Motion till riksdagen
2007/08:MJ320
av Lennart Sacrédeus (kd)

Nedskräpningen i Sverige


Förslag till riksdagsbeslut

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en handlingsplan för minskad nedskräpning.

Motivering

Medvetna insatser mot nedskräpning ger resultat. Håll Sverige rent-kampanjen mot nedskräpning på 1970-talet fick effekter under mer än 20 år. Uppenbarligen har dessa resultat klingat av, och många som skräpar ned var inte ens födda på 70-talet. Det är därför hög tid att åter ta sig an uppgiften att på bred front göra något åt nedskräpningen.

Lagstiftningen och en skärpt tillämpning har ett starkt stöd bland allmänheten. I en Sifoundersökning som genomfördes under 2007, beställd av Förpacknings- och tidningsinsamlingen, dokumenteras missnöjet kring dagens situation i siffror. Nästan sex av tio anser att nedskräpningen har ökat de senaste tio åren. I undersökningen framgår också att de flesta menar att det beror på en förändrad attityd och bekvämlighet. Bara var tionde svarande anser att det beror på för få papperskorgar. De största nedskräparna är män mellan 15 och 29 år. 68 procent svarade att de tycker att fler borde bötfällas för nedskräpning. Mindre än var fjärde tillfrågad, 23 procent, svarade nej på frågan om bötfällning. Nästan varannan person tror att nedskräpningen minskar om böterna ökar kraftigt.

Nedskräpning, från fimpar på perrongen till cyklar i åar och sjöar, är vårt i särklass vanligaste miljöbrott. Stiftelsen Håll Sverige rent gör bedömningen att det sker mellan 100 och 150 miljoner fall av nedskräpning varje år. År 2005 fick endast 141 personer någon som helst påföljd för detta: 101 stycken strafförelägganden och 40 åtal. Det innebär att risken att åka fast för nedskräpning är en på miljonen. Det är uppenbart att samhället ser mellan fingrarna på denna form av miljöbrott.

Andra debattörer har försökt att lägga ansvaret för nedskräpningen på det företag som tillverkar förpackningen. Men svepande anklagelser hindrar inte nedskräpningen. Det är, först som sist, en fråga om personligt ansvar.

I andra länder har man tagit problemet på allvar. I Storbritannien utfärdades 2005 cirka 33 000 böter för nedskräpning. I relation till storleken motsvarar det 5 000 fällningar för nedskräpning i Sverige.

Nedskräpning innebär inte bara en fulare omgivning. Det innebär också stora kostnader för samhället för att rensa upp efter nedskräpning. Enligt Håll Sverige rent uppgår kommunernas kostnader till minst 377 miljoner kronor varje år. Till detta kommer alla kostnader för städning på allmän plats som privata markägare och företag tvingas stå för, som bortstädning av olovligt dumpade grovsopor vid återvinningsstationer. Sammantaget uppgår städkostnaderna till minst en halv miljard kronor.

Andra insatser, som ökad information, har bara begränsad effekt om vi inte samtidigt tillämpar den lagstiftning som redan idag förbjuder nedskräpning. Idag skickas dubbla signaler – å ena sidan är det förbjudet att skräpa ned, men å andra sidan är det inte så allvarligt, för du riskerar inget straff om du bryter mot lagen.

Svenska folket har tröttnat på nedskräpning på allmänna platser och i naturen. Medborgarna frågar efter kraftfullare insatser för en renare miljö. Det är en uppfattning som delades av alla partier i riksdagen inför valet 2006. Flertalet partier var beredda att avsätta mer pengar till informationsinsatser. Det som behövs nu är de konkreta politiska initiativen för att minska nedskräpningen.

För att påverka människors attityder behövs ökad information samt att de regler vi har enats om i samhället också upprätthålls. Initiativ till en handlingsplan för minskad nedskräpning behövs. I den planen bör både resurser till information och en konsekvent rättsskipning vara självklara delar.

Stockholm den 3 oktober 2007

Lennart Sacrédeus (kd)