Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att minska statens ägarandel i Posten AB till 34 %.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med kompletterande beslutsunderlag innan beslut om samgående mellan Posten AB och Post Danmark A/S fattas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur en väl fungerande postdistribution ska säkerställas.
Regeringen har föreslagit riksdagen att godkänna samgåendet mellan svenska och danska Posten samt att bemyndiga regeringen att på sikt minska svenska statens ägande till 34 % av bolaget via en börsintroduktion.
I korthet ställer vi oss socialdemokrater positiva till ett samgående som stärker Postens konkurrensmöjligheter men anser samtidigt att beslutsunderlaget är för bristfälligt för ett riksdagsbeslut. Vad gäller regeringens planer på att börsintroducera Posten avvisar vi dessa helt. Vi avslår alltså regeringens förslag om ett bemyndigande att minska statens ägande ner till 34 %.
Vi anser att samgåendet mycket väl kan komma att stärka Posten marknadsmässigt och finansiellt. Ett sammanslaget starkare och större postföretag bör innebära ökade möjligheter för Posten att möta en hårdnande konkurrens på den allt tuffare europeiska marknaden för såväl meddelanden som paket. Av särskild vikt är att kunna konkurrera på logistikmarknaden där av allt att döma tillväxten sker och möjligheterna till goda affärer finns. Vår bedömning är att på sikt är ett närmare samarbete med ett annat postföretag viktigt för att behålla positionen på hemmamarknaden.
Till skillnad från regeringen har vi en mer pragmatisk än ideologisk inställning till det statliga ägandet, något vi också visat i praktiken genom t.ex. Telia Sonera och Nordea. Dessa företag är goda exempel på hur ett ansvarstagande och långsiktigt statligt ägande kan bidra till att skapa mycket större värden, såväl ekonomiska som samhälleliga, än utförsäljningens engångsintäkter. Nordea har utvecklats mycket starkt genom flera samgåenden mellan nordiska banker. Och även för Telia Sonera har det statliga ägandet varit av mycket stor vikt för utvecklingen av bolaget under en period av sammanslagningar och internationell expansion. Vi anser att även Posten kan gynnas av samgåenden och strukturaffärer som stärker bolagets konkurrenskraft och möjligheter att hålla en god servicenivå över hela landet. Dock anser vi i likhet med Nutek att underlaget i stora stycken är ofullständigt och inte lämnar utrymme för någon fullständig konsekvensanalys, något som är olyckligt men tyvärr ett mönster som upprepar sig i åtskilliga av regeringens propositioner.
Bland annat kan vi likt Nutek konstatera att samgåendet är en dålig affär för svenska staten. Posten omsättning utgör drygt 70 % av det gemensamma bolagets omsättning. Trots detta får den svenska staten bara 60 % av aktievärdet och 49,81 % av röstvärdet. Ett annat frågetecken är den eventuella ersättning till riskkapitalbolaget CVC som kan vara förenat med att i ett senare skede avstå från en börsintroduktion. Vi anser därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett kompletterande underlag innan ett eventuellt beslut om samgående kan fattas av riksdagen.
Vad gäller regeringens planer på en börsintroduktion av Posten avvisar vi dessa helt. Regeringens ambition att minska det statliga ägandet överskuggar ambitionen att göra en bra affär och värna viktiga nationella intressen. Vi säger därför nej till minskningen av statens ägarandel till 34 % av röstinflytandet som regeringen vill få riksdagens bemyndigande att göra. Det är fel väg att gå. Postverksamheten i Europa står, som påpekats ovan, inför stora förändringar och ytterligare fusioner, uppköp eller samarbeten kan komma att bli aktuella för att kunna stärka Posten och säkerställa ett postväsende av god kvalitet i Sverige. Möjligheten att delta i gynnsamma affärer försvåras dock i takt med att statens ägarandel i Posten minskar. Vi anser dessutom att postväsendet är en viktig del av infrastrukturen i Sverige. En fungerande postservice är viktig för privatpersoner och kanske främst för företagens kommunikation till sina kunder. Vi anser därför att staten bör behålla ett starkt och långsiktigt engagemang i Posten även framöver.
En väl fungerande postdistribution är av stor betydelse för näringslivet och särskilt för de mindre företagen. I det postpolitiska målet har riksdagen slagit fast att alla invånare i Sverige ska ha tillgång till en posttjänst av god kvalitet, och därför måste regeringen även i fortsättningen ta ansvar för att postdistributionen fungerar väl i hela landet. Enligt postlagen krävs tillstånd för att bedriva postverksamhet, och detta tillstånd får förenas med villkor om skyldighet för tillståndshavare att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. Enligt postförordningen är det PTS som, för en eller flera tillståndshavare, får förena tillståndet att bedriva postverksamhet med villkor om skyldighet att tillhandahålla en samhällsomfattande posttjänst. För närvarande är dock Posten den enda operatör som har en sådan skyldighet och någon ersättning utgår inte för detta. Värdet har emellertid uppskattats till uppemot 460 miljoner kronor. Minskade brevvolymer medför dock på sikt en allt högre styckekostnad och en ökande svårighet att förena kraven på en samhällsomfattande posttjänst med företagsekonomisk lönsamhet. Vi anser att regeringen måste återkomma till riksdagen med en redogörelse för den möjliga utvecklingen samt för alternativa vägar att även i fortsättningen garantera en väl fungerande postdistribution över hela landet.