Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att minimera retroaktiva sanktioner som drabbar företag inom såväl de gröna näringarna som andra sektorer.
De gröna näringarna är en stor källa för tillväxt men liksom andra näringar hämmas utvecklingen av onödig och krånglig byråkrati. Alltför mycket byråkrati och krångliga regler snedvrider konkurrensen negativt för våra svenska företag. Det svenska jordbruket missgynnas av traditionell administrativ byråkrati. Bland annat straffas det svenska företagandet av generellt högre kostnadsläge för regelkrångel. Nivån i Sverige ligger hela 10–15 procent över nivån i jämförbara EU-länder som Danmark och Tyskland. Denna konkurrenssnedvridning kräver en översyn av regler som snarare slår undan benen på företag än skapar möjligheter för företagande.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) presenterade år 2007 en undersökning som visar att vart tredje företag inom jord- och skogsbruksnäringen skulle kunna växa om regelkrånglet minskade. Detta visar att det finns all anledning att ytterligare förstärka arbetet med regelförändringar.
Flera av förslagen som presenteras i regeringens handlingsplan går ut på att lyfta bort avgifter som tynger lantbrukaren, men enligt jordbruksdepartementet hamnar summan på måttliga 3 000–5 000 SEK per år. Mer behöver göras för att ytterligare sänka företagens kostnader för regler och byråkrati. Men det finns fler aspekter utöver de direkta kostnaderna som påverkar företag inom de gröna näringarna. Kostnader är inte alltid problemet utan även de indirekta förlusterna som uppstår genom tidskrävande, administrativa bördor.
Företagare som drabbas av retroaktiva och oförutsägbara sanktioner är ett reellt problem. Ett konkret exempel är de sanktioner som kan drabba en företagare inom den gröna näringen då en tillbyggnad av till exempel ett stall bedöms ha utförts felaktigt trots att det är i enlighet med förprövningen. Det skapar inte bara en dimension av oförutsägbarhet utan även höga kostnader då straffavgifter kan bli aktuella. Därutöver kan ekonomiska sanktioner via gårdsstödet i EU:s tvärvillkor tillkomma vilket kan ge orimliga konsekvenser.
Det är viktigt att uppmärksamma dessa bördor och på ett resolut samt konsekvent sätt inte bara ta bort avgifter utan även skapa ett regelverk som ger utrymme och skapar förutsättningar till framförhållning för företagen. Att helt ta bort eller minimera retroaktiv bestraffning efter redan givet tillstånd är ett måste. När en myndighet eller annat offentligt organ har beviljat tillstånd kan detta tillstånd inte sluta råda om förutsättningarna är desamma.
Det är angeläget att regeringen omgående ser över vilka retroaktiva pålagor och sanktioner som kan komma att drabba den enskilde företagaren för att sedan agera på så sätt att dessa minimeras och tas bort i sin helhet. Har ett tillstånd givits skall det inte kunna dras tillbaka om förutsättningarna är desamma.