2 Förslag till riksdagsbeslut 2
3 Inledning 3
4 Pälsdjursuppfödningen 3
5 Djurskyddsmyndigheten 4
6 Djurförsök 5
7 Höns i olagliga burar 6
8 Slaktkycklingar 6
9 Djurtransporter 7
10 Kastrering utan bedövning av smågrisar 8
11 Köttkonsumtion 8
12 Sexuella övergrepp på djur 9
13 Skadeskjutningar 9
14 Djur på cirkus 9
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett förbud mot pälsdjursuppfödning ska införas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinrätta Djurskyddsmyndigheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka resurserna till forskning om alternativ till djurförsök.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vidta kraftfulla åtgärder för att fasa ut den otillåtna inhysningen av hönor i gamla burar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en särskild utredare för att göra en översyn av alla led i slaktkycklingproduktionen utifrån djurskyddslagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att transporter av levande djur ska få vara som mest 8 timmar och att djuren därefter ska få minst 24 timmars paus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att EU:s exportbidrag som gynnar långa djurtransporter måste avskaffas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att agera för att levande djur ska undantas från EU:s princip om varors fria rörlighet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda införande av sanktionsavgifter och andra möjliga åtgärder mot djurtransporter där djur dödas eller skadas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda möjligheten att införa en kilometerbaserad avgift på alla djurtransporter i Sverige.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett förbud mot kastrering utan bedövning av smågrisar i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett förbud mot tidelag i lagstiftningen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skyndsamt införa åtgärder för att minska antalet skadeskjutningar.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om djur på cirkus.
1 Yrkande 10 hänvisat till SkU.
Vänsterpartiet anser att det är viktigt att Sverige har en god djuromsorg som uppfyller mycket högt ställda krav. Vi har inte rätt att behandla andra människor illa. Detsamma ska gälla djuren. Vi anser att alla djur ska ha rätt till ett gott liv och kunna bete sig naturligt. Istället tvingas många djur leva hela livet i en miljö där de inte har en möjlighet att bete sig naturligt, där de skadar sig och utsätts för fysisk smärta. Därför är det nödvändigt att förbättra djurskyddet.
Cirka 1,4 miljoner minkar dödas årligen inom den svenska pälsindustrin. Den svenska djurskyddslagstiftningen är en av världens bästa, men många utredningar har pekat på att minknäringen inte uppfyller djurskyddslagens krav. Redan 1990 ansåg Sveriges Veterinärmedicinska sällskap i sin utredning (SVS pälsdjursutredning för bättre välfärd åt farmad mink och räv) att minkhållningen inte uppfyllde lagens krav eftersom minkarna inte hade möjlighet att tillfredsställa alla sina beteendebehov. Vidare ansågs att minkarna i alltför hög utsträckning uppvisade stereotypa beteenden och att minkens behov av vatten som sysselsättning måste utredas.
Minken är ett rovdjur. EU-kommissionens kommitté för djurens hälsa och välfärd skrev 2001 en rapport som kom fram till att minkar inom minknäringen endast i begränsad utsträckning är domesticerade samt att förekomsten av stereotypa beteenden är stor hos farmuppfödd mink. I rapporten refereras det till en omfattande undersökning, enligt vilken frekvensen av honor som uppvisade stereotypier var 31–85 procent. Vidare hänvisar rapporten till försök i vilka mink, som har haft tillgång till simvatten, har uppvisat en ökad frekvens av stereotypier om tillgången till vatten senare har begränsats. Minkarna fick också höga nivåer av stresshormon efter att tillgången till simvatten begränsades.
Jordbruksverket konstaterade i en rapport 2002 att 4 § djurskyddslagen inte kan anses vara uppfylld fullt ut inom minknäringen, att det traditionella bursystemet måste avvecklas samt att system som tillgodoser minkars behov av bad- och simvatten bör utvecklas. Utredningen ”Djurens välfärd och pälsdjursnäringen” (2003) kom fram till att det finns indikationer på att minkuppfödningen som den ser ut idag inte uppfyller kraven i djurskyddslagen och föreslog att djurhållningen ska utvecklas på samma sätt som för andra djur, exempelvis värphöns. Även inom pälsdjursnäringen måste djurhållningen bättre anpassas till djurens behov och ge dem utökad möjlighet att på så sätt som anges i 4 § djurskyddslagen bete sig naturligt. Om inte detta sker bör minknäringen helt eller delvis läggas ner senast år 2010, var utredningens slutsats.
