Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förnyad folkomröstning om kärnkraften i Sverige.
Folkomröstningen om kärnkraften i Sverige hölls för snart 28 år sedan, den 23 mars 1980. Folkomröstningar ska tas på största allvar och inte missbrukas av politiker. Frågan är var gränsen ska gå för när ett beslut kan anses vara obsolet och rimligen bör tas upp för ny prövning. Flera opinionsundersökningar har visat att svenska folkets ställning i kärnkraftsfrågan radikalt förändrats sedan folkomröstningen 1980.
Folkomröstningen 1980 lyckades trots sina tre alternativa linjer inte visa en tydlig folkvilja. Linje 2 ”vann” med knapp majoritet med 39,1 procent av rösterna. Linje 3 fick 38,7 procent och Linje 1 18,9 procent.
Under tiden som förflutit sedan folkomröstningen har stora tekniska framsteg gjorts inom energiområdet. Samtidigt har ”växthuseffekten” blivit ett hushållsord genom att man generellt har vunnit en ökad insikt om olika energikällors miljöeffekter, till exempel vad gäller utsläppen av koldioxid. Till detta kommer den demografiska förändringen. Under de 28 år som snart passerat har en stor del av befolkningen och väljarkåren bytts ut. Uppskattningsvis har drygt 2,5 miljoner nya väljare tillkommit. Det är väljare som inte fått göra sina röster hörda i kärnkraftsfrågan men som i allra högsta grad lever med konsekvenserna av den.
Trots tekniska framsteg har inte realistiska, alternativa energikällor framkommit i den takt många av dem som röstade 1980 förväntade sig. Däremot har kärnkraften blivit både mer effektiv och säker. Med ett mycket kluvet politiskt ledarskap har Sverige både stängt Barsebäcks båda reaktorer, samtidigt som man byggt ut kapaciteten i andra verk, och planerat att köpa in el från Finlands nyuppförda kärnkraftverk.
Sverige behöver en leveranssäker, god, relativt billig tillgång till el med så små negativa miljökonsekvenser som möjligt. Frågan är om det då ens är försvarbart att idag låta ett beslut, fattat en generation tillbaka, sätta stopp för en ny och modern energipolitik. Att som idag till stor del ersätta inhemsk producerad kärnkraft med förbränning av kol och olja ter sig inte som intentionen bakom någon av de tre linjerna som det folkomröstades om. Med bakgrund av ovan är det därför bara rimligt att frågan om en ny folkomröstning tas upp så snart det är praktiskt möjligt.