Besöksnäringen utgör en betydande del av tjänstesektorn och exportvärdet är numera större än Sveriges export av personbilar. Antalet nya företag ökar och sysselsättningen inom branschen stiger. 39 % av de 191 miljarder kronor som svenska och utländska turister gör av med i Sverige spenderas på varor som exempelvis livsmedel och drivmedel. Utländska besökare köper mer varor än den genomsnittlige turisten. Besöksnäringen har en fortsatt stor potential. Företagen kan bli fler och befintliga företag kan växa. Därför vill vi nu att staten, i samarbete med arbetsmarknadens parter, forskningsföreträdare och myndigheter, tar initiativ till ett strategiskt utvecklingsprogram för den svenska besöksnäringen. En viktig beståndsdel är ökade statliga marknadsföringsinsatser som motsvaras av ett minst lika stort åtagande från besöksnäringens sida. Staten bör också ta ett ansvar för att antalet internationella evenemang ökar i Sverige. Besöksnäringen bör ingå som en naturlig del av Exportrådets verksamhet. Bevarandet av allemansrätten är en viktig förutsättning för turismföretagen och då särskilt för naturturismföretagen. Besöksnäringen har själv ett stort ansvar för att attrahera arbetskraft. Vi menar dock att näringens kompetensförsörjning bör förbättras. I samband med en framtida totalöversyn av skattesystemet, bör det säkerställas att småföretag inom besöksnäringen ges samma förutsättningar att växa som andra företag.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen genom regleringsbrev bör säkerställa att berörda myndigheter och verk i sin verksamhet beaktar besöksnäringens potential.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en samordning av marknadsföring under Visit Swedens ledning bör stärkas och att ytterligare resurser tillförs.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett dotterbolag bör bildas under Visit Sweden för att främja stora internationella idrotts- och kulturevenemang i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett övergripande mål för besöksnäringen bör fastställas av Visit Sweden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Exportrådet bör få ett tydligare uppdrag att också främja besöksnäringens produkter.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Nutek bör ges uppdraget att driva ett långsiktigt utvecklingsprogram för besöksnäringen.
Den svenska tjänstesektorn innehåller såväl små som stora företag och producerar såväl tjänster för privatpersoner som komplexa företagstjänster. Tjänstesektorn har en stor potential för utveckling och tillväxt, inte minst i takt med att teknik och efterfrågan utvecklas. Ett viktigt steg för den europeiska tjänstesektorns utveckling har tagits i samband med beslutet om EU:s tjänstedirektiv. Vi har lanserat ett omfattande näringspolitiskt program med inriktning mot framför allt de små och medelstora företagen. En särskild vikt har också lagts vid tjänsteföretagens villkor. Det handlar om exportrådgivning, marknadsföringsinsatser, riskkapital- och låneförsörjning, en förbättring av småföretagarnas trygghet med mera. Vi vill också se ett nära samarbete mellan staten och arbetsmarknadens parter för att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft. Vi socialdemokrater tog i regeringsförklaringen 2004 initiativ till branschsamtal för ett antal utvalda svenska nyckelbranscher. De strategiska branschprogrammen innehåller bland annat forsknings-, utbildnings- och infrastrukturinsatser som tagits fram i samarbete mellan stat, näringsliv och fackliga organisationer för att stärka Sveriges konkurrenskraft i nyckelbranscher. Vi socialdemokrater vill nu använda det goda ekonomiska läget till att investera i framtiden, för att trygga sysselsättning och tillväxt på längre sikt. Vi är övertygade om att framtidens jobb finns högre upp i förädlingskedjan. I såväl industri- som tjänstesektorn finns goda förutsättningar för många framtida kvalificerade jobb, om Sverige satsar på utbildning, forskning, infrastruktur och det lokala och regionala tillväxtarbetet. Befintliga strategiprogram ska kompletteras med nya insatser. Vi vill också göra ett handslag mot klimatförändringarna tillsammans med svensk fordonsindustri och genomföra ett strategiprogram för svensk vindkraftsindustri. Först ut i tjänstesektorn med ett branschprogram ska besöksnäringen vara.
Turism- och besöksnäring handlar om att ta till vara människors nyfikenhet. Vi drivs av att se nya platser, träffa nya människor och få nya upplevelser. Vi drivs också av att få uppleva nya annorlunda saker. I dagens moderna, globala ekonomi finns ett stort och växande behov av resetjänster, både för människor som reser i tjänsten och för dem som reser privat. Alltfler människor har också möjlighet att lägga pengar på upplevelser och sevärdheter. Sverige har här en stor potential som måste tas till vara. Vi vill att det ska vara ett tillåtande företagsklimat där möjligheter finns att pröva nya idéer, och där verksamheter uppmuntras för att på så sätt finna nya marknader och nya grupper. Besöksnäringen handlar ju om att få konferensdeltagaren att stanna någon dag längre, likaväl som det handlar om charterturism från Kina. Mänskliga möten av alla de slag är viktiga delar i besöksnäringen.