Mot bakgrund av alla dessa utredningar ansåg Vänsterpartiet att det är viktigt att skärpa djurskyddskraven i lagstiftningen för minkuppfödningen. Därför lade Vänsterpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet propositionen Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödning (2005/06:197) till riksdagen 2006. I propositionen föreslogs att djurskyddslagen kompletteras med en bestämmelse om att minkar som föds upp för pälsproduktion skulle hållas på ett sätt som tillgodoser deras behov i olika avseenden och att de också skulle ha tillgång till vatten att simma i. De företag som tvingas upphöra med sin verksamhet skulle få ekonomisk kompensation. Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrkte propositionen men återremitterade ärendet för ytterligare beredning p.g.a. att Frankrike och Slovakien gjorde ett utlåtande mot förslaget till EU-kommissionen, med kritik mot kravet på simvatten och brist på måttbestämmelser. Den tidigare regeringen angav i sitt svar till kommissionen att den ansåg att kravet på simvatten är välmotiverat och att måttbestämmelser skulle tas fram av Djurskyddsmyndigheten i Sverige. Regeringen avslutade sitt svar med att konstatera att Frankrikes och Slovakiens utlåtande inte påverkade regeringens ställningstagande och att man vare sig avsåg att dra tillbaka eller ändra något i lagförslaget.
När riksdagen fick en ny högermajoritet beslöt den att rösta nej till förslaget. I miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2006/07:MJU3 anges att utskottet anser att minknäringen har en framtid också i Sverige då den står sig väl i den internationella konkurrensen, ”inte minst genom hög pälskvalitet som i sin tur är en följd av en god djurhållning”. Det konstateras att även om djurskyddet bör utvecklas vidare måste det ske på grundval av forskning. Medel bör därför investeras i nödvändig forskning för att förbättra djurens välfärd och stödja de djuruppfödare som har höga ambitioner när det gäller djuromsorgen. Uppenbarligen har de borgerliga partierna inte tagit del av den forskning som redan finns. Hittills har regeringen inte gjort något för att öka stödet till forskning om pälsdjursuppfödning eller agerat för att förbättra djurskyddet inom minknäringen.
Vi konstaterar att det redan finns mycket forskning som visar att minkarnas situation i pälsfarmarna inte uppfyller djurskyddslagens krav. Minknäringen har inte gjort något för att förbättra djurskyddet trots årtionden av kritik, och det finns inga tecken på att de kommer att göra det i fortsättningen. Vi anser att inte heller pälsar fyller något grundläggande behov hos människor. Det är oacceptabelt att den plågsamma djurhanteringen på minkfarmarna ska få fortgå. Med anledning av detta yrkar vi för att riksdagen ska införa ett förbud mot pälsdjursuppfödning. Detta ska ges regeringen till känna.
Vänsterpartiet värnar om ett starkt djurskydd fritt från näringsintressen. Därför ville vi ha den Djurskyddsmyndighet som inrättades 2004. Myndigheten hade ansvar för den centrala tillsynen av djurskyddet. Den hade rätt att utforma bindande föreskrifter på djurskyddsområdet och hade bland annat också till uppgift att vägleda lokala och regionala tillsynsmyndigheter i deras arbete, stödja forskning och informera allmänhet, media och andra myndigheter om djurskydd. Inrättandet av Djurskyddsmyndigheten innebar ett stort framsteg för djurskyddet och gjorde Sverige till ett internationellt föredöme i djurskyddsfrågor. Det skärpta djurskyddet fick emellertid en del intresseorganisationer att protestera, vilket ledde till att tre av fyra borgerliga partier lovade att avveckla Djurskyddsmyndigheten ifall de vann valet. Den nya högerregeringen beslutade följaktligen att avveckla Djurskyddsmyndigheten i budgetpropositionen för 2007.
Vi vidhåller vår kritik mot regeringens beslut att lägga ner Djurskyddsmyndigheten och överlåta ansvaret för djurskyddsfrågorna till Jordbruksverket. Det är viktigt att särskilja djurskyddet från näringsintresset. Enligt en utredning (Jo 2000:2) fanns det flera brister i den dåvarande organisationen av djurskyddet när samma myndighet (Jordbruksverket) hade i uppdrag att både handlägga frågor om djurskyddet och jordbrukets produktivitet. Myndigheten kunde därmed misstänkas för bristande objektivitet. Än värre är att regeringen har minskat anslaget till djurskyddet. Jordbruksdepartementet har fått 44,5 miljoner kronor för att arbeta med dessa frågor, men Djurskyddsmyndighetens budget uppgick till det dubbla. Vänsterpartiet vill återinrätta Djurskyddsmyndigheten fr.o.m. 1 juli 2008 och avsätter därför medel för detta i en motion med anledning av prop. 2007/08:1 utgiftsområde 23. Vi föreslår att Djurskyddsmyndigheten ska återinrättas. Detta bör ges regeringen till känna.
