Motion till riksdagen
2007/08:N332
av Ann-Kristine Johansson m.fl. (s)

En sammanhållen landsbygdspolitik


s10002

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en sammanhållen nationell landsbygdspolitik.

Inledning

I de gröna näringarna – i produktionen av varor och tjänster inom livsmedelsbransch, skog, energi, turism och rekreation samt landskaps- och naturvård – ligger en betydande del av Sveriges framtid. Där finns möjligheterna till fler jobb och till en långsiktigt hållbar tillväxt.

Sveriges landskapsbild varierar väsentligt, från de norra delarnas korta odlingssäsong till de sydliga trakternas bördighet. Landsbygdspolitiken måste därför utgå från de lokala förutsättningarna och de unika möjligheterna.

Praktiskt taget alla nationella politikområden innehåller i dag en mer eller mindre synliggjord landsbygdsdimension. Den utvecklingen måste samordnas för att kunna utnyttjas effektivt.

Landsbygdskommitténs betänkande från förra året, ”Se landsbygden – myter, sanningar och framtidsstrategier”, var efterlängtad. Grundtanken i utredningen var att statens politik för landsbygden ska vara samordnad och helhetsinriktad.

Tyvärr har dock flera beslut som regering och riksdag har tagit under innevarande mandatperiod gått i motsatt riktning och missgynnar istället landsbygdsutvecklingen. A-kassans ändrade regler gör det svårare att vara mångsysslare och säsongsanställd. De organisationsförändringar som Abetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket genomför, där verksamheten koncentreras till större orter och kontor på små orter läggs ner, innebär försämrad statlig service på landsbygden.

Den borttagna rabatten på sociala avgifter för småföretagare drabbar i hög grad de gröna näringarna. Förändringarna i det kommunala skatteutjämningssystemet ger mindre pengar till landsbygdskommunerna. Att den aviserade reformeringen av fastighetsskatten snedfördelar är numera väl känt; invånare i mindre orter på landsbygden kommer genom höjd reavinstskatt att betala skattelättnaderna för villaägare i storstäderna. Angelägna väginvesteringar på landsbygden låter vänta på sig.

Det finns behov av initiativ på ett antal områden för att vända utvecklingen och främja utvecklingen på landsbygden.

Infrastruktur

Infrastrukturen på landsbygden har många brister och det behövs en kontinuerlig analys av landsbygdens behov när det gäller främst väg- och järnvägsnätet, IT-strukturen och strategiska flygplatser i främst norra Sverige. Dessutom uppvisar kollektivtrafiken stora kvalitetsbrister och undermålig kapacitet när det gäller busstrafiken i stora delar av landet men även när det gäller den regionala tågtrafiken i en del regioner.

Befolkningen behöver bra pendlingsmöjligheter till större arbetsmarknader och studiecentra. Även väl fungerande bredbandsnät med hög kapacitet är ett avgörande livsvillkor för både småföretag och tiotusentals hushåll.

Tele- och elledningsnäten, där staten har ett stort ansvar via direkt ägande, tillhör de viktigaste infrastrukturfunktionerna. Konsekvenserna av att dessa system har för låg kvalitet eller inte fungerar slår hårdast mot landsbygden.

Bostäder

I regioner med låga marknadsvärden finns problem med att finansiera ny- och ombyggnad av bostäder. Låga marknadsvärden på bostäder medför krav på höga kontantinsatser eller annan säkerhet, till exempel i form av borgensåtaganden, för dem som vill bygga nya fastigheter. Svårigheten att få tillräckliga lån på landsbygden motverkar inflyttningen och därmed det regionalpolitiska målet om väl fungerande lokala arbetsmarknader med en god servicenivå i hela landet. En analys bör ske av vilka möjligheter som kan finnas att förbättra förutsättningarna att bygga på landsbygden.

Offentlig och kommersiell service

Att den statliga servicen krymper och försämrats på landsbygden får effekter för andra offentliga verksamheter, men även för hela den privata kommersiella sektorn såsom handeln, bankservicen och taxinäringen för att nämna några exempel. Utvecklingen skapar osäkerhet om framtiden hos befolkning och företag på landsbygden och försvårar vardagslivet på ett högst påtagligt sätt.

Samverkan med kommuner, landsting och privata aktörer är en fördel för alla parter om servicens kvalitet och efterfrågan ska öka. Den andra nödvändiga förändringen är att samordna den statliga servicen genom att där det går samutnyttja teknik, lokaler, personal och transporter.

De medel som den offentliga sektorn varje år använder för inköp av varor och tjänster har ofta en avgörande betydelse för utvecklingen av landsbygdens småföretag. Inom ramen för denna fråga är också den lokala handelns villkor viktiga. Enligt undersökningar från bland annat Nutek har små företag, speciellt på landsbygden, svårt att konkurrera på rättvisa villkor mot större företag och att överhuvudtaget kunna vara med i en anbudstävling. Här behövs både utbildning och en översyn av lagen om offentlig upphandling.

De små kommunernas framtida möjligheter att kunna erbjuda hushåll och företag en bra lokal utvecklingsmiljö och ekonomisk och social välfärd behöver preciseras när det gäller sakområden som samarbetsformer med grannkommuner, uppbyggnaden av demokratiskt valda regionala organ, demokratins lokala former, samarbetet med den ideella sektorn samt samarbetet med statliga serviceorgan.

Kunskap och forskning

Kunskapsinsamlingen och analysen av landsbygdens förändringar och framtid behöver systematiseras och fördjupas. En ökad satsning på landsbygdsorienterad forskning är därför mycket viktig, vilket Landsbygdskommittén också påpekat.

Den ideella sektorn har en av de viktiga nycklarna till en framgångsrik landsbygdspolitik vars värde inte får underskattas. All statlig, generell och stimulerande samt förutsättningsskapande politik är beroende av enskilda människors initiativförmåga, kreativitet och framtidstro. Utan de många ideellt verksamma medborgarna på landsbygden kan man inte åstadkomma något lyft av vare sig den ekonomiska, sociala eller miljöinriktade verksamheten i landets mindre tätortsbetonade regioner. Om man däremot kan samverka med de ideella rörelsernas många aktiva personer går det att nå högt ställda mål inom landsbygdspolitiken.

Analys av hur offentliga beslut påverkar landbygden

Det finns ett behov av någon form av system som analyserar hur offentliga beslut påverkar landsbygdens utveckling. I Storbritannien har under senare år utvecklats en process som kallas rural proofing – som ger möjlighet att varna för reformer som visar sig slå alltför hårt mot landsbygden. En liknande metod borde kunna använda också i Sverige.

Regeringskansliet bör också samordna frågor som är av avsevärd vikt för landsbygdens utveckling. Regeringen bör i sina ägardirektiv till statliga bolag och i regleringsbrev till andra statliga verksamheter på ett samordnat och tydligt sätt ange hur dessa institutioner bör lösa, stimulera eller utveckla den statliga servicen och verksamheten i övrigt så att den främjar landsbygdens utveckling.

Stockholm den 2 oktober 2007

Ann-Kristine Johansson (s)

Kurt Kvarnström (s)

Sinikka Bohlin (s)

Hans Stenberg (s)

Marie Nordén (s)

Helén Pettersson i Umeå (s)

Leif Pettersson (s)