Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att Vinnovas verksamhet och resursbehov uppmärksammas.
Regeringens politik för fler jobb har visat sig falla mycket väl ut. Fler människor än någonsin har kommit i arbete genom en kombination av åtgärder. Dessa har framför allt syftat till att öka företags benägenhet att anställa och människors incitament att söka arbeten. I goda tider fungerar detta väl, men vi behöver beakta den långsiktiga tillväxten av arbeten. Forskning spelar en oerhört viktig roll för att fler innovationer ska skapas och i längden fler arbetstillfällen genereras.
Detta förutsätter dock att det finns miljöer där entreprenörskap och forskning kan mötas, att riskvilligt såddkapital finns att tillgå och att det finns stöttande forsknings- och innovationsmiljöer där offentlig verksamhet, akademi och näringsliv samspelar på ett effektivt sätt. Verket för innovationssystem, Vinnova, verkar för effektiva innovationssystem genom finansiering av behovsmotiverad forskning och kompletterar därmed den akademiskt inriktade forskningspolitiken. Genom finansiering av forskning och utveckling som är styrd av samhälls- och industribehoven, genom effektivisering av kommersialiseringen av forsknings- och utvecklingsresultat och genom att insatserna riktas mot utvecklingen av starka forsknings- och innovationsmiljöer, spelar Vinnova en oerhört viktig roll för Sveriges framtida välfärd.
Tekes – utvecklingscentralen för teknologi och innovationer i Helsingfors, är Finlands motsvarighet till Vinnova där man finansierar och aktiverar företagens och forskningsenheternas utmanande forsknings- och utvecklingsprojekt. Tekes är mycket erkänt i Finland som en avgörande finansiär för den tekniska och industriella utvecklingen och tillväxten över lång tid, särskilt den snabba utveckling som skedde efter problemåren runt 1990. Då föll Sovjet med tappade exportmarknader och hög arbetslöshet i Finland – omkring 18 % – som följd. Tekes uppfattas också i Europa som den främsta myndigheten för finansiering av behovsmotiverad FoU och innovation. Vinnova har dem som förebild och har kanske tagit in något på dem men det mesta återstår.
En verkligt anmärkningsvärd del är finansieringen av FoU till företag som Tekes är stor på, över 2 miljarder kronor går till företag, varav hälften till småföretag. Jämför med Vinnovas Forska & Väx på 100 miljoner kronor och en total finansiering av företag från Vinnova på högst ca 500 miljoner kronor, inkl. branschforskningsprogrammen, för ett nästan dubbelt så stort land. Med dessa siffror kan man lätt sluta sig till att ökad finansiering på ett organ som Tekes eller Vinnova med närmast automatik skapar intressanta arbetsmiljöer och höjer företagsamheten i ett land. Därför är det viktigt att Vinnova får goda möjligheter att utvecklas till en effektivare och kraftfullare motor för att ombesörja framtidens behov av intressanta arbetstillfällen. Detta ligger helt i linje med regeringens politik med arbetslinjen som princip.
Sverige, och då särskilt näringslivet, har hört till de länder som satsat mest i världen på FoU. Statens FoU-stöd till små och medelstora företag har dock inte varit lika stort och den svenska tekniska forskningen är i internationell jämförelse liten. Vinnovas medel utgjorde 2006 mindre än 6 % av statens totala FoU-insatser. Med kopplingen till behoven inom näringslivet och satsningarna på sådan forskning som kan generera mervärde för jobben, företagen och samhället, spelar Vinnova en avgörande roll för hela samhällsekonomin. Det är därför av yttersta vikt att särskilt beakta anslagen till Vinnova och säkerställa Vinnovas långsiktiga finansiering.