2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Bakgrund 3
4 GMO inte lösning på global livsmedelsförsörjning 3
5 Ekologisk produktion kan försörja världen 4
6 Attityder till genetiskt modifierade organismer (GMO) 4
7 Tydlig märkning av livsmedel 4
8 Riskerna med GMO 5
9 Oetisk verksamhet 5
10 Stärk den oberoende internationella forskningen 6
11 Förläng kraven på testtid i EG-lagstiftningen 6
12 Stärk den oberoende nationella forskningen 6
13 Riksrevisionens granskning 7
14 Åtgärda rapporterade brister i granskningen 8
15 Inrätta ny organisation för samordnad hantering av GMO 9
16 Vänsterpartiets syn på den svenska politiken för GMO 10
16.1 Miljömålen prioriterade 10
16.2 Försiktighetsprincipen ska tillämpas 10
17 Åtgärda de demokratiska bristerna i beslutsprocessen 11
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att allmänhetens berättigade oro ska överordnas handelsintressen och att regeringen därför ska verka för att EU ska vara en GMO-fri zon.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett nationellt förbud ska införas mot de genetiskt modifierade organismer som innebär risker för miljö samt djurs och människors hälsa.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en märkning av alla produkter där GMO ingår i livsmedelskedjan ska införas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för att inom EU förlänga tidsgränsen för forskning och uppföljning av effekter av nya GMO.
Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med en tidsplan för hur bristerna enligt Riksrevisionens granskning ska åtgärdas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att metoder utvecklas för hur miljöbalkens och EG-rättens krav på riskbedömning redovisas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast förtydligar att miljöbalkens bestämmelser om krav på tidigt samråd gäller för genteknisk verksamhet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avvakta med nya tillstånd för avsiktligt utsättande av nya GMO:er.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen låter utreda förutsättningarna för att under Naturvårdsverket inrätta en ny organisation för tillståndsgivning av GMO.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i en demokratisk process ger riksdagen möjlighet att ta ställning i grundläggande GMO-frågor.
Vänsterpartiet har till riksdagen i två motioner lyft fram yrkanden gällande GMO som inte beaktas av regeringen. Mot bakgrund av denna anmärkningsvärda hantering och att regeringen hittills inte presenterat någon politik på området lyfter vi fram frågorna på nytt.
Idag står jorden inför stora klimatförändringar. Med den ökande uppvärmningen försämras förutsättningarna att försörja världens ökande befolkningsantal. Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) har jordens medeltemperatur ökat med 0,74 grader de senaste hundra åren och kan fortsätta öka med över 6 grader de kommande hundra åren. Under de tolv senaste åren har elva varit de varmaste sedan 1850. Den snabba temperaturökningen innebär stora påfrestningar på ekosystemen. Ett par graders temperaturhöjning ökar risken för att 20–30 procent av jordens växt- och djurarter kommer att dö ut. Bördig jordbruksmark försvinner då havsytans nivå höjs. Värmeböljor, kraftiga regn och snöfattiga vintrar blir vanligare. Klimatförändringarna är ett stort hot mot utvecklingsländer och ett enormt hinder för fortsatt fattigdomsbekämpning. Redan fattiga länder kommer att drabbas värst, exempelvis bedömer FN:s klimatpanel att vissa delar av Afrika kommer att drabbas av minskad matproduktion med upp till 50 procent redan till 2020. Afrika bedöms även få effekter av stigande havsvattenyta samt minskade vattenresurser som 75–250 miljoner människor kan drabbas av redan till år 2020.
Att möta dessa stora utmaningar med kostsamma investeringar och kostsam byråkratisk hantering av tillstånd och prövning av GMO, som enligt vetenskapliga bevis hotar att slå ut ekologisk odling och biologisk mångfald, är inte försvarbart. Tvärtom måste resurserna satsas på att förstärka den ekologiska hållbarheten och mångfalden. Världssvälten har inte tillkommit på grund av brist på mat utan på grund av en ojämn fördelning av makt och resurser. Enligt FN:s mat- och lantbruksorgan, FAO, finns det över 1,5 gånger mer mat på jorden än vad som krävs för att tillgodose hela världens behov.
