Riksdagen avslår regeringens förslag till nytt mål för politikområdet Näringspolitik och regeringens förslag att upphäva nuvarande mål för politikområdet.
Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen under 2008 ska vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som regeringen förordar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kvinnor och personer med utländsk bakgrund i större utsträckning inkluderas i de allmänna företagsfrämjande insatserna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen löpande bör följa upp i vilken mån statens samlade företagsfrämjande åtgärder kommer kvinnor och personer med utländsk bakgrund till del.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att stärka småföretagarnas trygghet.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka tillgången på riskkapital.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om besöksnäringens utveckling.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkreta åtgärder för regelförenklingar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkurrenspolitik.
Riksdagen anvisar med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning:
1 Yrkande 5 hänvisat till SfU.
Förslagen i budgetpropositionen innebär att regeringen kraftigt försämrar Sveriges konkurrenskraft. Regeringen fortsätter i sin andra statsbudget på den väg som tidigare pekats ut. Den aktiva näringspolitiken trappas ned, och regeringen sätter sin tilltro till att massiva skattesänkningar för de bäst ställda ska uppväga bristerna. Detta är en mycket olycklig strategi, och regeringen tycks helt ha missat dynamiken i vad samhälle, fackföreningar och näringsliv tillsammans kan åstadkomma.
Den tillväxt vi ser i Sverige idag, de nya jobben, de nya företagen, är ett resultat av denna helhetssyn, armkroken mellan samhälle och näringsliv. Sverige är för litet för ökade klyftor, för ett kallare samhälle och för minskade satsningar på såväl våra företag som trygghetsförsäkringarna. Med vår höga tillväxt och sjunkande arbetslöshet är Sverige ett tydligt bevis för att trygghet och rättvisa inte hämmar utvecklingen, tvärtom. Det är kombinationen av trygghet och utveckling, för såväl anställda som entreprenörer, som gör vårt land modernt och konkurrenskraftigt.
Vi socialdemokrater ser därför med stor oro på den politik som regeringen så här långt har presenterat. Därför vill vi istället utveckla den aktiva näringspolitiken och stärka svenska företags konkurrenskraft. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med dumpade löner och ökade klyftor. Våra satsningar på tillväxt och företagande uppgår till totalt 900 miljoner kronor mer än regeringens 2008 till 2010. Vi frigör dessutom ytterligare resurser genom vårt nej till regeringens utförsäljningar och de därmed ökande konsultkostnaderna. På två år innebär bara detta att ytterligare 200 miljoner kronor kan läggas på företagsfrämjande åtgärder istället för på utförsäljningskonsulter.
Sverige ska vara ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. För att nå dit vill vi socialdemokrater förena en politik för frihandel, öppenhet och konkurrens med breda satsningar på kunskap, entreprenörskap och trygghet för alla. Vi är oroade över att regeringen ersätter offensiva satsningar på kunskap med subventioner till låglönejobb och sämre omställningstrygghet.
Många länder tävlar om företagens investeringar, med låga lönekostnader och sänkta skatter. Vi vill inte att Sverige ska gå i den riktningen. Sverige ska konkurrera med kunskap. Det är en strategi som förpliktigar. Utöver breda satsningar på all form av utbildning – från förskola och grundskola till högskola och grundforskning krävs kompletteringar i form av företagsanknuten forskning, exportfrämjande och riskkapital. Detta gäller i alla branscher som vill konkurrera med högt kunskapsinnehåll – inte minst i stora delar av tjänstesektorn.
Småföretagarna blir allt viktigare för tillväxt och sysselsättning i Sverige. Förutsättningarna för små och stora företag skiljer sig dock idag åt i Sverige, och det finns anledning att särskilt stödja de små företagens utveckling. Den helt övervägande delen av företagen i Sverige är relativt små, och de spelar en allt större roll för tillväxt och sysselsättning. Huvuddelen av alla företag har färre än 50 anställda, och dessa företag svarar för 40 procent av förädlingsvärdet, 30 procent av omsättningen och 42 procent av näringslivets nettoinvesteringar. Närmare en miljon arbetstagare arbetar i småföretag, vilket motsvarar 41 procent av det totala antalet anställda inom det privata näringslivet. Det är därmed tydligt att småföretagens villkor spelar en avgörande roll för utvecklingen av svenskt näringsliv.
