Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i EU ska driva att EU ska införa klimattullar på importer av energiintensiva produkter från länder som inte ratificerar Kyotoprotokollet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att frågan om rätt till klimattullar tas upp i förhandlingarna om ett nytt klimatavtal.
USA:s president Bush har äntligen medgivit att människan orsakar klimatstörningar och att detta är ett globalt problem. Men USA vägrar fortfarande att ratificera och delta i det globala klimatsamarbetet enligt Kyotoprotokollet. Den energipolitik som nu behandlas i kongressen ger fortfarande omfattande stöd till energiindustrin och lär om något försvåra situationen. Flertalet stater i USA har trots detta kommit mer eller mindre långt i sina avsikter att starta klimathandel.
Behovet av att hejda klimatförändringarna blir tydligt för alltfler. Att Sverige och EU trycker på för att få en effektiv internationell klimatpolitik är givetvis oerhört viktigt. Men för att få trovärdighet i denna politik krävs också åtgärder på hemmaplan, vilket framför allt redovisas i vår budgetmotion med anledning av statsbudgeten för 2008.
Det är viktigt att ge incitament till länder och företag att vidta klimatpolitiska åtgärder. Detta måste uppmuntras. Som läget nu är har länder som inte ratificerat Kyotoprotokollet kortsiktiga fördelar av att de står utanför det globala klimatsamarbetet. Elintensiv industri har t.ex. lägre elkostnader. Det kan diskuteras om detta verkligen är en fördel eller nackdel för dem på längre sikt, men den kortsiktiga fördelen används av vissa krafter som ett argument för att bromsa det klimatpolitiska arbetet här och i Europa.
Även om det kan diskuteras hur mycket substans som ligger i konkurrenskraftsargumentet så har argumentet fortfarande en dämpande effekt på företagens beredskap att ta på sig kostnader för utsläppsbegränsningar och den politiska viljan att besluta om verkningsfulla åtgärder. Sverige och andra länder i EU måste öka tempot i sitt klimatarbete. Det skulle vara mycket olyckligt både i ett svenskt, europeiskt och globalt perspektiv om EU i stället tappar tempo. Detta skulle bl.a. ge de bakåtsträvande krafterna i USA och andra länder som hävdar att vi inte menar allvar med vår omsorg om klimatet mer vatten på sin kvarn.
Ett sätt för EU att fortsätta ett offensivt klimatarbete utan att riskera att kortsiktigt försämra konkurrenskraften i EU skulle vara att införa ett slags ”klimattullar” som utjämnar den kortsiktiga konkurrensfördelen som vissa länders företag har av en ansvarslös klimatpolitik. Tullarna skulle till en början kunna riktas mot import av energiintensiva produkter från i-länder som inte deltar i Kyotoarbetet.
Klimattullar har den klara poängen att de skulle minska eventuella fördelar av en ansvarslös klimatpolitik och skapa en jämnare spelplan för företagen. Just en jämnare spelplan brukar efterlysas i internationella handelsdiskussioner. Ändå hävdas ibland att klimattullar inte skulle vara tillåtna enligt WTO-avtalet. Detta bygger på en missuppfattning. Det beror på hur tullarna utformas.
Man kan t.ex. tänka sig att EU fattar ett principbeslut att nästa gång man vidtar motåtgärder som respons på otillåtna handelsrestriktioner från ett i-land som inte ratificerat Kyotoprotokollet, ska dessa åtgärder riktas mot importer av energiintensiva produkter. Under vissa förutsättningar ingår sådana motåtgärder i WTO:s regelverk.
Ett mer kontroversiellt förslag skulle vara en direkt klimatavgift som rakt av lades på importen av energiintensiva varor från i-länder utanför Kyotosamarbetet. Även om en sådan avgift väl kan motiveras av att den skapar en möjlighet för en jämnare spelplan i ett EU med en mer progressiv klimatpolitik är det möjligt att den inte skulle vara förenlig med WTO:s regelverk.
Detta innebär i så fall att WTO:s regelverk motverkar klimatpolitiken. Detta strider mot avsikten med t.ex. Dohaöverenskommelsen om handel, att handelspolitiken och miljöpolitiken ska vara ”ömsesidigt stödjande”. Det är i så fall ett uttryck för att handelsreglerna behöver revideras.
Det klimatavtal som nu förhandlas fram för nästa åtagandeperiod bör innehålla en uttrycklig möjlighet för länder att under vissa förutsättningar kunna använda klimattullar för att utjämna konkurrensen med länder som för en mindre ambitiös klimatpolitik.
Det är dags för den svenska regeringen att öppet och aktivt driva att EU ska införa klimattullar. Jag tycker att Sverige ska driva på inom EU och andra relevanta internationella forum om klimattullar på importer från energiintensiv industri i i-länder som inte ratificerat Kyoto.