Vad som måste prioriteras är satsningar på rättvis fördelning av resurser och en ökad ekologisk produktion som värnar den biologiska mångfald som finns kvar på jorden. Är det någon gång försiktighetsprincipen skall användas är det gällande utsättning av GMO. Detta då det är tydligt att ingen i dag kan överblicka de konsekvenser som en spridning av genorganismer inom jordbruk, skogsbruk, djurförädling och fiske medför i det rådande ekosystemet.
Enligt en studie av ett lag forskare från olika akademiska institutioner i Michigan, USA, har ekologisk produktion kapacitet att försörja en värld med ett växande antal människor med mat. Forskarna klargör att bekämpningsmedel, konstgödsel och GMO är onödiga. Med grund i olika beräkningsmodeller kommer forskarlaget även fram till att det inte behöver tas ytterligare landområden i anspråk för jordbruk (Organic agriculture and the global food supply – Renewable agriculture and food systems 2007). Ökar spridning av GMO i miljön innebär detta att förutsättningarna för den ekologiska produktionen undergrävs, vilket på sikt kan få mycket allvarliga följder för den biologiska mångfalden som också hotas av klimatförändringarna.
Flera svenska miljökvalitetsmål som Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans och målet att i Sverige öka den ekologiskt certifierade jordbruksmarken till 20 procent år 2010 hotas av spridning av GMO i ekosystemet. Det handlar om ett viktigt vägval. Vänsterpartiet väljer ekologiskt hållbar utveckling.
Undersökning efter undersökning som gjorts hos befolkningarna i både Sverige och EU:s övriga medlemsländer har visat på ett klart motstånd mot GMO, främst i livsmedel. Varken tester eller kontrollsystem har haft någon lugnande effekt. På grund av konsumenternas negativa inställning till GMO har handelsrelationen mellan EU och USA påverkats starkt negativt. Europas konsumenter vill helt enkelt inte ha in genmodifierade livsmedel. Istället för att acceptera konsumenters och producenters inställning pågår en stark lobbying från industrin att övertyga konsumenter och producenter om att riskerna med GMO är minimala. EU upphävde under år 2000 på inverkan av dessa starka ekonomiska intressen det moratorium för GMO som legat fast i unionen. Trots detta är motståndet fortfarande massivt. Att medborgarnas åsikter i frågan inte beaktas är allvarligt ur demokratisk synpunkt. Vänsterpartiet anser att allmänhetens berättigade oro bör överordnas handelsintressen och att EU i konsekvens med detta ska vara en GMO-fri zon. Detta ska ges regeringen till känna.
Det är en rättighet som konsument att veta att en vara är fri från GMO. I valet mellan att utveckla GMO i odling och att ge upp möjligheten att kunna garantera att ekologiskt certifierade produkter inte innehåller GMO anser vi valet enkelt. Att värna ekologiskt certifierade produkters totala renhet från GMO är av högsta vikt. Med anledning av detta bör ett nationellt förbud införas mot de genetiskt modifierade organismer som innebär risker för miljö samt djurs och människors hälsa. Detta bör ges regeringen till känna.
Konsumenter ska kunna veta att animalieprodukter som kött, mjölk och ägg inte är producerade med GMO. Den här rätten förnekas allmänheten i dag på grund av ekonomiska intressen. Detta trots att 93 procent av de svenska konsumenterna i en undersökning säger att de vill att köttet ska märkas på ett sådant sätt att det framgår om djuren fått genmodifierat foder. Swedish Meats (företaget bakom Scan) tillåter GMO i foder till svenska djur. Som ett led mot ett införande av ett nationellt förbud enligt ovan menar vi att det är av vikt att införa en märkning av alla produkter där GMO hittills ingår i livsmedelskedjan. Detta bör ges regeringen till känna.
