Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 21 Energi enligt uppställning:
Regeringen saknar en trovärdig energipolitik. Särskilt allvarligt är detta när det saknas klara mål och planer för energieffektivisering. Vänsterpartiet anser att målsättningen måste vara att minska förbrukningen av el med 30 % och 35 % av den fossila energin, samt öka elproduktionen från vindkraft och bioenergi med minst 30 TWh till år 2020, vilket möjliggör att klimatmål på minst 35 % minskning av växthusgaserna kan uppnås till år 2020 och att förutsättningar skapas för att avveckla kärnkraften 2025 och därmed undanröja det på kort sikt allvarligaste hotet mot vår framtida välfärd och hälsa.
Till skillnad från regeringen föreslår vi kraftigt ökade resurser med 3,4 miljarder kronor under en treårsperiod jämfört med regeringens förslag.
All energiproduktion påverkar vår omgivning på ett negativt sätt. Den värdefullaste kWh är därför alltid en negawattimme, dvs. en sparad kW. Den kWh som aldrig behöver tillverkas! Så länge kostnaden för en sparad kWh är lägre än att producera en ny kWh bör effektiviseringsåtgärder genomföras. I dag fördelas ansvaret för energieffektivisering på flera olika statliga myndigheter. Denna uppdelning på flera olika myndigheter har gjort att ansvaret för uppföljning av mål och insatser fallit mellan stolarna. Vänsterpartiet delar Kommissionen mot oljeberoendes uppfattning och föreslår att en programmyndighet inrättas, ”Centrum för energieffektivisering”, i samverkan med berörda myndigheter. Dess uppgift föreslås vara att inom bostads- och lokalsektorn minska bruket av fossila bränslen med 35 % och att minska elförbrukningen med 30 % till år 2020 utifrån dagens nivå. Centrumet bör också ha uppdraget att följa energieffektiviseringen inom denna och andra sektorer samt årligen lämna en redovisning av hur målen uppnåtts och ge förslag till åtgärder för fortlöpande höjda målsättningar till riksdag och regering. Stödet för energiinvesteringar i offentliga lokaler utgår från ett helhetsperspektiv. Dagens stöd för konvertering från direktverkande el, stöd för solvärme och energieffektiva fönster är punktvisa insatser och ger begränsade incitament för att tillvarata en fastighets hela spar- och energieffektiviseringspotential. Ett sätt att kanske förbättra incitamenten till genomgripande energieffektiviseringsåtgärder kan vara långsiktiga lån med låg ränta. Ett annat är att delar av kostnaderna återbetalas i form av bidrag. Centrum för energieffektivisering bör utarbeta lämpliga och kostnadseffektiva åtgärder, som en utveckling av nuvarande stödinsatser.
Mot bakgrund av den energieffektiviseringspotential som finns inom industrin bör målsättningen vara att spara 30 % av elen och minska andelen fossila bränslen med 35 % till år 2020. För att uppnå dessa mål kan olika typer av åtgärder tänkas, exempelvis att el- och koldioxidskatten successivt höjs för industrin, så att alla energiskatter och avgifter blir lika oberoende av användare, samtidigt som en del av dessa skatter kan krediteras vid energieffektivisering. Vi föreslår att regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att skyndsamt utreda förutsättningar, konsekvenser och behov av politiska och/eller ekonomiska incitament till industrin för att minska dess elförbrukning och användning av fossila bränslen.
Vänsterpartiet anser att vindkraften bör ge minst 15 TWh el och att kraftvärmen bidrar med ytterliggare 15 TWh el till år 2020. Nuvarande system med elcertifikat bör utvecklas och även omfatta industrin. En del av ansvaret för denna utbyggnad bör även tas av existerande elproduktionsföretag i relation till deras totala elproduktion inom landet.
Att inte fortsätta kärnkraftsavvecklingen i enlighet med det beslut Vänsterpartiet, Centerpartiet och Socialdemokraterna tog 1997 är inte bara ett formidabelt risktagande utan även ett hinder för nödvändiga framtidsinvesteringar. Regeringen avser att tillåta en effekthöjning av reaktorer och en fördubbling av deras livslängd till 60 år. Vänsterpartiet anser att regeringens kärnkraftsvänliga politik med effekthöjningar, ökad livslängd och på sikt nya reaktorer inte bara ökar riskerna för en allvarlig reaktorolycka, där kanske miljoner människor förgiftas av radioaktivitet och tvingas att flytta, utan också står i bjärt kontrast till regeringens så kallade klimatpolitik.
Vänsterpartiets energiförslag skapar förutsättningar att med god marginal avveckla kärnkraften.
Det finns ett stort internationellt behov av att utveckla hållbara energisystem, produkter och tjänster för energieffektivisering, drivmedels- och kraftproduktion baserade på hållbara resurser, som biomassa, vind och sol. Behoven av forskning och utveckling är nästan oändliga. För små och internationellt beroende länder som Sverige är det nödvändigt att fokusera satsningarna på ett antal strategiska områden där behoven tidigt gör sig gällande och de kommersiella förutsättningarna är goda. Ett sådant område är energieffektivisering i bostäder och företag på kort och lång sikt, framför allt med hänsyn till den elintensiva industrin. Energieffektivisering kan bli en strategisk kraft åt en expanderande miljöteknikdriven tillväxt- och affärssektor, med produkter och tjänster för både hemmamarknaden och en växande global efterfrågan.
Ett annat strategiskt område är biodrivmedel. Vänsterpartiet föreslår höjda anslag för energiforskning under år 2008 med fokus på energieffektivisering och biodrivmedel med vardera 100 miljoner kronor utöver regeringens förslag.