Vänsterpartiet vill att djurförsök ersätts av laboratoriebaserad teknik. Men användning av försöksdjur är en komplicerad fråga som kräver noggranna etiska ställningstaganden. Djurs lidande ställs mot möjligheten att få tillgång till ökad medicinsk eller biologisk kunskap. I många fall finns möjlighet att få den kunskap och den information djurförsök tidigare försett forskningen med genom andra metoder, men fortfarande utförs djurförsök utan att de alternativa metoder som finns har provats eller ens övervägts. Vi anser att djurförsöken ska minskas utifrån de ”tre R:ens princip”: replace (ersätta), refine (lindra) och reduce (minska). För att ersätta djurförsök krävs att resurser satsas på forskning om alternativ till djurförsök. Det är av största vikt att utveckla snabbare, säkrare och mer kostnadseffektiva testmetoder. Det finns redan ett antal användbara metoder, men många fler metoder behöver utvecklas och valideras. Vi föreslår att regeringen ska öka resurserna till forskning om alternativ till djurförsök. Detta ska ges regeringen till känna.
Enligt djurskyddsförordningen får hönor för äggproduktion endast inhysas i burar där hönorna ges möjlighet att sandbada, värpa i rede samt sitta på pinne. Meningen med stadgandet var att fasa ut de gamla burarna. Enligt Djurskyddsmyndighetens sista rapport till regeringen om omställningen så fanns det fortfarande äggproducenter i fyra kommuner som höll hönor i de gamla burarna, det vill säga i burar som enligt djurskyddsförordningen inte får användas. Vi anser att regeringen måste vidta kraftfulla åtgärder för att fasa ut den otillåtna inhysningen av hönor i gamla burar. Detta ska ges regeringen till känna.
Djurskyddslagen slår fast att djur ska kunna bete sig naturligt och att de ska hållas så att deras hälsa främjas. I den utformning som slaktkycklingsproduktionen har idag är den inte förenlig med djurskyddslagen.
Varje år importeras ungefär 100 000 s.k. grand parents-kycklingar (90 % hönor, ca 10 % tuppar) till Sverige. Dessa blir föräldrar till de drygt 800 000 hönor som värper de kycklingar som sedan föds upp till slaktkycklingar. Det är mellan hönans 24:e och 62:a levnadsvecka som hon lägger de ägg som sedan flyttas över till ruvningsmaskiner. Ruvningsmaskinerna är egentligen ett slags stora skåp som vart och ett rymmer ungefär 50 000 ägg. Efter exakt tre veckor kläcks äggen samtidigt. De nyfödda kycklingarna packas omedelbart i lådor för transport till någon av kycklinganläggningarna i Sverige. Framme hos uppfödaren släpps tusentals kycklingar ut i respektive uppfödningsstall. Under uppfödningen hålls kycklingarna på små ytor där ammoniak- och dammhalten är hög. Beläggningsgraden, dvs. antal djur per ytenhet, har stor inverkan på slaktkycklingarnas välfärd. I en svensk studie från 2003 var den genomsnittliga förekomsten av benfel hos slaktkycklingar vid 34 dagars ålder drygt 18 procent. Av dessa hade drygt 2 procent allvarliga benfel. Nästan 34 procent hade fotskador (hudinflammation på trampdynorna). Enligt gällande rekommendationer ska kycklingar få en sammanhängande mörkerperiod på fyra timmar, men något bindande krav finns inte. Men för att kycklingen ska få i sig all den mat som behövs för att de ska växa i den takt som industrin anser lönsam tvingas den leva med ett konstant ljus nästan dygnet runt. En slaktkyckling blir färdig för slakt efter 35 dagar och ca 2,5 kg foder. År 1960 tog det 63 dagar och 4 kg foder. Kycklingarna transporteras till slakteriet vid 5–6 veckors ålder. Enligt Livsmedelsverkets siffror för perioden första kvartalet 2005 självdog drygt 42 000 kycklingar och 3 300 skadades i samband med lastning, transport och upphängning i slakterierna.