Vi vill nu lägga ett ökat fokus på tjänsteföretagens behov. Småföretagens villkor ska vara vägledande för utformningen av våra åtgärder. Vi vill bland annat ta fram ett nytt mentorprogram för småföretagare som ska ge små företagare hjälp och stöd. Generationsväxlingen ska underlättas och särskild vikt ska läggas vid möjligheten att ge verkställande kvinnor chansen att ta över ett befintligt företag. Organisationen Ung Företagsamhet ska stimuleras, och främjandet av entreprenörskap i skolan ska fortsätta.
Regeringens initiativ till en särskild kvinnosatsning är lovvärt, men vi anser att detta inte är tillräckligt. Den tidsbegränsade satsningen är förhållandevis liten jämfört med de totala företagsfrämjande insatserna, och verksamheten riskerar att upphöra i samband med att de öronmärkta pengarna tar slut. För att ta till vara på den potential till nya och växande företag som finns bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund krävs ett brett arbete för att garantera att alla behandlas lika och erbjuds likvärdigt stöd i samband med till exempel start av företag eller expansion. Detta måste genomsyra alla berörda myndigheters arbete, och kvinnor och personer med utländsk bakgrund måste i större utsträckning inkluderas i de allmänna satsningarna för att en tydlig förbättring ska kunna åstadkommas. Detta måste också tydligt framgå i regeringens instruktioner till berörda statliga myndigheter och verk. Vidare vill vi betona att de företagsfrämjande insatsernas verkan och fördelning mellan olika grupper måste följas upp kontinuerligt.
Vi vill att staten ska stimulera kommunala nyföretagartorg, via ett statligt stöd som fördelas av Almi. Almi kan då sluta avtal med intresserade kommuner, som får ersättning för lokalkostnader, telefoni, rådgivning med mera från staten. Nyföretagartorg innebär att kommunerna under två års tid hyresfritt erbjuder nyföretagare lokaler i nära anslutning till företagsrådgivning. Nyföretagartorgen ska även kunna stödja andra lokala företag med rådgivning och nätverksbyggande. Vi avsätter totalt 300 miljoner kronor för detta ändamål under 2008–2010.
Vi ser positivt på regeringens miljötekniksatsning men kan samtidigt konstatera att nedskärningarna inom export- och investeringsfrämjandet samt arbetsgivaravgiftshöjningarna särskilt drabbar små, innovativa och exportbenägna miljöteknikföretag. Vi vill utforma miljötekniksatsningen för att komplettera våra övriga åtgärder för att underlätta svenska miljöteknikföretags export- och finansieringsmöjligheter. Den massiva satsning på energiomställningen som vi presenterat i form av nya investerings- och forskningsprogram innebär ytterligare ett lyft för svensk konkurrenskraft och en möjlighet att utveckla morgondagens exportprodukter på en stark hemmamarknad.
Regeringen har allvarligt skadat förtroendet för statens roll som forskningsfinansiär. Tvärtemot regeringens uttryckliga löften tillfördes under 2007 forskningsprogrammet för innovativa småföretag, Forska&Väx, inga som helst resurser och därmed tvingades två planerade utlysningar att ställas in. Regeringens agerande innebar också att annan viktig företagsnära forskning, till exempel inom bio- och miljötekniksektorerna, fick minskade resurser. Detta var mycket olyckligt. Bättre varor och tjänster – och effektivare produktionsmetoder krävs ständigt för att behålla konkurrenskraften. Detta förutsätter en väl fungerande företagsnära forskning. För de stora industriföretagen är det sedan länge naturligt att samverka med forskningssamhället – men i de små företagen och i stora delar av tjänstesektorn är detta långt ifrån lika självklart.
