Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statens ansvar för att utveckla GGVV-regionen.
GGVV-regionen (Gnosjö, Gislaved, Värnamo, Vaggeryd) är unik i flera avseenden. Här finns en utpräglad entreprenörsanda och företagartradition. Av industriföretagen är de flesta små eller medelstora och vi har landets högsta andel sysselsatta inom tillverkningsindustrin. När många andra regioner drabbas av arbetslöshet har GGVV-regionen, trots att regionen drabbats av svåra företagsnedläggningar med hög arbetslöshet som följd, klarat sig bra.
Trots detta märks också i denna region globaliseringen och den hårdnande konkurrensen. Det är farligt att vila på lagrarna och hänvisa till någon sorts ”anda” inför de utmaningar som också GGVV-regionen står inför. Vår regions styrka med många, ofta små, tillverkande företag kan också innebära en del svårigheter, bl.a. när det gäller kompetensutveckling. Ett litet företag har ofta inte den tid eller ekonomi som krävs för att på det egna företaget anställa någon som ansvarar för kompetensutvecklingsfrågorna.
På flera områden finns också anledning att uppmärksamma behovet av ökad jämställdhet. Den i länets valda församlingar och inom näringslivet ojämställda könsrepresentationen på ledande funktioner är ett symptom på brister i jämställdheten.
Självklart ska vi ta till vara det kunnande och den initiativkraft som finns hos invånarna i GGVV-regionen. För att nå en lyckad lokal och regional näringslivsutveckling krävs att samtliga parter är med i arbetet. Det finns ett starkt näringslivsutbud i våra kommuner i dag, men för framtiden krävs breddning och utveckling för att vi inte ska tappa arbetstillfällen och tillväxt.
Vi förutsätter ett ökat samarbete mellan politik, fack och företag. Det lokala inflytandet över arbetsmarknaden måste stärkas. Ett centralt perspektiv räcker inte. Men det är nödvändigt att också staten tar sitt ansvar. Det gäller bl.a. satsningar på infrastrukturen. Det är en nödvändig förutsättning för en fortsatt god utveckling. Vi vill här peka på några angelägna åtgärder.
Kust-till-kust-banan och Jönköping–Värnamo–Växjö-banans koppling via Götalandsbanan till Göteborg och Stockholm samt söderut via Alvesta ökar kraftigt tillgängligheten nationellt och globalt. Ett fortsatt arbete med att säkerställa och förbättra Kust-till-kust-banans och Värnamo–Jönköpings standard och trafik har en oerhört stor betydelse för regionen.
Väg 27 ingår i det nationella stamvägsnätverket. Trafikmängden verkar öka ytterligare de kommande åren. Vägen är en betydande godstrafiklänk mellan östkusten och Göteborgs hamnar. Våra kommuners läge och struktur gör denna godstrafiklänk angelägen för näringslivets utveckling. Därtill är vägen en arbetspendlingsled, men den är smal och trafikfarlig med återkommande trafikincidenter, dessvärre en del med dödsolyckor. Förbifart Bor bör snarast få en lösning.
Stråken för tung trafik måste synliggöras. Det krävs en rejäl satsning för att knyta ihop Gnosjö med E 4. Det gäller också vägsträckan Gnosjö–Nässjö. Det skulle öka säkerheten och minska tung trafik på olämpliga vägar. Det krävs en fördjupad utredning som beskriver logistiken och framtida möjligheter för regionens godstrafik.
Järnvägsförbindelsen mellan Nässjö och Halmstad samt mellan Jönköping och Värnamo har också stor betydelse för GGVV-regionen. I och med Torsvikterminalens ökade betydelse kommer tågtrafiken att intensifieras. En brist är då att tätorten Vaggeryd saknar en planfri korsning. Ur säkerhets- och effektivitetsaspekt bör detta lösas. Det skulle gynna GGVV-regionen som helhet.
Europakorridoren med byggande av Götalandsbanan och Europabanan är också viktigt ur ett miljö- och klimatperspektiv. Det är samtidigt ett samhällsbyggnadsprojekt och innebär att städer, kommuner och regioner i Sverige kommer närmare varandra genom de tidsvinster som de nya tågsystemen ger. Det möjliggör dessutom en snabbare och bättre förbindelse med kontinenten, vilket är gynnsamt för näringslivet i GGVV-regionen.
För kommunernas tillväxt och attraktivitet är det viktigt att man kan tillhandahålla miljöer och strukturer för lärande och kompetensutveckling. Det handlar om samarbete mellan olika aktörer (kommunen–lokala näringslivet–högskolan–AF) och kan gälla lärcentrum, utveckling av gymnasieutbildning och eftergymnasiala utbildningar, KY-utbildningar m.m. Det behövs ökade utbildningssatsningar. Inte minst viktigt är att samverkan med Jönköpings tekniska högskola utvecklas.