Motion till riksdagen
2007/08:N318
av Agneta Lundberg och Karl Gustav Abramsson (s)

Biodrivmedels- och miljöfordonsindustrin


s30035

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om biodrivmedels- och miljöfordonsindustrin.

Motivering

Försäljningen av miljöbilar som kan köras på förnybara drivmedel har under det senaste året exploderat. Andelen är idag ca 13 procent av alla nya bilar som köps. Prognosen är att nära 60 000 miljöbilar registrerats i Sverige under 2007, en fördubbling jämfört med i fjol. I slutet av 2007 kommer det att finnas cirka 80 000 bilägare som kan köra på förnybara drivmedel i Sverige.

Miljö-, industri- och politikergrupper kommer från hela världen för att ta del av och kopiera det ”svenska miljöbilsundret”. Detta är en fantastisk utveckling. Det är viktigt för miljön, men även för Sverige som industrination.

En vidare satsning på förnybara drivmedel innebär många fördelar för Sverige. Vi har ett unikt försprång beträffande den framtida tekniken för cellulosabaserade drivmedel, vilket kan ge betydande bidrag till en bred industriell utveckling. Detta gäller Sveriges alla regioner och i synnerhet orter där arbetstillfällen behövs som bäst.

Vi har idag en befintlig fordonsindustri som innebär cirka 140 000 jobb i Sverige. Det är en av våra viktigaste industrigrenar med ett exportvärde på cirka 140 miljarder kronor per år. Genom den snabba utvecklingen av vår hemmamarknad för miljöbilar, bygger vi nu upp ett försprång och en unik kompetens. Miljöbilsmarknaden har redan nu attraherat närmare 10 miljarder i investeringsåtaganden inom framtida miljöfordonsteknik.

Det är viktigt att ha detta samband klart för sig när man planerar för framtiden. Sverige är i färd med att skapa en ny slagfärdig industriell plattform för den globala marknaden. Samtidigt betraktas vi som ledande i det internationella klimatarbetet och är ett föredöme när det gäller att minska oljeberoendet.

Den nya biodrivmedels- och miljöfordonsindustrin blir viktig för sysselsättningen och därmed för Sveriges framtid. Men det gäller för Sveriges regering att skyndsamt anta de utmaningar som detta innebär.

Krafttag tas nu i USA, Kina, Tyskland, Frankrike och Kanada inom detta viktiga område. Nya arbetssätt och regler formerar sig. Andra aktörer såsom entreprenörer, riskkapitalister och industialister har engagerats, kraftfullt uppbackade av nya strategier som ska främja ny industriell utveckling.

Nu har stora delar av världen börjat förstå omfattningen av utmaningarna med klimat och energi. Man efterfrågar nya systemlösningar för en hållbar utveckling och alltfler betraktar detta område som det enskilt största nya industriella tillväxtområdet under det kommande århundradet. Det nya samspelet vi ser mellan industri och politik inom klimat- och energiområdet i Kalifornien är ett talande exempel.

Sverige ligger i framkant när det gäller att tidigt ha förstått utmaningen med hållbar utveckling. Vi har lyckats mobilisera eldsjälar, gräsrotsrörelser och initierat en mängd pilot- och demoprojekt. Den förvärvade värdefulla kunskapen måste vi ta tillvara för att möta de nya globala industriella utmaningarna. Men vi måste också snabbt utveckla en tydlig industriell strategi som fokuserar på att utveckla och aktivt stödja de nya industriella strukturerna med forskning, finansiering och utveckling av en stark hemmamarknad. Annars är risken att vi tappar de bästa forskarna, patenten, entreprenörerna, initiativen, företagen och framtida arbetstillfällen till utlandet.

Nu är det dags att gå från ord till handling. Vi måste bestämt ta vara på befintliga initiativ till industriell utveckling för en global marknad och vi måste stödja dessa på samma sätt som vi tidigare föredömligt och med en offensiv industripolitik stöttat svensk medicin-, försvars- och telekomindustri.

Idag med det höga oljepriset och bensinpriset kostar det något mindre (ca 1 kr/mil) att köra på bioetanol än att köra på bensin. Priset påverkar kunden i valet av fordon och i valet av bränsle vid pumpen. Efterfrågan ökar även om det inte återspeglas på priset just nu men det kan ju komma, speciellt med de dåliga skördar som varit 2006 och kraven från EU på att länderna ska uppfylla biodrivmedelsdirektivet. Samtidigt har den snabbt ökande dieselanvändningen lett till en brist på diesel och ett överskott på bensin i Europa, vilket kan leda till en förändring i prissättningen.

I kombination leder dessa faktorer på kort sikt till att etanolpriset ökar samtidigt som bensinpriset sjunker. Prisutvecklingen är både naturlig och förutsägbar och kan kvarstå de tre till fyra år som det tar, innan de riktigt stora volymerna av ny spannmåls- och sockerrörsetanol når marknaden.

Därefter får vi räkna med ytterligare fyra till fem år innan vi får substantiella volymer från cellulosabaserad etanol. Detta förutsätter en framgångsrik industriell utveckling av den nya cellulosatekniken. Under en övergångstid, när den kortsiktiga prisutvecklingen för olja är mycket förutsägbar, måste den rörliga kostnaden för biodrivmedel per km förbli konkurrenskraftig jämfört med de fossila alternativen. Risken är att vi annars förlorar dagens försprång, ett försprång som senare både blir betydligt svårare och dyrare att återskapa.

Den borgerliga regeringen har föreslagit att koldioxidskatten på bensin och diesel ska höjas. Vi menar att det hade varit intressant att i sammanhanget ha tagit upp biodrivmedelscertifikat. Regeringen har missat chansen att använda höjningarna på bensin och diesel för att stimulera en ökad användning av biodrivmedel genom att inte låta pengarna gå till forskning, utveckling och investeringar. Vi uppmanar även till att ta bort handelstullen för den importerade etanol som nyttjas i dedikerade miljöfordon som flexifuel bilar, etanolbussar och kommande miljöbilar. Detta skulle stödja marknadsutvecklingen för både nya och begagnade miljöbilar. Dessutom skulle det främja valet av förnybara alternativet vid pumpen. Detta blir även betydligt billigare för staten än till exempel inköpsrabatter för miljöfordon eller införande av partikelfilter för dieselbilar. Samtidigt vill vi dock framhålla vikten av att den importerade etanolen framställs under socialt och miljömässigt acceptabla former.

Vi vill på detta sätt betona vikten av att regeringen även fortsättningsvis driver omställningen mot det förnybara och bort från oljan. Det är viktigt ur såväl ett nationellt som ett internationellt klimat- och energiförsörjningsperspektiv. Världen ropar efter lösningar och vi innehar ett flertal av dem, men den globala industriella utvecklingen dundrar fram oberoende av vad vi tycker och gör här hemma.

En aktiv industriell politik inom detta område är därför helt avgörande för om Sverige som industrination ska behålla sin ledande ställning, en industriell framgång som i likhet med kullager, papper, fordon, medicin och telekom medverkar till att säkra den svenska välfärden. Vi vill göra guld av gröna skogar.

I slutändan handlar det om trovärdigheten för det svenska miljöbils- och infrastrukturprogrammet. Det är ett program som redan mobiliserat en stor del av det svenska samhället, rönt mycket stor internationell beundran och som nu håller på att lägga grunden för många av framtidens nya jobb.

Stockholm den 4 oktober 2007

Agneta Lundberg (s)

Karl Gustav Abramsson (s)