Forska&Väx är ett framgångsrikt forskningsprogram, och kvaliteten på ansökningarna har sedan starten varit mycket hög. För att ge fler småföretag möjlighet att växa genom innovativa varor och tjänster vill vi nu fördubbla anslagen till Forska&Väx. Ett särskilt fokus ska därvid läggas på tjänste- och miljöteknikföretagen. Vi satsar därmed 100 miljoner kronor per år utöver regeringens förslag på Forska&Väx.
Forskningen vid svenska universitet och högskolor är världsledande. Men vi kan bli bättre på att ta steget från forskningsresultat till färdig produkt. Några högskolor och universitet ligger redan i framkant på detta område. För att stärka kommersialiseringen av forskningsresultat, så att de omsätts i varor och tjänster, avsätter vi nu 50 miljoner kronor per år i en nysatsning på holdingbolag och inkubatorer vid landets universitet och högskolor. Samarbetet mellan universitet och högskolor och verksamhetens spridning till fler orter ska stimuleras.
Det finns en relativt god tillgång på privat riskkapital i Sverige. Dock är miljötekniksektorn underrepresenterad i förhållande till forskningens omfattning. För att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft vill vi därför stärka tillgången på riskkapital, framför allt vad gäller miljötekniksektorn. Vi vill också att 6:e AP-fonden startar en ny riskkapitalfond för klimatsektorn och går vidare med möjligheten att låta Vattenfall avsätta vinstmedel i en särskild energiomställningsfond samt undersöker om ett nytt statligt bolag för investeringar i miljöteknik kan bildas i enlighet med Energimyndighetens förslag.
Många innovativa småföretag och svenska uppfinnare har idag stora problem att få finansiering till nya produkter eller expansion. Ett nytt småföretagarlån med förenklad ansökningsprocess och sänkta medfinansieringskrav bör därför införas. Det nya småföretagarlånet ska avse lån med högre risk, administreras av Almi och riktas till innovativa småföretagare och uppfinnare i marknadskompletterande syfte. Till detta avsätts 40 miljoner kronor årligen 2008–2010.
Sverige är ett litet exportberoende land. De stora företagen är motorn i den svenska exporten, men de små och medelstora företagen svarar redan för en tredjedel av all export. Trots detta finns det stora möjligheter till ytterligare export av svenska varor och tjänster, inte minst i nya branscher och bland små och medelstora företag. Regeringen har trots detta valt att skära ned på exportstödet till småföretag. Därmed har Exportrådet tvingats skära ned kraftigt i sin verksamhet, säga upp personal och minska sin närvaro utomlands och i Sverige. Vi vill istället underlätta steget ut på den internationella marknaden. Exportstödet till småföretagen ska byggas ut. Vi vill ha fler regionala exportrådgivare som verkar nära småföretagen i landets alla län och ger kostnadsfri exportrådgivning. Särskilda exportsatsningar ska genomföras för tjänste- och miljöteknikbranscherna. Närvaron på viktiga framtidsmarknader ska stärkas. Exportsäljare ska utbildas. Vi vill också genomföra en särskild satsning på exportfrämjande inom tjänstesektorn. Vi satsar 220 miljoner kronor mer än regeringen på exportfrämjandet 2008–2010.
Sveriges förmåga att dra till sig investeringar ska stärkas. Utländska investeringar skapar nya affärsmöjligheter, öppnar nya marknader, tillför ny kompetens och ökar utbytet av teknik och tekniskt kunnande. Vi satsar 40 miljoner kronor mer än regeringen på investeringsfrämjande 2008–2010.
Vårt svar på hur Sverige ska utvecklas i det intensiva konkurrenstryck som globaliseringen skapar, är ett nära samarbete mellan staten och arbetsmarknadens parter. Vi socialdemokrater tog i regeringsförklaringen 2004 initiativ till branschsamtal för ett antal utvalda svenska nyckelbranscher. De strategiska branschprogrammen innehåller bland annat forsknings-, utbildnings- och infrastrukturinsatser som tagits fram i samarbete mellan stat, näringsliv och fackliga organisationer för att stärka Sveriges konkurrenskraft i nyckelbranscher.
