livskraftigt näringsliv i Västsverige. Förutom satsningarna på vägar, järnvägar och en välfungerande kollektivtrafik behöver även grundförutsättningarna för en fungerande IT-infrastruktur förbättras. Tillgång till bredband och andra telekommunikationer blir en allt viktigare förutsättning för att företag och arbetstillfällen ska kunna finnas även utanför stora befolkningscentra. En infrastruktur med hög kvalitet vad gäller hastighet och kapacitet bör byggas upp i Västsverige för att ge förutsättningar att utnyttja IT som drivkraft för regional utveckling och konkurrenskraft.
Genom att förbättra infrastrukturen och kommunikationerna så att kundunderlag och arbetsmarknad vidgas i en s.k. regionförstoring öppnas också nya möjligheter för människor i mindre orter. I Västsverige finns en stor potential för regionförstoring framför allt genom en utbyggnad av järnvägssystemet.
Genom att bygga ut vägar och kommunikationer skapas också förutsättningar för landsbygden i regionen att utvecklas och leva vidare genom ökade möjligheter till pendling till tätorterna. På så vis stärks tillväxten i hela regionen. Vidgade arbetsmarknader gör också det lättare för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens, vilket ökar regionens konkurrenskraft gentemot omvärlden.
Våren 2004 skapades Sveriges mest kraftfulla forsknings-, utvecklings- och utbildningsplattform för industriell produktion. Nätverket kallas Produktion i Väst och är ett nära samarbete mellan Chalmers tekniska högskola, Ingenjörshögskolan i Jönköping, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.
Syftet med Produktion i Väst är att åstadkomma en omfattande och långsiktig utveckling av forskning och utbildning inom det produktionstekniska området. Genom samordning och profilering av forsknings- och utbildningsverksamheterna mellan de samarbetande högskolorna, kan de samlade resurserna användas betydligt effektivare. Befintliga band mellan industri och akademi stärks ytterligare och samarbetet spänner över hela västra Sverige.
Produktion i Väst kommer även att realisera Vinnovas sedan länge uttalade önskemål om forskningsinsatser, kompetensutveckling, kunskapsspridning och samverkan vid större och medelstora högskolor, institut och lokala utvecklingscentra. Insatserna krävs för att skapa internationell konkurrenskraft hos våra små och medelstora företag. Industriell produktion har stor potential att generera tillväxt, arbetstillfällen och lönsamhet. Trots de senaste årens stora satsningar på telekom, IT, läkemedel, medicinsk teknik och bioteknik står våra verkstadsföretag fortfarande för cirka hälften av Sveriges varuexport. Dessutom krävs en omfattande produktionsteknisk utveckling om exempelvis landvinningarna inom materialtekniken ska lämna laboratoriestadiet och kunna kommersialiseras.
Vår vision är att Produktion i Väst ska stärka konkurrenskraft, tillväxt och kunskapsutveckling i Västsverige genom samarbete mellan industri och akademi. Honnörsorden är profilering och samverkan. Ingen högskola kan vara bäst på alla de delområden som produktionsområdet omfattar. Genom specialisering och samverkan kan Produktion i Väst snabbt bli det ledande produktionsforskningsklustret i Sverige och ha konkurrenskraft som sträcker sig utanför landets gränser.
Produktion i Väst är ett etablerat nätverk med en fastlagd organisation där en styrgrupp och operativ ledningsgrupp har bildats. Nätverket vill bygga enkla, effektiva och uthålliga former för samarbetet mellan industri och högskola samt mellan deltagande högskolor. Nätverket har skapat fem forskargrupper där varje grupp involverar lärare och forskare från flera högskolor i västra Sverige.
Samtliga forskargrupper kan genomföra doktorandutbildning inom sina profilområden, med Chalmers som examinerande bas. Målen är behovsorienterade och utgår från industrins, samhällets och akademins behov av forskning inom produktionsområdet. Profilområdena understödjer såväl teknisk som mänskligt orienterad forskning och utbildning inom produktionsområdet.
Nätverket Produktion i Väst är en stark samling och koordinering av forsknings- och utbildningsresurser inom produktionsområdet som genomförts i Sverige. Kraftsamlingen och profileringen har genomförts på högskolornas eget initiativ och inom ramen för befintliga resurser. För att stärka ett fortsatt bra arbete krävs det nu en aktiv medverkan och stöd från olika industriforskningsinstitut och från regeringen. Det är angeläget att detta framgångsrika projekt kan fortleva.
Det är oroande att den nuvarande regeringen inte vill satsa på näringslivet och småföretagandet. Det var väl inte höjda arbetsgivaravgifter som småföretagarna tänkt sig med den nya regeringens tillträde. Regeringens och riksdagens beslut om satsningar på infrastruktur i regionen är en viktig förutsättning som inte får fuskas bort.
Framtidens jobb kommer i hög grad att skapas av nya och växande företag, ofta i helt nya branscher. Därför måste tillgången på riskkapital förbättras och exporten främjas. Ett nytt småföretagarlån bör införas så att Sverige kan behålla sin tätposition i välståndsligan. För att Sverige ska kunna stanna i toppen måste företagen få ökade förutsättningar för att växa och för att kunna anställa fler människor. Med ett gynnsamt företagsklimat finns också möjligheterna för fler företag att startas.
Forskning och utveckling riktad till de små och medelstora företagen behöver stärkas. Vi vill att småföretagare i så stor utsträckning som möjligt ska omfattas av samma trygghet som anställda vid exempelvis sjukdom och föräldraskap. Det ska finnas rättvisa och rimliga förutsättningar för att starta och driva företag. Vi vill skapa ett företagsklimat som är pålitligt i såväl hög- som lågkonjunktur.
Satsningar på företagskuvöser och teknologiparker måste göras för att utveckla och underlätta start och tillväxt av kunskapsbaserade företag. Ovan nämnda Innovatum i Trollhättan och Lindholmen i Göteborg har haft stor betydelse för utvecklingsarbetet inom fordonsindustrin. Även exempelvis Gothia Science Park i Skövde erbjuder tillsammans med högskolan en kreativ miljö för utveckling för lokala företagare. En satsning med relativt små medel på dessa och andra centra ger stora näringspolitiska resultat.
Satsningar för att hjälpa företagare med utländsk bakgrund att starta och utveckla företag i Sverige ger flerdimensionella resultat. Att den gruppen är mer benägen att starta företag än resten av befolkningen, kan ingen studie utvisa. Däremot har de flesta från första generationen i denna grupp specifika problem vid uppstarten av nya företag eller expansion av befintliga företag, enligt Svensk Handels undersökning om invandrarföretag år 2000 och Nuteks studie om marginalisering och integration år 2001.
Tillsammans med Almi och Nutek bedriver Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum, en ideell förening, ett otroligt väl utvecklat arbete med just denna grupp företagare. Det som gör IFS unikt är att företagsrådgivarna representerar mångfalden i samhället och bl.a. genom sin språkkompetens motverkar de svårigheter invandrare kan ha gällande språk samt lagar och regler i det svenska samhället. Att ge IFS möjligheter att fortsätta detta arbete är en god investering av flera anledningar, främst genom ett ökat företagande men också i integrationspolitiskt syfte.
För att Västsverige ska kunna utvecklas och för att människor ska kunna leva och bo i regionen behövs både nytänkande och framåtanda. Dessutom behövs satsningar av ekonomisk art för att bistå såväl näringsliv som samhälle, för att utvecklingen inte ska stanna av.