Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att genomföra en kraftfull satsning på energieffektivisering, konvertering från direktverkande el och oljepannor, ändrade byggnormer, utbyggnad av fjärrvärme baserad på biobränsle, användning av energisnålare apparater, utbildning m.m. inom bostads- och servicesektorn.
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att ett centrum för energieffektivisering inrättas.
Regeringens energipolitik saknar konkreta mål. Vänsterpartiet anser att energipolitiken måste vara målinriktad och genomförbar. Energikostnaderna har ökat betydligt snabbare än konsumentprisindex och har för vanliga familjer blivit en betungande utgiftspost.
Bostäder, lokaler och service står för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning. Under 1970 till 1990 minskade oljeförbrukningen för uppvärmning med 90 procent. Denna minskning ersattes av kärnkraftsel för uppvärmning och en ökad biobränsleanvändning i fjärrvärmeverk. El blev den dominerande värmekällan i svenska bostäder och lokaler. Den höga elförbrukningen, särskilt under vinterhalvåret, medför betydande ledningsförluster. I samband med oljekrisen på 1970-talet genomfördes många energibesparande åtgärder med statligt stöd.
All energiproduktion påverkar vår omgivning på ett negativt sätt. Den värdefullaste kWh är därför alltid en s.k. negawattimme, dvs. en sparad kW. Den kWh som aldrig behöver tillverkas! Så länge kostnaden för en sparad kWh är lägre än att producera en ny kWh bör effektiviseringsåtgärder genomföras.
En rad utredningar och rapporter uppger att Sverige har mycket goda förutsättningar att minska energiförbrukningen i bostäder och lokaler. Iva och Miljövårdsberedningen har liksom forskningsrådet Formas angett att bostads- och servicesektorn kan minska energiförbrukningen med cirka 50 procent.
Vänsterpartiet har som mål att, inom bostads- och lokalsektorn, minska bruket av fossila bränslen med 35 procent och att minska elförbrukningen med 30 procent till år 2020. Även fjärrvärmeuppvärmda fastigheter skall energieffektiviseras. Detta förutsätter en kraftfull satsning på energieffektivisering, konvertering från direktverkande el och oljepannor, ändrade byggnormer, utbyggnad av fjärrvärme baserad på biobränsle, användning av energisnålare apparater, utbildning m.m. inom bostadssektorn och inte minst handels- och servicesektorn. Detta bör riksdagen föreslå regeringen.
I dag fördelas ansvaret för energieffektivisering på flera olika statliga myndigheter: Energimyndigheten, Boverket, Naturvårdsverket och till viss del även Konsumentverket. Dessutom finns ett antal institutioner som arbetar med frågan inom ramen för offentlig upphandling – Miljöstyrningsrådet, statlig inköpssamordning, Ekonomistyrningsverket m.fl. Denna uppdelning på flera olika myndigheter har gjort att ansvaret för uppföljning av mål och insatser fallit mellan stolarna och gjorda goda erfarenheter inte fått nödvändig spridning.
Kommissionen mot oljeberoende har i sin rapport föreslagit att ett ”råd” eller ”centrum för energieffektivisering” skapas med uppgift att driva på för en mera offensiv utveckling. Kommissionen anser att energieffektiviseringen kan bli en strategisk kraft åt en expanderande miljöteknikdriven tillväxt- och affärssektor, med produkter och tjänster för både hemmamarknaden och en växande global efterfrågan.
Vänsterpartiet delar denna uppfattning och föreslår att en programmyndighet inrättas Centrum för energieffektivisering i samverkan med berörda myndigheter. Dess uppgift föreslås vara att inom bostads- och lokalsektorn minska bruket av fossila bränslen med 35 procent och att minska elförbrukningen med 30 procent till år 2020 utifrån dagens nivå. Centret bör också ha uppdraget att följa energieffektiviseringen inom denna och andra sektorer, samt årligen lämna en redovisning av hur målen uppnåtts och ge förslag till åtgärder för fortlöpande höjda målsättningar till riksdag och regering.
Stödet för energibesparing har stor betydelse. Det gäller stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler, stöd för konvertering från direktverkande el, installation av solvärme och energieffektiva fönster. Det pågår ett flertal utvärderingar av stödformerna. Uppföljning av konvertering från direktverkande el i fastigheter indikerar att en sparad TWh el, motsvarande energiförbrukningen i 40 000 villor, kostar 1,5 miljarder kronor i stöd, och troligen förutsätter investeringar på fem gånger mer. Med hänsyn till angivna mål kan de årliga investeringarna bli i storleksordningen 10 miljarder kronor.
En kraftfull ökning av de regionala/lokala resurserna krävs för att klara av uppgiften. I princip bör de tolv regionala energikontoren med stöd av kommunala resurser och energirådgivare fungera som centrets operativa del, i samverkan med konsulter och personal från berörda myndigheter.
Stödet för energiinvesteringar i offentliga lokaler bör utgå från ett helhetsperspektiv. Dagens stöd för konvertering från direktverkande el, stöd för solvärme och energieffektiva fönster är punktvisa insatser och ger begränsade incitament för att tillvarata en fastighets hela spar- och energieffektiviseringspotential. Ett sätt att kanske förbättra incitamenten till genomgripande energieffektiviseringsåtgärder kan vara långsiktiga lån med låg ränta. Ett annat är att delar av kostnaderna återbetalas i form av bidrag. Centrum för energieffektivisering bör utarbeta lämpliga och kostnadseffektiva åtgärder. Det är lämpligt att beslut om bidrag/lån eller annat stöd fattas lokalt/regionalt.
Vidare bör energirådgivarna inom ramen av centret få ett bredare mandat, bl.a. för att kunna bedriva en aktivt uppsökande verksamhet inom hela kommunen och medverka till gemensamma upphandlingar för att minska investeringskostnaderna. Vi uppskattar bruttoinvesteringarna för att uppnå nämnda mål de första åren till 5–6 miljarder kronor per år och nettokostnaden för myndigheten till cirka 1 500–2 000 miljoner kronor per år, varav räntesubvention eller/och bidrag bör utgöra cirka 90 procent av kostnaderna.
Vänsterpartiet föreslår att ett centrum för energieffektivisering inrättas och att detta centrum i ett första steg får huvudansvaret för energieffektiviseringen i bostäder och lokaler och ges en budget på 1 547 miljoner kronor för år 2008, 1 694 miljoner kronor år 2009 och 1 844 miljoner kronor år 2010. Detta bör riksdagen förslå regeringen.