Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör främja de näringspolitiska förutsättningarna för forskning, produktion och lagring av solenergi som ett led i kampen mot klimatförändringarna och miljöförstöringen.
All energi på jorden, utom kärnkraft och geotermisk energi, kommer ursprungligen från solen. Exempelvis består ved eller träpellets som kan eldas i villapannor till stora delar av lagrad solenergi som träden har tagit upp för att kunna växa. Olja är också solenergi från början, fast den lagrades för hundra tusen år sedan. Vindkraft är i egentlig mening också solenergi, eftersom vinden uppkommer när det blir temperaturskillnader mellan olika platser på jordytan.
När man talar om solenergi menar man dock oftast solvärme eller solel. Solenergin kan fångas i ”solfångare” som man t.ex. kan ha på taket. Solenergin kan också tas till vara med hjälp av solceller, som är den enda tekniken som kan omvandla solenergin direkt till elektrisk ström.
Fördelar med solceller är bl.a. att de inte behöver något bränsle, att de inte ger några utsläpp av att placeras på tak och väggar, och därför behöver de inte ta så stor plats som andra kraftverk. Detta gör att man även kan ha dem inne i städer som är de stora förbrukarna av energi.
När solenergi kommer på tal i Sverige handlar det till största delen om uppvärmning, men i stora delar av världen är det elenergi utvunnen från solen som är den stora potentialen. Tekniken blir allt bättre och kostnadseffektiv. Svensk solcellsteknologi ligger väl framme, men den bästa tekniken köps upp av utländska företag som har upptäckt en global marknad som växer med 40 procent per år.
Jämfört med att producera etanol från vete är solceller till el 100 gånger effektivare per ytenhet. Använder man den elen i elbilar eller plugg-in-hybrider kan man försörja hela Sveriges fordonsflotta från samma yta som man idag producerar vete för en etanolproduktion som försörjer 0,3 procent av samma fordonsflotta.
Solcellstekniken är ännu i sin linda. Man har brukat säga att el från solceller är cirka tio gånger dyrare än om man köper el från nätet. Men detta gäller inte längre för välutvecklade marknader som den tyska och japanska där vissa projekt kalkylerar med en kostnad under två kronor per kilowattimma. Den svenska branschen arbetar nu med att få fram olika stödformer för att stimulera investeringar i solceller och göra den jämförbar med elproduktion från andra alternativ som vind och bioenergi.
Det är ingen tvekan om att de gröna elcertifikaten som de idag är utformade missgynnar solcellsteknologin. De är utformade för att gynna den för dagen billigaste tekniken och solelen behöver tid för att utvecklas men kan på sikt bli viktigare än både biomassan och vindkraften. Tyskland, Frankrike, Spanien och Grekland har helt andra stödformer för solel och där svarar också el från solceller för en större del av energiproduktionen. I Tyskland produceras cirka två terrawattimmar el från solceller – dubbelt så mycket som kommer från vindkraften i Sverige, och produktionen ökar snabbt.
I det nuvarande energiomställningsprogrammet som går ut 2008 satsar regeringen 150 miljoner kronor på solel, eller solceller. Det är blygsamt i jämförelse med vad som satsas på andra alternativa energikällor. Sverige borde verka mer aktivt för att främja de näringspolitiska förutsättningarna för forskning, produktion och lagring av solenergi som ett led i kampen mot klimatförändringarna och miljöförstöringen. Solcellerna har blivit effektivare och man brukar i populära termer säga att solceller på en yta motsvarande halva Gotland – det landskap som brukar tillmätas flest antal soltimmar i landet – skulle kunna ersätta hela Sveriges elbehov.
Det är viktigt att skapa lämpliga spelregler som gynnar forskning, energiomställning och industriell utveckling i Sverige.