Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kvinnor och personer med utländsk bakgrund i större utsträckning inkluderas i de allmänna företagsfrämjande insatserna.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen löpande följer upp i vilken mån statens samlade företagsfrämjande åtgärder kommer kvinnor och personer med utländsk bakgrund till del.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att stärka småföretagarnas trygghet.
Riksrevisionen har granskat vilket genomslag riksdagens prioritering av kvinnor och personer med utländsk bakgrund har fått i statens företagsfrämjande insatser. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Statens företagsfrämjande insatser – når de kvinnor och personer med utländsk bakgrund? Riksrevisionen har i sin granskning visat att de näringspolitiskt prioriterade grupperna – kvinnor samt personer med utländsk bakgrund – i förhållandevis liten utsträckning nås av de allmänt företagsfrämjande insatserna. De insatser som är särskilt inriktade på de prioriterade grupperna anses av Riksrevisionen ha begränsad betydelse, även om de haft ett värde för dem som deltagit. Riksrevisionen ifrågasätter också verkan av regeringens tidsbegränsade satsning på kvinnors företagande. Den tidsbegränsade satsningen är förhållandevis liten i förhållande till de totala företagsfrämjande insatserna och verksamheten riskerar att upphöra i samband med att de öronmärkta pengarna tar slut, vilket också Riksrevisionen betonar. Dessutom sker satsningen på kvinnors företagande i ett sammanhang där regeringen kraftigt skär ned anslagen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Detta innebär bland annat kraftiga besparingar på starta-eget-bidraget som i en mycket stor utsträckning gynnat kvinnor och personer med utländsk bakgrund. I samband med 2007 års statsbudget avskaffades dessutom arbetsgivaravgiftsnedsättningen till soloföretagare som anställer sin första medarbetare, och arbetsgivaravgiften för de minsta företagen höjdes kraftigt, något som ytterligare försämrade förutsättningarna för fler och växande företag.
Ett starkt näringsliv är en förutsättning för att skapa tillväxt och sysselsättning. Förutsättningarna för små och stora företag skiljer sig dock idag åt i Sverige, och det finns anledning att särskilt stödja de små företagens utveckling. Den helt övervägande delen av företagen i Sverige är nämligen relativt små, och de spelar en allt större roll för tillväxt och sysselsättning. Huvuddelen av alla företag har färre än 50 anställda, och dessa företag svarar för 40 procent av förädlingsvärdet, 30 procent av omsättningen och 42 procent av näringslivets nettoinvesteringar. Närmare en miljon arbetstagare arbetar i småföretag, vilket motsvarar 41 procent av det totala antalet anställda inom det privata näringslivet. Det är därmed tydligt att småföretagens villkor spela en avgörande roll för utvecklingen av svenskt näringsliv. Därför är det mycket positivt att det under 2006 startades över 44 000 nya företag i Sverige, vilket var den högsta siffran på drygt 20 år. Glädjande är också att alltfler företag överlever de första tre åren samt att antalet konkurser har halverats under de senaste tio åren. Det minilån utan medfinansieringskrav som den socialdemokratiska regeringen via Almi införde har visat sig vara ett mycket efterfrågat alternativ, särskilt bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund.
Vi socialdemokrater vill genomföra en särskild satsning på kvinnors företagande men anser också att denna måste kompletteras med ett mycket brett grepp på statens samtliga företagsfrämjande åtgärder. Detta är en förutsättning för att nå en ökad andel kvinnliga företagare. Detsamma gäller för personer med utländsk bakgrund. Vårt initiativ till ett ökat samarbete och ökade resurser mellan Almi och IFS som regeringen nu fattat beslut om måste kompletteras av ett bredare grepp på statens samtliga företagsfrämjande åtgärder för att nå önskvärt resultat.
För att ta vara på den potential till nya och växande företag som finns bland kvinnor och personer med utländsk bakgrund krävs därför ett brett arbete för att garantera att alla behandlas lika och erbjuds likvärdigt stöd i samband med till exempel start av företag eller expansion. Detta måste genomsyra alla berörda myndigheters arbete och kvinnor och personer med utländsk bakgrund måste i större utsträckning inkluderas i de allmänna satsningarna för att en tydlig förbättring ska kunna åstadkommas. Detta måste också tydligt framgå i regeringens instruktioner till berörda statliga myndigheter och verk. Vidare vill vi betona att de företagsfrämjande insatsernas verkan och fördelning mellan olika grupper måste följas upp kontinuerligt.
Av stor vikt för alla som vill ta steget från anställning till eget företagande är trygghet vid sjukdom och föräldraskap. I likhet med anställda behöver småföretagare och entreprenörer trygghet för att kunna satsa framåt. För den som vill starta företag ska regelverket underlätta övergången från anställning till företagande. Vårt mål är att småföretagare och entreprenörer i så stor utsträckning som möjligt ska omfattas av samma trygghet som anställda vid exempelvis sjukdom och föräldraskap. Den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade en översyn av trygghetssystemen för småföretagare. Den avbröts dock av den nuvarande regeringen utan att några konkreta förslag presenterats. Regeringen bör skyndsamt presentera åtgärder för att stärka småföretagarnas trygghet.