I en riskbedömning skall nyttan ställas mot riskerna. De fördelar som GMO, enligt industrin, kan ha väger inte upp de risker som utsättning och spridning av GMO kan medföra i ekosystemet. Det argument som framförs – att GMO är lösningen på världens svält och skulle minska användningen av bekämpningsmedel – skulle i en riskanalys väga riktigt tungt. Men världssvälten har inte tillkommit på grund av brist på mat utan på grund av en ojämn fördelning av makt och resurser. Enligt FN:s mat- och lantbruksorgan, FAO, finns det 1,5 gånger mer mat på jorden än vad som krävs för att tillgodose hela världens behov. När det gäller argumentet att GMO-grödor minskar giftspridning genom minskad användning av bekämpningsmedel, visar ny forskning att genmanipulerade grödor kan vara giftiga mot andra organismer och grödor.
Det sätt på vilket bioteknikföretagen agerar i utvecklingsländer då de tjänar stora pengar på småbrukarnas bekostnad måste fördömas. Med hjälp av bland annat WTO (World Trade Organization) försöker företagen som utvecklat GMO-grödorna, bland annat Monsanto (företaget bakom DDT, PCB och agent orange), i samarbete med USA:s regering tvinga främst länder i tredje världen att gå över till odling av GMO-grödor. Vinsterna gör företagen via licenser på bekostnad av biologisk mångfald och med familjetragedier som följd av höga avgifter för jordbrukarna. De som får betala är främst småbrukare, ofta på ekologiska familjelantbruk, som till dyra pengar köpt ”engångsutsädet” och skuldsatt sig för livet.
Internationellt råder brist på oberoende forskning. Det är problematiskt att samma bioteknikföretag som säljer genmodifierade grödor stått för den största delen av forskningen de senaste tio åren. En oberoende internationell forskning måste därför stödjas för att man ska kunna ställa krav på att de GMO-produkter som släpps ut på marknaden inte medför miljö- och hälsorisker. I dag utreds detta i mycket liten utsträckning.
Försiktighetsprincipen måste tillämpas av vetenskapliga skäl. Mer grundforskning, där effekterna vad gäller miljö och hälsa följs upp och utvärderas i ett långsiktigt perspektiv, måste bli praxis innan GMO kan släppas ut på marknaden. Idag kan GMO som endast testats i två år släppas ut på marknaden enligt EU:s lagstiftning (Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv). Detta är en allvarlig brist som måste förändras. Forskare som bedrivit långsiktiga forskningsstudier har kunnat visa att hälsoeffekterna av GMO kan öka med tiden. I Kanada har forskare kunnat påvisa att fertiliteten skadats hos människor som hanterat GMO-utsädet Roundup då exponeringstiden på testerna förlängts till mer än två år. Det är mot bakgrund av detta av stor vikt att förlänga denna tidsgräns i EU:s lagstiftning till minst 15 år. Detta bör ges regeringen till känna.
Naturvårdsverket fick med 2006 års regleringsbrev i uppdrag att utreda hur uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen kan påverkas av användningen av genetiskt modifierade organismer. I rapporten ”Ekologiska effekter av GMO” (rapport 5597 sept. 2006) redovisas en kunskapssammanställning över den forskning som belyser genspridning från GMO relaterad till svenska förhållanden. Enligt rapporten råder brist på användbar information för riskbedömningar. Rapporten pekar på två huvudsakliga förklaringar till detta. För det första saknas ännu, trots omfattande forskning, stora delar av de basala kunskaper och redskap som krävs för att bedöma risken för att GMO ska spridas och orsaka ekologisk skada. För det andra är mycket av den internationella forskningen inriktad på globalt viktiga jordbruksgrödor, vilka antingen inte är aktuella för odling i Sverige eller saknar vilda släktingar i den svenska floran, som t.ex. ris, bomull, soja, majs och solros. Raps är ett undantag. Det totala kunskapsläget om ekologiska effekter av GMO betecknas som otillfredsställande, och jämfört med andra länder (t.ex. Danmark, Frankrike och Storbritannien) är bristen på publicerad »svensk« forskning om spridning och ekologiska effekter av GMO påtaglig.
