Motion till riksdagen
2007/08:N225
av Maria Kornevik Jakobsson (c)

Kvinnors kooperativa företagande


c466

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om särskilda insatser för att främja kvinnors kooperativa företagande.

Motivering

Mycket pekar mot att kooperativt företagande ger särskilda möjligheter för kvinnor att starta och utveckla företag. Eftersom tillgången till kunskaper, information, råd, förebilder och nätverk som främjar den företagsformen fortfarande är sämre än för andra företagsformer, krävs särskilda insatser inom ramen för satsningen på kvinnors företagande.

Mannen är norm för vem som är företagare. Begreppet företagande associeras till maskulina normer och en manlig värld. Ca 25 procent av företagarna i Sverige är kvinnor. Under 2006 startades 35 procent av företagen av kvinnor.

Enligt Nuteks entreprenörskapsbarometer 2006 kan 67 procent av kvinnorna i åldrarna 18–30 år tänka sig att bli företagare. Det finns således en stor potential för fler företag som startas och drivs av kvinnor. Men fortfarande finns åtskilligt som hindrar kvinnor att ta steget att starta eget företag, vilket regeringen nu vill ändra på med hjälp av det nya programmet för kvinnors företagande.

Av de unga kvinnor, 18–30 år, som säger att de kan tänka sig att bli företagare är det, enligt Nuteks Entreprenörskapsbarometer 2006, 76 procent som helst vill driva företag tillsammans med någon eller några andra. Detta kan jämföras med dagens verksamma företagare, där de medelålders männen är i majoritet. Motsvarande siffra bland dessa, hämtad från Entreprenörskapsbarometern 2004, är 44 procent.

De är ofta kvinnor som tar initiativ till, driver och arbetar i nya kooperativa företag. Och inte endast i traditionella kvinnobranscher. Detta visar Coompanion i en ny rapport som publiceras senare i höst. Andelarna kvinnor såväl bland anställda som i styrelser är större än i andra företagsformer.

Fler kvinnor än män tycker att uppmuntran och stöd är viktigt för att ta steget att starta eller expandera. Bristande självförtroende och identifikation som företagare hos många kvinnor bidrar till detta. Kvinnor är också mindre riskbenägna som företagare än vad män är.

Eftersom allas delaktighet är en av de viktigaste grundstenarna i bygget av ett kooperativt företag krävs en demokratisk process, som måste få ta sin tid för att ge ett bra resultat. Samtidigt gör detta samarbete att företagande blir möjligt för många, inte minst kvinnor, som drar sig för att bli företagare på egen hand.

Även för att utvecklas som företagare ger kooperativa lösningar särkskilda möjligheter. Företagssamverkan gör det möjligt för små- och ensamföretagare att ta del av fördelarna med ett större företag och att få stimulans, resurser och samarbetspartners till att utveckla sin verksamhet.

Tillgången till kunskaper, information, råd, förebilder och nätverk kan vara den avgörande skillnaden mellan misslyckande och framgångsrikt företagande. Och särskilt gäller detta en annorlunda och relativt okänd företagsform som den kooperativa. Förebilder, goda exempel och stöttning med råd och kunnande kan för många vara helt avgörande för att man ska våga tro tillräckligt starkt på sin idé och göra verklighet av sina planer på ett sådant annorlunda företag. Här behövs särskilda insatser för att ge fler kvinnor möjlighet att förverkliga sin potential att bli kooperativa företagare.

Ledamöter: 1 Partier: 1
Stockholm den 28 september 2007

Maria Kornevik Jakobsson (c)