Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en vital skånsk näring.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av en skånsk livsmedelsproduktion.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bo och verka på landsbygden.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att trygga fiskerinäringens villkor.
Skånskt jordbruk har goda förutsättningar att bli en än viktigare framtidsnäring. Här finns många duktiga lantbrukare och andra företagare som gör att livsmedelsproduktionen bedrivs med en hög miljöambition och med en god djurhållning. Det ger i sin tur livsmedel som kännetecknas av hög kvalitet.
Klimathotet och den ökade efterfrågan på förnybar energi har öppnat nya avsättningsmöjligheter för lantbruket. Skånskt jordbruk har goda möjligheter att försörja både livsmedels- och energimarknaden med högkvalitativa produkter.
Men konkurrensen hårdnar alltmer, och vill vi bevara en inhemsk produktion gäller det att säkerställa en likvärdig konkurrens för dessa företag. Konkurrensneutraliteten inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken är en grundpelare inom EU. En avreglering och marknadsanpassning av jordbrukspolitiken är nödvändigt. Dessutom ska det inte vara möjligt för länderna inom EU att tillföra produktionen dolda subventioner inom ramen för en sådan avreglering. Det borde ej heller vara tillåtet att missgynna det egna landets produktion genom förtida avregleringar eller tullborttagande.
Därför är det angeläget att det tydliggörs, och åtgärdas, vilka kostnadsdrivande svenska lagar, skatter och regler som finns och som försvårar för svensk och skånsk livsmedelsproduktion att konkurrera på lika villkor.
Behovet av en god kompetensförsörjning och arbetskraftstillförsel är också värt att uppmärksamma. Behovet av arbetskraft kommer sannolikt att fortsätta öka inom näringen i takt med att enheterna blir allt större.
Utöver framgångsrika lantbruksföretag finns ett stort behov av en framgångsrik livsmedelsindustri. Skånes geografiska läge ger utomordentligt goda förutsättningar för en sådan utveckling och tillväxt, inte bara för att producera livsmedel utan också för att säkerställa en ökad livsmedelssäkerhet. Skånes Livsmedelsakademi, Lantbruksuniversitetet på Alnarp och universiteten i Öresundsregionen är exempel på starka drivkrafter för skånsk livsmedelsproduktion.
En nyckelfaktor för livsmedelsproduktionen är volymen. Utan tillräckliga volymer kommer inte förädlingsindustrin att vara lönsam. Volymerna närmar sig nu gränsen där det inte längre är möjligt att upprätthålla en svensk livsmedelsindustri. Strukturrationaliseringarna går med rasande fart.
Skånes livsmedelsproduktion måste här anses som mycket viktig för att upprätthålla volymerna, men då måste det också finnas förutsättningar för att bedriva denna verksamhet och Skånes geografiska läge ger utomordentligt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt.
På lång sikt måste skatterna på produktionsmedel sänkas eller tas bort. De svenska reglerna för miljö och djurhållning bör inte försvåra för näringen när det gäller konkurrens på lika villkor med övriga EU. På längre sikt måste också produktiviteten öka inom livsmedelsproduktionen. På politisk nivå kan detta uppmuntras genom förenklade regler och minskad byråkrati.
Andelen småskalig produktion ökar på marknaden. Konsumenterna efterfrågar också mer och mer lokalt producerade varor, men reglerna för denna typ av produktion måste ses över och anpassas till det mindre företaget så att produktionen kan ökas.
Om landsbygden ska vara ett gott alternativ till mer tätbefolkade trakter förutsätter detta att man upplever en social utveckling, att det finns en acceptabel nivå av service och att det finns arbetstillfällen också inom andra områden än jord och skog. Det handlar om vikten av kommunikation, att fler kan starta eget men också om post, affär, barnomsorg, skola, apotek och hemtjänst för att nämna några viktiga områden. Nytänkande och alternativa verksamheter är många gånger avgörande. Landsbygden har plats för fler än enbart lantbrukare och fritidsboende.
Många gånger är vägen till arbetet lång och barn som ska lämnas/hämtas till och från barnomsorg, kompisar eller skolskjuts förutsätter ett aktivt planerande och flera bilar. Vägar av god kvalitet är många gånger avgörande för om det ska vara möjligt och ekonomiskt försvarbart att bosätta sig långt från tätorten. Vägnätet måste förbättras. I delar av Skåne finns stora behov av att bygga ut vägnätet men också av underhåll på det enskilda vägnätet.
Hästen är än en gång ett viktigt djur i Skåne. Vi ser att alltfler familjer bosätter sig utanför men ofta i närhet av tätorten. Detta kan höja livskvaliteten men även skapa konflikter. Skyddsavstånd till övrig bebyggelse kan behöva ses över. Intressekonflikten mellan hästhållandet och allergikerna behöver hanteras. Hästen kan även vara en grund för landsbygdsföretagande inom besöksnäringen. Det kan leda till att fler kan bo och försörja sig i hemtrakten – detta samtidigt som det traditionella jordbruket får nya kunder och därmed en ökad möjlighet att försörja sig på sin verksamhet.
Förutsättningar för en socialt hållbar utveckling på landsbygden måste ges för att göra det möjligt att kunna bo kvar på landet men är också avgörande för om fler ska attraheras av landsbygden och vilja flytta dit.
Ålen är en av de viktigaste arterna inom det småskaliga yrkesfisket. Det är därför mycket angeläget att ålbeståndet förvaltas på ett sådant sätt att fisket blir uthålligt över tid.
Genom att ställa strukturmedel till förfogande för att återskapa det europeiska ålbeståndet och dess livsmiljöer finns möjligheter att på sikt få tillbaka nivåerna på beståndet. Utplantering av glasål i norra Europa är det bästa sättet att trygga det framtida ålfisket i både södra och norra Europa.
Vid sidan av utplanteringen av glasål i norra Europa måste vi fortsätta att satsa på att restaurera ålens livsmiljö och öppna de vandringsvägar som byggnation och olika exploateringar stängt.
Torskbeståndet är hotat i Östersjön. Kvoternas storlek är under ständig debatt och diskussion. Den gemensamma fiskeripolitiken inom EU kan bli ett ramverk för Östersjöländerna att enas kring. Det kan skapas en strategi som säkrar torskbeståndets fortlevnad. Här krävs även krafttag mot det illegala fisket. Det illegala fisket är ett hot mot dels den biologiska mångfalden i Östersjön, dels den laglydiga fiskenäringen.
Fiskerinäringen i övrigt är också trängd av en stor mängd regleringar, ofta kortsiktiga, som försvårar för näringen att verka. Små båtar som är beroende av vädret för sitt fiske skulle exempelvis kunna ges rätt att fiska även då det råder fångststopp om vädret gjort det omöjligt att fiska inom den stipulerade tiden. Liksom hos annan näring krävs långsiktiga och hållbara villkor för att våga och vilja investera för framtiden.
För oss är det viktigt att trygga fiskbeståndet långsiktigt runt Skånes kustband. Sveriges regering är på god väg att skapa ett bättre företagsklimat och en bättre tillväxtpolitik. Skånsk livsmedelsnäring är en tillväxtmotor och kommer med ett bättre företagsklimat och likvärdiga spelregler inom livsmedelsnäringen att kunna spela en än mer aktiv roll än man gör i dag. Sverige behöver skånsk livsmedelsproduktion.