Vetenskapliga utredningar skapar bättre grund för beslut. Diskussionerna om ekologiska effekter av GMO handlar till stor del om att hitta metoder för hur genspridning kan undvikas. Trots att vi anser att Sverige skall införa ett nationellt förbud är det viktigt att bedriva forskning på området för att kunna bemöta de utmaningar som en ökad internationell användning av GMO innebär. Mot bakgrund av den osäkerhet som i dag råder om ekologiska effekter är det viktigt att ansträngningarna med att hitta lösningar för att förhindra genspridning ökar. Utan ökade svenska forskningssatsningar kommer framtida riskbedömningar att bli allt svårare att genomföra på ett objektivt och vetenskapligt välgrundat sätt. Till de mest centrala problemen hör att
a) i möjligaste mån förhindra genspridning och
b) snabbt upptäcka om sådan spridning ändå ägt rum. Det är därför viktigt att prioritera forskning utifrån rapportens förslag gällande utveckling av metoder för att begränsa genspridning, hitta strategier för genetiskt baserade övervakningsprogram, stödja empirisk och teoretisk forskning av effekter på fitness (dvs. förmågan till överlevnad och reproduktion), förbättra statistiska utvärderings- och övervakningsmetoder, stödja forskning kring genspridning och dess effekter hos icke-GMO, göra utvärderingar av genomförda, pågående och kommande svenska fältförsök samt göra kunskapssammanställningar och forskning kring ”andra” organismer och ekologiska effekter.
Riksrevisionen presenterade i december 2006 en granskning av den statliga hanteringen av frågor rörande genetiskt modifierade organismer (GMO) i foder, livsmedel och industriråvaror. Fokus i granskningen har legat på om regeringen och ansvariga myndigheter lyckas upprätthålla balansen mellan det tekniskt möjliga och det etiskt och miljömässigt rimliga i arbetet med genetiskt modifierade organismer (GMO). I detta ingår bland annat beredskap och skydd för hot mot människa, djur och miljö samtidigt som genteknikens möjligheter tas till vara. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Genetiskt modifierade organismer – det möjliga och det rimliga (RiR 2006:31). Riksrevisionens samlade bedömning i rapporten är att riskerna inte hanteras på ett tillfredsställande sätt och att dessa brister skadar förtroendet från allmänheten.
Riksrevisionens styrelse föreslår utifrån resultaten i granskningen att riksdagen begär
1) att regeringen ser till att myndigheterna utför sin prövning av GMO-ärenden rörande foder, livsmedel och industriråvaror i enlighet med gällande regler för etiska bedömningar och riskbedömningar,
2) att regeringen tydliggör och kompletterar regelsystemen för genmodifierade organismer i foder, livsmedel och industriråvaror,
3) att regeringen förbättrar sin rapportering till riksdagen när det gäller GMO-tillämpningar i naturen samt
4) att regeringen tar initiativ till att förbättra informationen till allmänheten om GMO-tillämpningar i naturen.
Vi stöder dessa fyra förslag till åtgärder med anledning av de allvarliga brister som framkommer i granskningen, i enlighet med motivtexten i denna framställning. Mot bakgrund av kritikens allvar emotser vi även att regeringen till riksdagen snarast presenterar en tidsplan för hur bristerna i granskningen ska åtgärdas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Vi konstaterar samtidigt att styrelsens förslag till riksdagen inte är tillräckliga för att åtgärda de allvarliga brister som framkommer i Riksrevisionens granskning. Det finns anledning att även förbättra organisationen och beslutsstrukturen kring dessa frågor. Vi delar Riksrevisionens bedömning att det för att upprätthålla ett teknikvänligt samhällsklimat krävs att allmänheten har förtroende för myndigheternas arbete till skydd för människors och djurs hälsa och för miljön. Det krävs att samhällets kontroll och riskhantering är tillräcklig och att informationen kring de överväganden som görs är tillgänglig.