I Sverige är det fem stora slakterier som slaktar ungefär 90 % av kycklingarna. Slakten av kycklingar är vanligen mer mekaniserad än slakt av andra djur. Därför kan så många som 5 000–8 000 djur slaktas per timme. Utslaget per år slaktas mer än två kycklingar i sekunden dygnet runt. Den oerhörda hastigheten i hanteringen gör det nästan omöjligt att undvika svår stress och en hög skadefrekvens hos fåglarna. När kycklingarna har packats upp ur transportlådorna, hängs de vid fullt medvetande i benkrokar så att huvudet hänger nedåt. Krokarna åker sedan längs ett löpande band och kycklingarna skall bedövas genom ett strömförande vattenbad, vilket inte alltid fungerar. Livsmedelsverket som ska se till hygienen vid Sveriges slakterier har flera gånger rapporterat om skador som kycklingarna fått vid lastning, transport och hantering innan de slaktas.
Vänsterpartiet konstaterar att ekonomiska intressen har fått gå före djurskyddssynpunkter när det gäller kycklingindustrins hantering av fåglar. Vi kräver att regeringen ska tillsätta en särskild utredare för att göra en översyn av alla led i slaktkycklingproduktionen utifrån djurskyddslagen. Detta ska ges regeringen till känna.
Cirka 20 miljoner djur transporteras årligen mellan EU:s medlemsländer. Inom EU förekommer ett stort antal långa transporter, som är oacceptabla från djurskyddsynpunkt. Gång på gång rapporteras det dessutom om djurplågeri på djurtransporterna. Nya EU-regler om djurtransporter trädde i kraft fredagen den 5 januari 2007 som innebär t.ex. att fordon som används för transporter på mer än åtta timmar måste vara bättre utrustade och godkända, att chaufförer måste genomgå en utbildning och att kontrollerna av alla transporter som varar längre än åtta timmar intensifieras. Dessa nya krav är ett steg i rätt riktning men långt ifrån tillräckliga. Enligt gällande EU-lagstiftning kan en transport pågå i det oändliga, förutsatt att varje transportpass efterföljs av en paus på 24 timmar. Idag får vuxna svin och tama hästdjur transporteras 24 timmar i sträck. Övriga djur får transporteras upp till 28 timmar i sträck förutsatt att de får minst 1 timmes vila efter 14 timmar. Djur som fortfarande diar eller livnär sig på mjölk får fraktas upp till 18 timmar i sträck om djuren får vila i minst 1 timme efter 9 timmars transport. Efter den angivna maxlängden på transporttiden ska djuren lossas, utfodras och vattnas samt få vila i minst 24 timmar innan transporten fortsätter. Vi anser att transporter av levande djur ska få vara som mest 8 timmar och därefter ska djuren få minst 24 timmars paus. Detta ska ges regeringen till känna.
EU ger ekonomiskt stöd för export av kött till länder utanför EU. En del av köttexporten består av levande djur. Exportbidraget till djurtransporter leder till ökad export till länder utanför EU. Vi anser att EU:s exportbidrag som gynnar långa djurtransporter måste avskaffas. Detta ska ges regeringen till känna.
För att motverka långa djurtransporter borde EU:s medlemsländer kunna införa nationella stopp mot djurtransporter om de så vill. Idag är det inte möjligt p.g.a. att EU:s regler om varors fria rörlighet som klassar levande djur – som grisar och kalvar – på samma sätt som vilka varor som helst. Vi anser att regeringen ska agera för att levande djur ska undantas från EU:s princip om varors fria rörlighet. Detta ska ges regeringen till känna.
Många djur dör och skadas årligen på djurtransporter i Sverige. För företag handlar det inte om någon stor ekonomisk förlust och därför finns inte heller incitament att förbättra för djuren. Ur djurskyddssynpunkt är det naturligtvis oacceptabelt att detta får förekomma. Vi föreslår att regeringen ska utreda införande av sanktionsavgifter och andra möjliga åtgärder mot djurtransporter där djur dödas eller skadas. Detta ska ges regeringen till känna.
För att skapa incitament för att minska djurtransporterna anser vi även att regeringen ska utreda möjligheten att införa en kilometerbaserad avgift på alla djurtransporter i Sverige. Detta ska ges regeringen till känna.
I Sverige dödas varje år drygt 3 miljoner grisar. Grisar av hankön kastreras regelmässigt utan bedövning. Att det är en mycket plågsam process för grisarna är forskningen i stort sett enig om. Många initiativ har tagits för att hitta metoder som gör kastreringen överflödig. I vissa länder, t.ex. Norge, har man också som ett första steg infört ett förbud mot kastrering av obedövade grisar. Att skära i obedövade djur är enligt vår mening oacceptabelt. Vi anser att regeringen ska införa ett förbud mot kastrering utan bedövning av smågrisar i Sverige. Detta ska ges regeringen till känna.
