Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statens insatser bör samordnas för att besöksnäringen ska växa samt att Skåne och Sverige ses som ett närområde med stor potential för korttidsresandet.
Sverige är ett fantastiskt land. Här finns ett stort utbud av natur- och kulturupplevelser och en väl utbyggd infrastruktur som gör att människor kan ta del av dem. Turismens betydelse ökar, både som tillväxtskapande faktor och som motor för sysselsättning och utveckling i övrigt, framför allt på orter där de traditionella näringsgrenarna sviktar.
I Sverige har vi länge haft goda målsättningar och program för hur turismen ska fortsätta att utvecklas. Tyvärr finns det tecken på att våra turistsatsningar inte genererar så många besök som det finns potential för. Staten och turistnäringen samarbetar kring turistfrågor. Ett resultat är det så kallade Framtidsprogrammet från 2001 som identifierar tre affärsområden och fem utvecklingsområden.
De tre områdena är:
Affärsresande, med fokus på mötesindustrin som ska växa med i genomsnitt 5 % per år och nå en total omsättning på 38 miljarder kronor år 2010.
Evenemang, med fokus på stora och internationella evenemang som ska växa med 10 % per år och nå en total omsättning på 2,6 miljarder kronor år 2010.
Privatresande, med fokus på kommersiella produkter och varumärken som ska växa i takt med bruttonationalproduktens utveckling, uppskattad till 2,5 % per år, och nå en total omsättning på 94,4 miljarder kronor år 2010.
För att nå dessa högt ställda mål krävs en kraftsamling av resurser som står till förfogande både för marknadsföringsinsatser och för organisation. I samband med 2004 års turismproposition och efterföljande riksdagsbehandling gjordes justeringar i organisationen av statens del av den svenska turismen.
Det var ett bra första steg, men det måste följas av fler. Det finns i dag en i många stycken oklar organisation och ansvarsfördelning mellan olika intressenter. Det gäller både sådana som vill utveckla turismen och andra med turistintressena konkurrerande verksamheter eller kontrollerande myndigheter. Det kan i värsta fall leda till att turistprojekt går om intet eller att olika svenska turistmål konkurrerar med varandra medan turisterna åker någon annanstans.
Vi vill också påpeka att turism- och resebranschen har dragit upp strategier för tillväxten i den svenska rese- och turistindustrin.
I strategin står det bland annat: ”Sverige kan inte ses som ett etablerat resmål för massturism, utan måste fokusera sitt arbete till tydliga produkter och varumärken som är så starka att de på något sätt inom sitt område märks i internationell konkurrens.”
Då är det också viktigt att se på Sverige utifrån de olika marknadsförutsättningar som finns i de olika delarna av landet och inte bara bejaka dessa förutsättningar utan också förstärka samt använda dem affärsmässigt till gagn för landet.
Exempelvis har Skåne när det gäller kortresandet en mycket intressant exportprodukt (den konsumeras här), med Tyskland, Danmark och Polen som närmarknader, i form av weekendresor som genomförs med bil, buss eller tåg från Berlin, Hamburg, Stettin m.fl. platser. Vi har enorma möjligheter att erbjuda och vi är övertygade om att turismen kan påskynda integrationen inom Östersjöregionen.
För att turismen ska kunna utvecklas krävs att kunskapen om och förståelsen för turismen som näring och tillväxtmotor ökar i samhället. Det krävs också att de statliga organen som har att verkställa politiken på turistområdet på ett mer aktivt sätt än i dag prioriterar helhetslösningar och samverkan mellan olika intressenter. I det arbetet ingår även att kunna värdera besöksnäringens verksamheter utifrån deras attraktionskraft för besökarna, inte utifrån andra hänsyn. Då kan också insatserna prioriteras bättre. Den statliga insatsen i turistnäringen får inte bara bli en regionalpolitisk åtgärd eller ett fördelningspolitiskt system där ”rättvisa” mellan olika intressen i sig blir ett mål.
Vad som erbjuds på landsbygden är t.ex. cykel-, golf- eller gästgiveripaket. Det finns ett stort utbud av matställen och kulturarrangemang med konsten i fokus. Långa stränder att även vandra på, pittoreska fiskelägen, blommande äppelodlingar.
Därtill finns våra naturreservat som ger oss alla möjlighet att fritt ströva i vår natur.
Kontrasten till detta blir stadslivet med stora utbudet och gångavstånd till olika begivenheter. Hotell, gallerier och den högre pulsen lockar, liksom musiklivet och mångfalden inom kulturlivet.
Genom att kraftsamla organisatoriskt och marknadsföringsmässigt kan vi utveckla den svenska turistnäringen och nå de av framtidsprogrammet uppsatta målen. Men då krävs att regeringen bygger vidare på den förra regeringens arbete för en bättre samordning av marknadsföringen av det Sverige har att erbjuda, samt verkar för en bättre samverkan mellan parterna i turistbranschen.