Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att ett nationellt handlingsprogram för socialt företagande tas fram.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en ökad samverkan mellan offentliga sektorn och de nya sociala företagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för en förbättrad samverkan mellan Nutek, AMS och Försäkringskassan med syfte att utveckla det sociala företagandet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att det sociala företagandet ges samma tillgång till företagsrådgivning och kompetensutveckling som andra småföretag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att lagen om offentlig upphandling inte tolkas på ett för små kooperativa företag ogynnsamt sätt.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att ett samarbetsorgan skapas som består dels av representanter från de berörda politikerområdena, dels av representanter från de sociala företagen och berörda intresseorganisationerna.
1 Yrkande 5 hänvisat till FiU.
Genom alla tider och i alla former av samhällen har människor samarbetat för att lösa gemensamma problem och tillgodose gemensamma ekonomiska behov. Det är ur denna tradition som den kooperativa idén har sprungit. Ordet kooperativ kommer av det latinska cooperatio och betyder just samarbete. Man kan säga att ett kooperativ är ett företag som drivs i föreningsform. Det kooperativa företaget bygger på öppenhet, demokrati och aktivt deltagande från medlemmarna, eller ägarna. Både inflytande och ansvar fördelas lika mellan kooperativets medlemmar, och alla medlemmar har lika rösträtt. Om kooperativet går med vinst fördelas den utifrån de regler man fastställt i stadgarna.
Begreppen social ekonomi och socialt företagande börjar så sakteliga vara etablerade i Sverige. Men för många är det fortfarande relativt okända och outvecklade begrepp. Det handlar om verksamheter i olika former: kooperativ, stiftelser, samfälligheter, ideella föreningar och aktiebolag som har det gemensamt att de skapar både privat och samhälleligt mervärde. Medlemsnytta och samhällsnytta är viktigare än vinstmaximering inom den sociala ekonomins företag. Ett socialt företag finns för att möta ett behov både hos dem som arbetar och hos dem som köper tjänsten eller produkten.
Det sociala företaget har kunder som vilket annat företag som helst. Samtidigt är det en plattform där individen kan växa och kanske gå vidare i livet till studier eller annat arbete. Att ha makt över sin egen arbetssituation och att arbeta till hundra procent av den arbetsförmåga man har – det mår man bra av. Att driva ett socialt företag innebär att man gemensamt beslutar om den produktion eller de tjänster man ska erbjuda och hur kooperativet ska utvecklas.
Antalet sociala företag som drivs av människor som ställts utanför den reguljära arbetsmarknaden blir allt fler. Det handlar framför allt om personer som har en historia med psykisk ohälsa, missbruk och kriminalitet och som skapat sitt eget arbete. Även handikappförbunden arbetar aktivt med sociala företag som ett sätt att förbättra möjligheterna för funktionshindrade att få ett jobb. Det sociala företaget har blivit en nytändning för många och samhällsnyttan är stor, inte minst ekonomiskt.
En större satsning på det sociala företagandet skulle bli ett nytt och viktigt komplement till andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Det sociala företagandet har en stor potential och skulle kunna vitalisera såväl välfärds- som arbetsmarknadspolitiken. Idag råder också en allt större brist på arbetskraft. Det är ännu ett skäl att ta vara på alla människors resurser, vare sig de har någon funktionsnedsättning eller inte.
Sverige skulle kunna göra det som t.ex. Italien, Spanien och flera andra EU-länder redan har gjort, nämligen underlätta för den sociala ekonomins mångfald av företag. Detta kan ske genom att man stimulerar ökad samverkan mellan offentlig sektor och de nya sociala företagen. Ett annat sätt är att uppmuntra och underlätta för det privata näringslivet att bli mentorer för de sociala företagen.
Det sociala företagandet bör ges samma tillgång till företagsrådgivning och kompetensutveckling som andra småföretag. Idag finns Almi som ska stötta alla företagare med rådgivning, kontaktförmedling och olika utvecklingsprogram. Almi kan också ge mindre krediter till nya och små företag. Tyvärr råder det ofta brist på kunskap om de sociala företagen, vilka de är och vilka behov och förutsättningar de har, inom Almi. I förlängningen blir bristen på kunskap om den här typen av företagande ett hinder för att människor som ser social företagsamhet som en möjlighet att utvecklas och fullt delta i samhället.
Coompanion är ett nätverk av företagsrådgivare för kooperativa företag och stöttar bl.a. med affärsrådgivning, utbildning och projektutveckling. Deras ekonomiska resurser är dock mycket begränsade.
Regeringen har aviserat att den kommer satsa på s.k. nystartscentrum. Det är viktigt att dessa paraplyorganisationer också inkluderar de sociala företagen som en reell resurs i skapandet av nya arbetstillfällen.
Många som driver sociala kooperativ har svårigheter att få banklån eller annan finansiering. Ofta beror det på bristande information och kunskap hos kreditinstituten. Kreditinstitut och banker som kan ge de sociala företagen tillgång till riskkapital och krediter bör därför stöttas med generell information om villkoren för dessa företag.