Om köttkonsumtionen minskade skulle detta medföra minskad uppfödning, färre transporter och framför allt färre slaktade djur. Dessutom skulle det ge mindre utsläpp av växthusgaser. Dessvärre konsumeras mer kött- och mejeriprodukter för varje år som går, vilket ökar boskapssektorns påfrestning på miljön. Den globala köttproduktionen beräknas enligt FN:s livsmedelsorgan komma att mer än fördubblas från 229 miljoner ton 1999–2001 till 465 miljoner ton år 2050. Mjölkproduktionen bedöms också fördubblas från 580 till 1 043 miljoner ton. Detta är en oroväckande utveckling i fel riktning med oacceptabla konsekvenser för djur och miljö. Vi anser att det måste upprättas en handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Åtgärder i handlingsplanen kan vara en miljöavgift på de vegetabilier som används till att föda upp djur inom köttproduktionen samt ökad information om köttkonsumtionens miljöeffekter (läs mer i motion Politik för hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion 2007/08:MJ365).
Sverige har i dag ingen bestämmelse som ovillkorligt förbjuder och straffbelägger sexuella övergrepp på djur. Förbudet avskaffades 1944. Sexuella övergrepp på djur är olagligt endast om det kan bevisas att det varit fråga om djurplågeri, det vill säga att övergreppet inneburit fysiskt eller psykiskt lidande för djuret. Att bevisa om djuret har lidit är dock väldigt svårt, eftersom djur inte kan ge samtycke eller skydda sig från övergrepp, och inte heller beskriva det inträffade för oss. Samtidigt vittnar veterinärer och andra som arbetar med djur om misstänkta fall av sexuella övergrepp på djur. Enligt vår mening ska detta inte få förekomma och ska följaktligen vara förbjudet. Med anledning av detta anser vi att det ska införas ett förbud mot sexuella övergrepp på djur i lagstiftningen. Detta ska ges regeringen till känna.
Många djur skadeskjuts i samband med jakt. Under årets björnjakt har de många skadeskjutningarna stått i fokus. Många hundar vådaskjuts också till döds i samband med jakt. Enligt statistik från Agria, som försäkrar bland annat jakthundar, och från Viltskadecenter, som redovisar rovdjursangrepp, vådaskjuts fler hundar till döds än dödas av vargar. År 2005 betalades 25 liversättningar ut för hundar som skjutits ihjäl. Samma år dödades 17 hundar av varg.
Vi anser att det krävs en genomlysning av dagens jakt och goda initiativ, även internationellt, för att skadeskjutningarna ska bringas till ett minimum. Det är positivt att Jägareförbundet arbetar med informationskampanjer för att minska skadeskjutandet, men vi tror att det kan krävas fler åtgärder. För att nå dit kan det till exempel vara aktuellt att skärpa skjutproven samt införa krav på obligatoriska årliga skjutprov. Vi föreslår att regeringen skyndsamt ska införa åtgärder för att minska antalet skadeskjutningar. Detta ska ges regeringen till känna.
Det uppskattas att mellan 500 och 1 000 cirkusar turnerar i Europa. Djurskyddet på cirkusar är ofta otillfredsställande. Djuren har mycket begränsade möjligheter till naturligt beteende. De fraktas runt från ort till ort och tvingas tillbringa största delen av sina liv instängda i mycket trånga utrymmen. Vissa djur är dessutom fastkedjade mellan uppträdandena. Verksamheten kan ofta inte anses uppfylla djurskyddslagens krav på att djuren ska skyddas mot onödigt lidande, i synnerhet gällande vilda och exotiska djur såsom elefant. Vänsterpartiet anser att användandet av vilda och exotiska djur på cirkusar ska förbjudas eftersom cirkusar inte kan tillgodose dessa djurs behov av naturligt beteende eller skydda dem mot onödigt lidande. För övriga domesticerade djur i cirkusverksamhet, exempelvis häst, bör djurskyddskraven skärpas. Så länge som djur tillåts på cirkus ska tillsynen vara god. För att förbättra tillsynen vill vi att de kommunala tillsynsmyndigheterna ges rätt att ta ut en avgift för tillsyn av djurcirkusar. Detta ska ges regeringen till känna.