Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunal insamling av biologiskt avfall.
Komposterna i Sveriges villaträdgårdar släpper ut lika mycket växthusgaser som 10 000 bilar som kör 1 000 mil per år. Det menar professor Stefan Christiernin vid Högskolan Väst.
I långa tider har vi fått lära oss att vi gör en insats för miljön när vi komposterar vårt biologiska avfall i en egen kompost. Dessvärre tycks detta vara fel. Allt fler hävdar nu precis som professor Christiernin att vi snarare är miljöbovar när vi gör så.
Det är därför hög tid att se över hur man kan förbättra den kommunala insamlingen av biologiskt avfall så att villakomposterna minimeras. Givetvis skall vi inte förbjuda någon att kompostera i sin trädgård men vi kan informera om de miljömässiga effekterna.
Alla kommuner samlar på ett eller annat sätt in hushållsavfall. Genom att kräva att avfallet skall delas upp i restavfall och biologiskt avfall ges en förutsättning för ökad miljömässighet i den fortsatta hanteringen. Kopplar vi sedan detta till ett krav för alla kommuner att samla in trädgårdsavfall och liknande vid tomtgränsen inom tätbebyggt område är mycket vunnet.
Då har hushållen getts en god möjlighet att bli av med sitt avfall på ett ur miljösynpunkt bättre sätt.
Hur det insamlade materialet sedan skall omhändertas finns det delade meningar om. Det finns emellertid två huvudspår. Antingen förbränner man det i en värme- eller kraftvärmeanläggning eller så jäser man det och utvinner biogas och en restprodukt som i de flesta fall kan användas som gödningsmedel eller jordförbättring.
Det viktiga är inte vilket av de redovisade sätten som används utan det som betyder något är den miljövinst vi gör när vi får slut på villakomposteringen.