Idag finns det ca 150 sociala företag i Sverige. De har ofta vuxit fram med stöd av intresseorganisationer, kommuner och eldsjälars engagemang. Under den senaste programperioden har Europeiska socialfondens program Växtkraft mål 3 och Equal liksom en del program inom regionalfonden haft en stor betydelse för framväxten av nya sociala företag.
Denna möjlighet till stöd måste finnas kvar. Sociala företag som befinner sig i sin linda ska kunna erhålla ett bidrag för att genomföra förstudier i syfte att etablera sig. Stödet kan liknas vid det innovationsstöd för förstudier och produktutveckling som finns för nya teknikorienterade företag. Men i det här fallet handlar det om sociala innovationer.
Bidraget bör även i fortsättningen hanteras av en mellanhandsorganisation enligt den modell som visat sig fungera mycket väl inom ramen för Växtkraft mål 3. Den har varit en brygga mellan de sociala företagens projektanordnare och beslutande myndigheter.
EU-stödet är strategiskt viktigt för många sociala företag. Svenska ESF-rådet har pekat på att nya metoder och samverkan med ideella föreningar skapat nya arbetstillfällen. Erfarenheterna från nuvarande Växtkraft mål 3, det lokala projektstödet och Equal måste tas tillvara i den ordinarie närings- och arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt bör det sociala företagandet också prioriteras i det nya svenska socialfondsprogrammet för åren 2007–2013.
Idag har de sociala företagens olika verksamheter vuxit i sådan omfattning att ingen längre har överblick över utvecklingen. Ny forskning behöver utvecklas kring socialt entreprenörskap, företagsledning, arbetsorganisation och styrelseformer i verksamheter som kombinerar empowerment, delaktighet och ansvarstagande i företaget – med långsiktigt affärstänkande. Statistik kring hur många företag som startats, hur många människor som berörts och fått arbete osv. saknas också.
De sociala företagen kan också vara en plats för människor i behov av utvecklings- eller trygghetsanställningar, ett alternativ till Samhalls verksamhet t.ex. Här erbjuds delaktighet i högre grad än på andra arbetsplatser, vilket främjar personlig utveckling och rehabilitering genom att man i sin egen takt får ta sig an sina arbetsuppgifter.
I den pågående översynen av LOU, lagen om offentlig upphandling, är det av stor vikt att möjligheterna att ta sociala hänsyn vid upphandling tydliggörs ytterligare. Det är viktigt att försäkra sig om att lagen om offentlig upphandling inte tolkas på ett för små kooperativa företag ogynnsamt sätt och att okunskap om socialt företagande inte utgör ett hinder för deras möjligheter. Små företag måste alltså ges samma möjlighet att delta i upphandlingar som stora företag.
För att det sociala företagandet ska kunna utvecklas och bidra till ytterligare arbetsplatser och tillväxt krävs samsyn och samordning mellan politikområden och myndigheter. Nutek för in det sociala företagandet i de program, projekt och uppdrag där det är adekvat. Vi anser att en förbättrad samverkan mellan Nutek, AMS och Försäkringskassan är nödvändig för att nå resultat. Nutek är den naturliga samordnaren i detta arbete varför ett samordningsuppdrag bör skrivas in i myndighetens instruktion. För AMS och Försäkringskassan är sociala företag ett verktyg för att integrera utsatta grupper i samhälle och arbetsliv och för Nutek är de ett verktyg för att genom nya företag och nya arbetstillfällen skapa tillväxt.
Det sociala företagandet och dess utvecklingsmöjligheter berör många politikområden, däribland social-, närings- och arbetsmarknadspolitik. För att få en samlat grepp anser vi att regeringen bör tillsätta ett samarbetsorgan som dels består av representanter från de berörda politikområdena, dels av representanter från de sociala företagen och berörda intresseorganisationer. Målet med samarbetsorganets arbete är att komma med förslag på juridiska, ekonomiska och organisatoriska åtgärder för att främja det sociala företagandet. Det handlar mycket om att sprida erfarenheter från framgångsrika sociala företag så att fler människor får arbete. I Storbritannien har regeringen inrättat ett motsvarande organ, Social Enterprise Unit. Där, liksom i Italien, finns också en särskild lagstiftning för de sociala företagen. Sverige har mycket att lära av andra länders erfarenheter av den sociala ekonomin.
Det sociala företagandet breddar arbetskraftsutbudet så att även människor med funktionsnedsättning får chans att vara den resurs i samhället som de verkligen är. En socialt hållbar utveckling stimuleras och det uppstår en win-win-situation, där både indviden och samhället i stort är vinnare.
Inom ramen för Equal-projektet ”Socialt företagande – vidgar arbetsmarknaden” har ett förslag till handlingsprogram utarbetats i syfte att förbättra förutsättningarna för socialt företagande. I projektet har sociala företag, rådgivare, intresseorganisationer, Nutek och ESF-rådet samverkat. Med Lissabonstrategin som ram bör denna breda uppslutning av aktörer komma till uttryck genom att regeringen åtar sig att utarbeta en nationell handlingsplan för det sociala företagandet.