Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka insatserna för att öka den inhemska kunskapen om betydelsen och användandet av design i industriellt bruk.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade insatser för att stimulera kommersialisering av svensk design.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla samordningen av insatserna för utveckling av svensk design.
Svensk design skördar framgångar världen över. Alltifrån de stora svenska företagens internationella landvinningar till enskilda designer som ur liten skala bygger upp sitt renommé och etablerar framgångsrika verksamheter. Kännetecknande för de flesta företag inom designsektorn är att de i hög grad är små och nystartade enmansföretag med relativt liten omsättning.
Även Sverige som land har gjort insatser för att internationellt lyfta fram kunnandet inom svensk design. Det nybyggda House of Sweden i Washington D.C. är ett utmärkt exempel på detta där främjandet av Sverigebilden kombineras med affärsutvecklande insatser, inte minst inom designområdet.
I den hårdnande globala konkurrensen måste företagen ständigt bli bättre och snabbare på att förnya sina produkter, men också på att leverera sina innovationer ut på marknaden. I detta sammanhang har design blivit ett allt viktigare verktyg för att företagens produkter ska bli mer konkurrenskraftiga genom att funktion, kvalitet och yttre form anpassas till konsumentens strävan efter identifiering.
Design påverkar företagens produktivitet genom att effektivisera produktionsprocessen. Dessutom kan design bidra till såväl upplevd som verklig kvalitetsförhöjning för konsumenterna, vilket i sin tur påverkar prisbilden och i förlängningen lönsamheten.
I Sverige hanteras frågor kring design inom forsknings-, utbildnings-, närings- och kulturpolitiken. I många andra länder såsom Sydkorea och Nederländerna är designpolitiken nära kopplad till innovationspolitiken. Precis som i Sydkorea är designfrågorna i Sverige uppdelade på dels näringspolitiskt relaterad industridesign som lyder under Näringsdepartementet, dels design ur ett kulturellt perspektiv som sorterar under Kulturdepartementet. Till skillnad från Sydkorea finns det i Sverige dock ingen interdepartemental gruppering som kan fungera som nav för designfrågor i den politiska strukturen.
Institutet för tillväxtpolitiska studier – ITPS – konstaterar i en studie av ett antal länders politiska insatser inom området, att Sverige och USA är de enda av dessa som saknar en formell designpolitik tillika en uttalad målformulering för design i termer av ökad konkurrenskraft och tillväxt. Sveriges insatser inom detta område kanaliseras i stället genom andra politikområden.
För att ta vara på utvecklingen inom det svenska designområdet är det viktigt att den sektorsövergripande samordningen stärks för att få ett samlat perspektiv på de politiska insatserna i form av främjande, marknadsföring och utbildning.
Den befintliga myndighetsstrukturen med aktörer som Almi, Nutek och Vinnova kan vidareutvecklas där även forsknings- och kulturaspekter som rör design bör beaktas. En översyn bör göras hur design som medel för innovationer kan integreras i deras verksamheter.
Det finns även stora möjligheter på miljöområdet att kombinera design och miljömedvetenhet. Detta skulle vara en viktig investering i att stärka Sverigebilden som ett land i framkant inom miljöutveckling.