Det är enligt vår mening centralt att regeringen snarast verkar för att metoder utvecklas för hur miljöbalkens och EG-rättens krav på riskbedömning inför all prövning av GMO-användning ska tillgodoses samt hur avvägningar mellan olika hänsyn ska redovisas på ett tydligt och enhetligt sätt. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Det är viktigt att miljöbalken förtydligas till att göra gällande att bestämmelserna om krav på tidigt samråd gäller för genteknisk verksamhet. Regeringen bör snarast reda ut de oklarheter som råder gällande tillämpligheten på GMO-området beträffande bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken om tidigt samråd. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Det är mot bakgrund av vad som framkommit i denna granskning rimligt att avvakta med nya tillstånd för avsiktligt utsättande av nya GMO-grödor innan den etiska bedömningen, riskbedömningen och samrådstillämpningen utvecklats i linje med vad som anförs i Riksrevisionens rapport. Detta är rimligt även med hänvisning till försiktighetsprincipen då heller ingen oberoende vetenskaplig forskning kan påvisa att den biologiska mångfalden och ekosy-stemen inte drabbas negativt vid oavsiktlig spridning av GMO i naturen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Jordbruksverkets hantering av GMO-relaterade risker får i granskningen stark kritik, vilket vi finner allvarligt. Efter det att rapporten presenterades bemötte Jordbruksverket kritiken med att det främst handlar om kommunikationsproblem, vilket i sig är en bekymmersam inställning. De brister Riksrevisionen pekar på i sin granskning gäller att verket inte på alla punkter fullgjort sina uppgifter och därmed haft en otillräcklig beredskap för att hantera GMO-relaterade risker. Flera prövningar av ansökningar om avsiktlig utsättning utan någon särskild inneslutning av GMO i miljön har behandlats utan att pröva alla de risker som ska prövas. Kritiken gäller även att redovisning av alla de avvägningar som ska göras enligt miljöbalken saknades. Verket kritiseras vidare för att riskbedömningen endast har inriktats på grödans direkta risker och effekter, detta trots att lagstiftningen innehåller ett utredningskrav som också omfattar indirekta risker.
Mot bakgrund av denna kritik anser vi att det är hög tid att en helt ny organisation byggs upp för framtida tillståndsgivning av samtliga GMO-ansökningar. Den rådande ordningen där sektorsmyndigheter ansvarar inom sina områden har fördelar men kan också bidra till att riskbedömningar och avvägningar som går över sektorsgränserna får en underordnad roll. I Sverige arbetar flera myndigheter med GMO-frågor och har olika remissförfaranden. Sammanlagt sju myndigheter har enligt den tillsynsförordning (1998:900) som är kopplad till miljöbalken ansvar för operativ tillsyn gällande genteknik. Vid sidan av dessa har Naturvårdsverket och Gentekniknämnden centrala och samordnande uppgifter gällande kontrollen av GMO.
Naturvårdsverket ska i dag enligt sin instruktion (2001:1096) bland annat vägleda, samordna, följa upp och utvärdera miljö- och tillsynsarbete i förhållande till sektorsmyndigheterna samt andra centrala, regionala och lokala myndigheter (3 § första stycket) och ansvarar bland annat för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om flera miljökvalitetsmål. Naturvårdsverket ska enligt förordningen (2002:1086) om avsiktlig utsättning yttra sig i princip i samma frågor som Gentekniknämnden.
Naturvårdsverket ansvarar även för de delar av det internationella arbetet med biosäkerhetsfrågor som anknyter till Cartagenaprotokollet under konventionen om biologisk mångfald. Den nationella kontaktpunkten för det internationella förmedlingscentrumet för biosäkerhet är placerad på verket.
För att överbrygga samordningsbrister samt olikheterna i riskhanteringen i handläggningen mellan de berörda myndigheterna ser vi behov av en ny beslutsstruktur som underlättar de samordningsbrister rapporten pekar på. Vi vill att tillståndsgivningen, beslutandeprocessen och kontrollen av all GMO i Sverige ska hanteras i en organisation som innefattar större bredd av kompetens och genom öppenhet hanterar dessa beslut i enlighet med inriktningen i de svenska miljökvalitetsmålen och etiska hänsyn. Vi vill se att Naturvårdsverkets befogenheter i sitt samordningsansvar i denna process stärks på GMO-området.