Den svenska besöksnäringen har en mycket stor potential som vi dock anser kommer bäst till sin rätt genom ett gemensamt samarbete mellan staten, arbetsmarknadens parter och de berörda myndigheterna. Strategiprogrammets roll är att vara en katalysator för att forma en gemensam syn på utvecklingsmöjligheter, behov och prioriteringar. Det närmare innehållet i ett branschprogram för besöksnäringen är naturligtvis en förhandlingsfråga men vår uppfattning är att ett strategiprogram bland annat måste innehålla betydande ambitionsökningar vad gäller marknadsföringen av Sverige som turistland och motsvarande insatser från näringen. Vi avsätter därför redan nu 60 miljoner kronor per år fram till 2010 till ett strategiskt branschprogram för besöksnäringen. Av dessa avser 50 miljoner kronor statens insats för ökade marknadsföringsinsatser av Sverige som turismland under förutsättning att näringslivet bidrar med minst lika mycket till den gemensamma marknadsföringsorganisationen Visit Sweden. Ett bolag bör dessutom bildas under Visit Sweden och ges i uppdrag att locka internationella evenemang till Sverige.
Då besöksnäringen i mycket stor utsträckning är beroende av en väl fungerande infrastruktur samt tillgång till en fungerande offentlig och kommersiell service, ett rikt kulturliv med mera bör ett branschprogram även inkludera företrädare för dessa sektorer. Vi anser också att besöksnäringen i större utsträckning behöver inkluderas i underlaget inför nya beslut om resursfördelning och prioriteringar. Det handlar till exempel om Kulturrådet, Rikstrafiken, Vägverket och Banverket. Vidare är bevarandet av allemansrätten en grundläggande förutsättning för naturturismens fortsatt positiva utveckling. För att säkerställa att missbruk inte sker och att markägare lider onödig skada av oseriösa företag bör dock branschen själv ta initiativ till en uppförandekod för nyttjandet av annans mark.
Besöksnäringen är en sysselsättningsintensiv bransch och attraktiv för den yngre arbetskraften. Det finns över 8 000 företag inom besöksnäringen och den absoluta huvuddelen av företagen är så kallade mikroföretag med under 10 anställda. Trots en mycket snabb utveckling står det klart att tjänstesektorn, och kanske särskilt besöksnäringen, har en fortsatt mycket stor potential. Företagen kan bli fler och befintliga företag kan växa. Ett stort ansvar vilar på att branschen själv kan locka till sig den arbetskraft som ju är en förutsättning för en fortsatt expansion.
Besöknäringen blir inte en attraktiv arbetsgivare genom fler otrygga och korta anställningar med låga löner. För att branschen ska få tillgång till personal och kompetent arbetskraft behövs bättre arbetsvillkor och tryggare anställningar. Tyvärr är det alltför många anställda inom denna sektor som har otrygga anställningar, till exempel visstidsanställningar. Men ingen bransch har utvecklats genom dåliga villkor för de anställda. Tvärtom kan vi se att de branscher som varit mest framgångsrika i Sverige är branscher som satsat på sin arbetskraft. Detta måste också vara den utveckling som ska ske inom besöksnäringen.
Möjligheterna till kompetensutveckling måste förstärkas för att branschen ska kunna konkurrera om arbetskraften i framtiden. I detta arbete kan branschorganisationer och de fackliga organisationerna spela en viktig roll. Rekryteringen till yrken inom turistnäringen är i dag mångfacetterad. Många ser en tids arbete inom turismen som ett led in i andra yrken och branscher. Det är därför viktigt att sträva efter en långsiktighet och stabilitet i personalförsörjningen. Turismutbildningarna måste också vara internationellt konkurrenskraftiga. De nätverk som i dag finns i förhållande till liknande utbildningar i andra länder måste utvecklas. Ett fortlöpande internationellt elev- och lärarutbyte är självfallet mycket viktig. Utbildning med inriktning mot turism i dess olika former är mot bakgrund av turismnäringens ökade betydelse en viktig nationell fråga. Det handlar om kvaliteten och långsiktigheten i en expanderande näring.
Samma viktiga roll som forskningen spelar för industrisektorn kan den naturligtvis också spela för utvecklingen inom tjänstesektorn. En världsledande tjänsteforskning är en förutsättning för att Sverige ska kunna ha en världsledande tjänstesektor. Tjänsteforskning kan lägga en viktig grund för nya tjänster, effektivare tjänsteproduktion och mer konkurrenskraftiga tjänsteföretag. Vikigt är därvid för besöksnäringens del att forskningen inriktas på för branschen relevanta områden med hög praktisk tillämpbarhet.
Branschen har också tillsammans med stat och fackföreningar ett stort ansvar för att den svarta sektorn kan bekämpas effektivt. Införandet av personalliggare i restaurangbranschen och införandet av kassaregister är beslut i rätt riktning. Det är nu angeläget att dessa kontrollfunktioner följs upp och utvecklas. En sund konkurrens är en förutsättning för tillväxt och trygga jobb.