Motion till riksdagen
2007/08:N284
av Gunnar Axén (m)

Differentierad avbrottsersättning


m1595

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en differentierad avbrottsersättning.

Motivering

Ellagens skadeståndsregler för konsumenter ger ersättning även vid kortare avbrott för konsumentens verkliga förlust. Rätten till avbrottsersättning gäller de kunder som enligt ellagen är att betrakta som elanvändare samt är direkt anslutna till ett elnät. En kund har rätt till avbrottsersättning om överföringen avbrutits helt under en sammanhängande period om minst 12 timmar. Ersättningsbeloppets storlek beror på avbrottsperiodens längd. Olika ersättningsbelopp gäller för avbrott längre än 0,5 dygn, 1 dygn, 2 dygn och upp till 12 dygn. Ersättningsbeloppet beräknas som en procentsats av kundens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst ett minibelopp som är en procentsats av prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, avrundat till närmast högre hundratal kronor. För 2007 är prisbasbeloppet 40 300 kr. Maximal ersättning för en avbrottsperiod är dock 300 % av kundens beräknade årliga nätkostnad.

Som huvudregel gäller att rätten till avbrott inte kräver någon särskild felanmälan från kunderna. Ibland krävs dock felanmälan för att elbolaget ska få kännedom om avbrottet. Om exempelvis en elanvändare i ett ensligt fritidshus först ett år efter avbrottet underrättar nätföretaget om detta och nätföretaget godtar elanvändarens anspråk på ersättning ska denna betalas ut utan oskäligt dröjsmål. Hur avbrottsersättningen skall beräknas i dessa fall framgår inte av lagtexten.

Men vid en storm måste det finnas proportion mellan generell avbrottsersättning och den skada som konsumenten upplever. I många områden i Sverige finns otaliga fritidshus som har en låg årlig elförbrukning och där till och med huvudströmbrytarna är avslagna vintertid. Hit bör också dansbanor och säsongsbetonade anläggningar räknas som används bara några få månader per år medan de helt stängs ned under resterande del av året. Det är inte rimligt att hela kundkollektivet skall betala avbrottsersättning till dessa.

Denna överkompensering är givetvis ett ännu större problem för ett mindre nätföretag med stor andel landsbygdskunder. De nuvarande bestämmelserna utgör därmed betydande hot mot elbolagen och konkurrensen mellan dessa på elmarknaden. Vid avregleringen av energimarknaden 1996 fanns det ca 200 nätföretag i Sverige. Kvar i dag är bara ca 130 – av dessa är två statligt ägda, 100 kommunägda, fem privatägda och resterande 25 ekonomiska föreningar. Största minskningen har skett bland privata nätföretag. (Om exempelvis 2 000 landsbygdskunder skulle drabbas av avbrott under tre dygn skulle detta innebära en ersättningsutbetalning på ca 10 miljoner kronor. Detta kan jämföras med ett mindre elbolags intäkter på ca 45 miljoner kronor per år, t.ex. Elverket i Vallentuna).

Lösningen på detta är dock enkel: Gör lagstiftningen om avbrottsersättning så att inte effekter uppstår som slår orättvist och drabbar andra abonnenter hårt.

Stockholm den 3 oktober 2007

Gunnar Axén (m)