Vi anser att det under Naturvårdsverket ska skapas en ny organisation för beredning av framtida tillstånd rörande GMO. Till organisationen bör Gentekniknämnden och övriga berörda myndigheter, miljöorganisationer och eventuellt andra intressenter beredas representation i likhet med hur de djurförsöksetiska nämnderna är uppbyggda. Den nya organisationen ska utgöra en förstärkt och samordnad hantering av GMO-relaterade frågor. I enlighet med Naturvårdsverkets utökade ansvar ska även verkets budget förstärkas.
En viktig uppgift är att i verksamheten bygga upp ett fungerande enhetligt regelverk för likvärdiga riskbedömningar samt att få ett samlat grepp över samtliga tillstånd för GMO i Sverige. Verksamheten bör också inriktas på att i enlighet med vad Riksrevisionen anför i ett tidigt skede granska arbetet i den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsas) och vara aktiv i processerna för marknadsgodkännande och förslag till beslut.
Att genomföra denna omorganisation kräver bra underlag. Vi anser mot bakgrund av frågornas stora betydelse att regeringen snarast utreder förutsättningarna för att under Naturvårdsverket inrätta en ny organisation för tillståndsgivning av GMO i enlighet med vad som ovan anförs. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Prioriterat för Vänsterpartiet är att verka för att nå de nationella miljömålen. Ett viktigt verktyg för att nå flera av miljömålen, som Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans, är att öka andelen ekologisk produktion och odling. Vi står bakom det nationella målet att i Sverige öka den ekologiskt certifierade jordbruksmarken till 20 procent år 2010. En ökad spridning av GMO i miljön skulle hota förutsättningarna för ekologisk odling och allvarligt begränsa möjligheterna att nå de ovan nämnda miljömålen, vilket är oacceptabelt. Potentiella miljöskador orsakade av GMO kan handla om att den biologiska mångfalden minskar eller att andra odlares åkrar förorenas.
Vänsterpartiet har gällande GMO den principiella hållningen att försiktighetsprincipen ska gälla. Menar man allvar med denna princip är det inte rimligt att odla GMO-grödor i naturen. Rapporten ger ytterligare stöd för denna hållning när det blir tydligt hur hanteringen av GMO-frågor många gånger sköts på ett bristfälligt och godtyckligt sätt.
Vänsterpartiet konstaterar att den förra regeringen drev en onyanserat positiv politik gällande GMO, där samarbetspartierna hade begränsad möjlighet att påverka den politiska riktningen mot en mer strikt och ansvarsfull politik enligt försiktighetsprincipen. Riksrevisionen riktar nu kritik mot att inte några förslag lämnats till riksdagen inom GMO-området trots att flera av de problem som har framkommit i granskningen har varit kända sedan länge. Riksrevisionen konstaterar att riksdagen därmed inte fått möjlighet att ta ställning i vissa grundläggande GMO-frågor, vilket är en kritik. Detta måste förändras. Regeringen bör i en demokratisk process ge riksdagen möjlighet att ta ställning i grundläggande GMO-frågor. Detta bör ges regeringen till känna.
Den demokratiska processen och offentliga insynen i hela GMO-verksamheten har brister, menar vi. Beslutanderätten gällande tillståndsgivning för utsättande av GMO-grödor i naturen samt import av GMO-produkter måste enligt subsidiaritetsprincipen beslutas på nationell nivå och med större öppenhet.
På EU-nivå agerade Sverige mycket tvivelaktigt när den förra regeringen röstade mot medlemsländers rätt och önskan att hindra import av vissa GMO-produkter utifrån nationella bedömningar. Denna linje har den nuvarande regeringen fullföljt, vilket vi finner mycket beklagligt.