Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av stöd till kooperativa företag.
De lokala utvecklingscentrumen, Coompanions, finns över hela vårt land och ger stöd till regional och lokal utveckling för de kooperativa företagen.
Kooperativa företag kan betyda mycket för att ge människor möjlighet att försörja sig själva istället för att bli arbetslösa.
Dessa företag, i form av ekonomiska föreningar, är idag den snabbast växande företagsformen. Siffror från SCB visar att antalet ekonomiska föreningar har ökat med 44 procent sedan slutet av 1990-talet. Tillväxttakten är mer än dubbelt så hög jämfört med aktiebolag och enskilda firmor, som ökat med 18 respektive 17 procent under samma period.
Etableringen sker inom upplevelseindustrin, på IT-området, inom hälso-, vård- och omsorgssektorn etc. Det handlar också om företag som skapar nya möjligheter för dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.
Dessutom är de kooperativa företagen hållbara. En viktig förklaring bakom de höga tillväxttalen är att de kooperativa företagen är stabila och jämförelsevis sällan läggs ned. Överlevnadskraften i det kooperativa företagandet kan förklaras av att man är många som delar på företagandets risker och glädjeämnen. Hög tillväxttakt, etablering i framtidsbranscher och hög överlevnadsförmåga är tre förhållanden som visar på det kooperativa företagandets utvecklingsmöjligheter. Ett fjärde är ungas positiva attityder till gemensamt företagande. Nuteks årliga entreprenörskapsbarometer visar att en stor majoritet av de många 18–30-åringar som kan tänka sig bli företagare, 72 procent, helst vill starta och driva företag tillsammans med någon eller några andra.
Erfarenheterna visar dock att omvärldens stöd till människor som vill starta eget tillsammans kan förbättras på många områden.
För det första måste alla som kommer i kontakt med nyföretagande – banker, myndigheter, revisorer, företagsrådgivare, arbetsförmedlingar, med flera – informera om att det både finns en skräddarsydd företagsform för och rådgivning till människor som vill driva företag tillsammans.
För det andra måste stödsystemen kring nyföretagande förnyas. Inte minst handlar det om ökade finansieringsmöjligheter för den sociala ekonomins föreningar, kooperativa företag och lokala utvecklingsgrupper att förverkliga utvecklingsprojekt och företagsidéer.
För det tredje behövs det en tydlig politisk viljeinriktning när det gäller avknoppningar och tillämpningen av lagen om offentlig upphandling. Idag missgynnas ofta personal och brukare som tillsammans vill ta över driften av den egna vård- och omsorgsverksamheten. Entreprenaderna går istället till stora privata företag som kan lägga anbud på hela sjukhus eller vårdinrättningar.
De nu redovisade uppgifterna visar att det kooperativa företagandet utgör en stor och outnyttjad potential för tillväxt, välfärd och utveckling. De kooperativa företagen kan, med rätt stöd och ökade möjligheter, ge människor en ny framtidstro och kommer därigenom att motverka arbetslöshet och avfolkning i glesbygden.