Vi socialdemokrater vill använda det goda ekonomiska läget till att investera i framtiden för att trygga sysselsättning och tillväxt på längre sikt. Vi är övertygade om att framtidens jobb finns högre upp i förädlingskedjan. I såväl industri- som tjänstesektorn finns goda förutsättningar för många framtida kvalificerade jobb, om Sverige satsar på utbildning, forskning, infrastruktur och det lokala och regionala tillväxtarbetet. Befintliga strategiprogram ska kompletteras med nya insatser. Vi vill också gå vidare med branschutvecklingsprogram för tjänstesektorn, i första hand med besöksnäringen. Vi vill också ge ett handslag för svensk fordonsindustri och genomföra ett strategiprogram för svensk vindkraftsindustri. Totalt satsas 300 miljoner kronor mer än regeringens anslag 2008–2010.
Besöksnäringen växer snabbt och exportvärdet är numera större än Sveriges export av personbilar. Antalet nya företag ökar och sysselsättningen inom branschen stiger. Men företagen kan bli fler och befintliga företag kan växa. Nu behövs ett samlat grepp för att realisera denna potential. Vi vill att staten genomför ett strategiprogram för besöksnäringen som bland annat innehåller betydande ambitionsökningar vad gäller marknadsföringen av Sverige som turistland. Näringen bör samtidigt skjuta till marknadsföringsresurser i minst samma storleksordning. Samtidigt måste även det statliga stödet, samordningen av marknadsföringsinsatser och näringens kompetensförsörjning förbättras. Men besöksnäringen har själv ett stort ansvar för att attrahera arbetskraft. I samband med att en totalöversyn görs av skattesystemet, bör det säkerställas att småföretag inom besöksnäringen ges samma förutsättningar att växa som andra företag. Besöksnäringen bör ingå som en naturlig del av Exportrådets verksamhet. Allemansrätten som är en viktig förutsättning för turismföretagen ska bevaras. Staten bör ta ett större ansvar för att antalet internationella evenemang ökar i Sverige.
Vi motsätter oss fortsatt regeringens utförsäljningar av de statliga företagen. De är en usel affär för svenska folket. Utdelningar och värdetillväxt överträffar med stor marginal vinsten av att betala av statsskulden med utförsäljningsintäkterna. Utförsäljningarna innebär också stora konsekvenser för konkurrensen på berörda marknader, för forskning och utveckling samt för sysselsättning. Trots detta har regeringen inte gjort några som helst konsekvensanalyser. Vi avvisar därmed också de 100 miljoner kronor som regeringen budgeterat i ökade kostnader för utförsäljningskonsulter.
Vi kan tyvärr konstatera att regeringen ännu inte presenterat några förslag för att på något sätt anpassa trygghetsförsäkringarna till småföretagarnas villkor. Istället har den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte lagts ned utan att ha hunnit presentera några konkreta förslag. Vi anser att småföretagarnas villkor i största möjliga utsträckning ska var likvärdiga med anställdas och att steget från anställning till eget företagande måste underlättas. Därför måste regeringen snarast tillsätta en ny utredning om möjligheten till tryggare småföretagare.
Den socialdemokratiska regeringen satte upp målet att minska den administrativa bördan på skatteområdet med 25 procent. I höstens budgetproposition ställde sig den borgerliga regeringen bakom det målet och skrev att den avsåg att upprätta en fullständig plan för hur detta skulle kunna genomföras. Men ännu har inga konkreta åtgärder vidtagits. I stället presenteras handlingsplaner och nya administrativa organisationer som regeringens Regelråd. Det är otillräckligt. Konkreta åtgärder krävs nu för att underlätta småföretagens vardag.
Regeringen har i sin konkurrenspolitik ett mycket ensidigt fokus på problemet med att kommunal verksamhet ibland kan hamna i en konkurrenssituation med privat näringsverksamhet. Detta är en allvarlig fråga som dock ej får tillåtas skymma de betydligt allvarligare konkurrensproblem som förekommer på andra områden. Till exempel inom energisektorn och vid osund konkurrens från oseriösa företagare på bekostnad av arbetsvillkor och kvalitet.